Lundblad: Nio funderingar om läget i HIF just nu

Charlie Weberg, anfallsförvärv och Zlatan Ibrahimovic.

1. Skadornas betydelse

HIF–Skövde var en i många avseenden hemsk match, som illustrerar HIF:s läge just nu. Näst sist i Superettan. Sex poäng på tio matcher.
Utöver allt som gått fel på sistone, så tror jag inte att man kan överskatta hur stor betydelse skadorna på Thomas Rogne, Wilhelm Loeper och Rasmus Jönsson haft.
Laget var redan i en mycket utsatt position och sedan blev man nästan samtidigt av med de här tre: Lagkaptenen som vi vet varit viktig för defensiven. Loeper, som nye tränaren Stuart Baxter gav en stor roll i anfallsspelet i sina tre första matcher. Samt Jönsson, som såg lovande ut när han gick sönder och var viktig i segermatchen mot GAIS.
För att summera: Lagets bäste back, bäste inläggsspelare och bäste passningsspelare blev skadade.
Det fick ”Baxter-effekten” att komma av sig efter GAIS-matchen.

2. Linderoth

Tobias Linderoth var minst sagt irriterad i mixade zonen efter HIF–Skövde AIK.
Den tidigare landslagsstjärnan tränar Skövde och ansåg att hans lag skulle fått straff när Amin Al Hamawi gjorde ned Isak Vidjeskog i eget straffområde. Linderoth hördes säga till de västgötska lokalmedier att:
– Är det omvänt blåser du straff inför den väggen av supportrar.
Samt:
– Det är katastrof att det inte är lika bedömning. Gång på gång får vi saker emot oss.
Dessutom hade Skövde en boll som eventuellt var över linjen när Emil Hellman rensade bort den i 79:e minuten.
Man kan förstå frustrationen.
Det är för övrigt en relevant fråga: Får HIF fördel av publiken i domsluten i Superettan? På Olympia – och även och i de flesta bortamatcher – har man ju klart mest publiktryck med sig?
Oavsett hur det ligger till med den saken, så har HIF i alla fall ännu inte dragit någon vidare tabellmässig fördel av detta…

3. Två matcher kvar…

Två matcher återstår till juniuppehållet. För HIF handlar allt bara nu om att skramla ihop vad som går innan man har en månad på sig att få tillbaka spelare och vässa spelet inför resten av säsongen.
En laddning inför en långspurt med målet att rädda HIF kvar i Superettan.

4. Weberg tillbaka

En spelare som kommer att vara med i den räddningsaktionen är Charlie Weberg.
Hans utlåning till Køge är över och han var med på söndagens träning.
Av alla olika transfer- och laguttagningsbeslut HIF fattat på senare år anser jag att hanteringen av Weberg varit den mest svårförståeliga.
Som HIF saknat hans vänsterfot under den här våren i Superettan. En serie där han för två säsonger sedan var en av de allra bästa mittbackarna – även defensivt.
I en ny artikel går vi igenom hur det gick för honom i Køge.

5. 3-4-3 med Weberg?

Med Weberg på plats känns det inte omöjligt att HIF i sommar och höst kan komma att ställa upp med en tydlig 3-4-3-formation – en uppställning Stuart Baxter ofta använt i andra klubbar.
Weberg som vänster mittback i en sådan tycker åtminstone jag låter lockande.

6. Försvaret

På tal om Weberg så är ju HIF:s defensiva facit nästan överraskande bra tio matcher in på säsongen. Bara tre lag – Utsikten, Västerås och GAIS – har släppt in färre mål i Superettan.
Casper Widells formtopp har så klart bidragit.
Det ska dock sägas att när det kommer till förväntade insläppta mål (xGA), så ser det inte lika bra ut. Här har HIF 14,8 – man ”borde” alltså släppt in fler än vad man gjort och sådant brukar ju jämna ut sig över tid.
Det är också ett kvitto på Kalle Joelssons betydelse – han har räddat fler skott än vad han ”borde”.

7. Anfallet

HIF har gjort fem mål – klart minst av alla lag.
I xG-kolumnen står det dock 8,7. Den siffran är visserligen också lägst av alla lag, men man har alltså i alla fall skapat fler chanser som motiverar en högre målskörd.
På individuell nivå är det Amin Al Hamawi som kommit till klart flest målchanser – hans sammanlagda xG-värde är 2,3.
Tvåa i den interna xG-ligan är Wilhelm Loeper (1,2). Amar Muhsin sitter på 1,0, vilket är ytterst lågt för en anfallare som medverkat i samtliga matcher.

8. Anfallsjakt?

Jag tror knappast att man kan vänta sig något större antal värvningar i sommar.
Men på anfallsposition behövs både bredd och spets – det har varit tydligt under våren.
Ryktena om ett provspel för Wayde Lekay (läs mer om honom här) är ingen slump.
Vem som kompletterar HIF:s anfallsuppsättning blir nog den här sommarens stora transferföljetong.
Att med begränsade resurser hitta rätt person är det stora uppdraget för tillförordnade sportsligt ansvarige Mikael Dahlberg och den arbetsgrupp som nyligen tillsattes.

9. HIF och Zlatan

Zlatan Ibrahimovic slutar spela fotboll. Så klart en stor nyhet.
Vilka HIF-kopplingar finns till Ibrahimovic?
Jag tänker på tre saker:
• Partnerskapet med HIF-profilen Henrik Larsson på topp i landslaget. Under framför allt EM 2004 och 2008. Samarbetet dem emellan som innebar Sveriges ledningsmål mot Grekland i första gruppspelsmatchen -08. Ett bättre anfallspar är svårt att föreställa sig. Och då representerade ju Larsson dessutom HIF.
• Enda gången Zlatan mötte HIF var, såvitt jag vet, i hans sista allsvenska match. Kvällsposten hade utrustat publiken på Malmö Stadion med ”Lycka till Zlatan”-löpsedlar inför flytten till Ajax. HIF vann dock matchen. En skadad Ibrahimovic lämnade planen i förtid. Christoffer Andersson gjorde matchens enda mål.
• Tittar man på inspelningen från HIF:s guldmatch 1999 noterar man två historiska händelser som äger rum nästan samtidigt. Först kommer ett pling i rutan om att Ibrahimovic gjort mål för ett redan nedflyttningsklart MFF, mot Västra Frölunda. Det var hans första allsvenska mål.
Sekunder senare drar HIF:s Erik Wahlstedt iväg ett skott. På returen störtar Arild Stavrum fram och gör 1–0 till HIF mot IFK Göteborg. Ett mål som blev matchens enda och säkrade HIF:s första SM-guld på 58 år.

Foto: Bildbyrån

Så gick det för HIF:s Charlie Weberg under utlåningen