Ekmarks 5 punkter: Eskilsminne – bäst i stan

I det nordvästskånska derbyt körde Eskilsminne IF över Ängelholms FF f-u-l-l-s-t-ä-n-d-i-g-t.
4-0 var i underkant och finns det anledning att spänna bågen.
Ordentligt.

1. Utskåpningen

Det kunde ha varit 3-0 efter en dryg kvart.
Ändå dröjde det en dryg halvtimme innan Lucas Ohlander kunde peta in en andraboll i öppet mål till 1-0.
Eskilsminne dominerade totalt. Utan att för den sakens skull gå i botten. Spelarna mötte ett Ängelholm som stod så lågt att hemmaspelarna ibland blev förvånade. Var det bara att springa framåt med bollen?

André Reinholdsson dödade matchen med sitt 2-0-mål efter en timme. Det enda negativa var väl det egentligen, att man inte kunde stänga fighten tidigare. En passning som skar enkelt mellan ÄFF-försvaret, för enkelt, och av

slutet var distinkt.
Reinholdsson pangade in trean kort senare och inhopparen Hampus Stoltz satte punkt i protokollet med välplacerade 4-0-mål. Se målen här.

Lamin Sarr i Eskilskassen gjorde en fin räddning i slutet av första halvlek, men hade annars en lugn dag.
Bollinnehavet var var som en flaska Stråhrom, 80-procentigt. De rullade runt på ett sätt som påminner om när Sovjet spelade fem-mot-tre mot Danmark i Hockey-VM 82.

Segern var Eskils fjärde raka.

2. Eskilsminne IF – bäst i stan

Det är en sak att som lillebror slå ut storebror ur cupen i en enskild match. Två gånger.
Det är en HELT annan sak att kapacitetsmässigt vara så nära HIF som Eskilsminne är nu.
Och är det någonting jag lärt mig efter att ha följt Ettan Södra och Superettan i många år är det att ett topplag i Ettan är bättre än ett bottenlag i Superettan.
Eskils har en riktigt vass trupp. En riktigt vass tränare. De har självförtroende, en fungerande spelidé, en balanserad trupp. Förmodligen mer egna pengar också…
De har allt HIF saknar i det avseendet förutom en tom långsida.
Kalla mig gärna dryg och provaktiv. Men personligen är jag säker på att Eskilsminne skulle vara det bättre laget om man IDAG mötte HIF och sannolikt vunnit. De hade i mina ögon varit favoriter. Förmodligen också hos de professionella oddssättarna.

En del kanske väljer att blunda för sanningen i det avseendet.
Men om inte allt för länge kan skillnaden vara ännu större. Då kan det vara HIF som är ett lag i Ettan Södra – och Eskisminne ett lag för Superettan.

Uttrycket ”It’s funny because it’s true” dyker upp i min skalle.

3. Superettan – really?

Tabellfyra och tre poäng upp till kvalplats. Matematiskt är det såklart fullt möjligt.
Men det finns också en intressant tendens. Eskilsminne är seriens formstarkaste lag de senaste åtta omgångarna. Och i en tät toppstrid finns det i år inget GAIS som är given serievinnare.
Det är Trollhättan som kommer att få en svacka förr eller senare, och som trots allt är just Trollhättan. Det är stabbiga Oddevold, Lunds BK och ett fortsatt haltande Falkenbergs FF – som man idag passerade i tabellen.

Just Superettan har varit ett långsiktigt mål i klubben, utan att för den skull vara tidsbestämt. En stilla förhoppning baserad på den lokala fotbollsevolutionen.

Man har en enastående organisation och väldigt många andra parametrar som i mina ögon motiverar att klubben ska spela i Superettan betydligt mer än exempelvis… serieledande Utsiktens BK.
Båda är för övrigt klubbar jag spelat i personligen och har en hel del känslor för…

Superettan är ingen illusion. Det är ett rimligt utfall. Kanske lika rimligt som att HIF ramlar ut Superettan.

”Om spelare börjar titta i tabellen efter tio omgångar ja då är man verkligen fel på det” sa coach Patrik Ingelsten innan ÄFF-matchen på Eskils.nu.
Det är klokt.
Och det är inte tabelltittaren i mig som talar nu. Jag tänker främst på hur det ser ut på planen i kombination med truppens utvecklingspotential, stabilitet och bredd. Sådana små detaljer.

4. Publiksiffran

1028 personer räknades innanför grindarna på soldränkta Harlyckan.
Så mycket folk har det inte varit sedan man slagit ut HIF ur cupen.
Välvilliga sponsorer gjorde det möjligt och många vände säkert hem med en mycket trevlig upplevelse i ryggen. Bravo.

4. Svaga Ängelholm

Fyra gjorda mål på elva omgångar har smått osannolikt betalat ut nio poäng.
Men nu är det färdiglekt.
0-3 mot Falkenberg.
0-1 mot Tvååker.
0-3 mot Ahlafors.
1-4 mot Norrby.
0-2 mot Lunds BK.
0-4 mot Eskilsminne.

Nu saknades visserligen spelare som Vincent Sundberg och Victor Göransson, men nu börjar det te sig uppenbart att det inte går att koka soppa på vilka spikar som helst. Inte ens med en mästerkock som Roar.

Har Ängelholms FF vad som krävs för att hålla sig kvar? Innan serien startade var jag tveksam. Nu är jag nära nog säker på att bubblan spricker.

Foto: Christoffer ”Luggen” Borg Mattisson