Lukas Sunesson om konkurrens, kärlek och konsten att sälja in Landskrona

En av Landskrona BoIS mest svårbedömda värvningar inför säsongen var 25-årige Lukas Sunesson.
Skulle flera säsongers collegefotboll kunna motsvara kapacitet för Superettan?
Svaret har inledningsvis varit nej, men det ämnar Lukas ändra på.

I de inledande träningsmatcherna under vintern gavs det egentligen inga svar. Mycket till speltid har det inte blivit, mer än i U21-serien.
Ny stad, ny situation att leva ensam – och en ny slags fotboll.
För Lukas Sunesson har det inte varit någon räkmacka till framgång. Han har en bit kvar. Och framgångsreceptet är lika enkelt som slitsamt: hårt jobb.
– Jag märkte väldigt tidigt att Diawara var deras (tränarnas) förstaval på min position. Att det var honom jag skulle konkurrera med.
BoIS har ju oftast tre anfallare på planen, det har inte varit aktuellt för dig att konkurrera om en plats på en kant?
– Nej, och jag tror heller inte att tränarna har haft några tankar på att sätta mig på en kant.

I senaste U21-matchen mot Varberg stod Sunesson för en stark insats. Två mål, en assist och många löpmeter som gjorde livet jobbigt för motståndarförsvaret.
Hur har det varit att gneta på i det tysta samtidigt som spelaren du konkurrerar med inte svarar för ett enda mål på de inledande fem matcherna?
– Det är inte det roligaste som finns, såklart. Jag kom till BoIS för att spela så mycket som möjligt. Men det är bara att jobba på, det är inte svårare än så.
Men det är det ju. Många är de spelare som ruttnat på att vara bänkad och sökt sig bort?
– Jo, men i en sådan här situation måste man ha lite skalle – och det tycker jag att jag har. När jag väl får chansen planerar jag att ta den.
Dina två mål i Varbergsmatchen var typiska Sunesson-mål som symboliserar det spelsätt?
– Ja, det vill jag säga. Jag håller mig så mycket det går runt boxen och försöker att vara på de farliga ställena – och försöker trycka ner backlinjen så mycket som möjligt.
Du är heller inte den spelartypen som kastar ankar och blir stillastående när du hamnar runt mittcirkeln – utan är väldigt aktiv i presspelet?
– Det är hårt jobb som gäller.
Vad säger Billy & Max till dig att du behöver förbättra? Eller är de tysta och har satt Diawara på en piedestal?
– Svårt att säga…
Det är väl jätteenkelt att säga?
– Är det det? Ibland känns det som att Oussi är väldigt långt framför mig i deras huvuden, men all heder till Oussi. Han gör det bra och han sliter också som ett djävla djur på planen. Jag tycker att jag passar in i just den rollen som Oussi har.

Du prisades av ditt gamla college häromdagen?
– Jag blev jätteförvånad och extremt hedrad. Det är ett av de finaste priser man kan få på Marquette University i Milwaukee där det ändå går drygt 12000 personer. Priset var till ”Årets ledare inom idrott”. Normalt sett är det någon basketspelare som får det priset.
Vad gör man för att förtjäna det?
– Jag var kapten i tre år, så någonting gjorde man väl rätt.

Congrats to Lukas Sunesson earning this year’s Ralph Metcalf Award for leadership through athletic excellence!

Lukas was unable to be at the ceremony to accept the award because he recently signed a professional contract with Landskrona BoIS in Sweden.#WeAreMarquette pic.twitter.com/1q2WIcgOe7

— Marquette Soccer (@marquettesoccer) May 2, 2023

Hur trivs du annars i Landskrona?
– Skitbra faktiskt! En tvåa Regeringsgatan, nära LA Burgers, så allt är kanon!
Vad gör du utanför fotbollen?
– Just nu sliter jag mest med Migrationsverket för att få min flickvän att lunna flytta hit.
När kommer hon hit då – för det är ju en sådan sak som kan få en människa i en ny stad att mål mycket bättre?
– Hundra miljoner gånger bättre! Det är en amerikanske som jag träffade på skolan i USA. Hon stod i mål i fotbollslaget och var riktigt vass faktiskt.
Så du ska scout in henne i någon svensk toppklubb?
– Nej, hon är klar med fotbollen tyvärr, men hade säkert kunnat spela på elitnivå. Maddison Henry.
När ni hade det där snacket om var ni skulle bo… Hur sålde du in Landskrona?
– På olika sätt, haha!
Genom att ljuga och överdriva alltså?
– Nja, hon har varit i Sverige ett par gånger men bara i Stockholm. Hon vet att det är fint och ligger nära flera andra stora städer.

Vad gör du annars då? Inget extrajobb eller plugg eller så?
– Plugg!? Va fan, jag har pluggat I fem år nu och fått en Master.
Du, i Lund finns det gott om 40-åringar som fortfarande bor hemma i morsans källare med en miljard olika slags poäng i teoretisk filosofisk humbojumbo och teologisk existenskriskunskap och fan och hans moster och skulle gå under om de tvingades jobba halvdag med att vakta sovande hundar. Vissa verkar inte kunna annat än att plugga?
– Nej nej. Jag ska ha en pluggpaus nu.
Man kan leva på att vara avbytare i Superettan alltså?
– Jadå. Men det beror kanske på hur man lever…
Vad är det för Master du har då?
– Inom business management och inriktning på supplychain managent & operations och international business.
Jeeeeeesus christ!? Ska du ta över som klubbchef i BoIS eller ska jag höra mig för om det finns en öppning på Nasas huvudkontor?
– Jag ser mig som någon projektledarroll inom något företag som jag trivs i. Vi får väl se vad det blir i framtiden.