EHF Invitationals (aka Champions League) – för de som är bäst på TikTok?
Fotbollen dör – har mitt flöde i sociala medier utbrustit i omgångar den senaste tiden.
Från att det korrupta FIFA placerade VM i det korrupta Qatar – till det att allt fler atleter i Europeiska storklubbar tillbringar sin karriärs senhöst avlönade av länder som ser mellan fingrarna med det som lite förenklat kan beskrivas som ”respektabel värdegrund”. Många stora (inte alla) stjärnor normaliserar det, cashar in – och skickar den bilden vidare som förebilder. Det kanske är ”bäst för sporten”, men jag gillar det inte.
För mig har internationell fotboll för länge sedan varit död. Död och begravd. Det kan jag leva med, för jag har Allsvenskan, Superettan, Ettan, Supertvåan, division sex och oldboys.
Det betyder ju faktiskt någonting. För mig alltså.
Precis som jag bryr mig mer om HK Björnen mot Tomelilla en fredagskväll än Magdeburg-Kielce i en CL-final, även om underhållningen rent sportsligt är en annan sak.
Fotbollens svar på Champions League har nyss avslutats.
Och en ny runda påbörjats.
De svenska mästarna BK Häcken har en chans att kvala till gruppspelet, precis som Malmö FF två gånger lyckats med. Man börjar mot de som blev Champions i Wales.
En mästare mot en annan. DET är Champions League. Man sparkar boll, drömmer stort – och besannar drömmar. Sådant som betydde någonting när jag blev förälskad i sport. Fram med bollen – den som vinner är bäst.
Vissa fotbollsligor är så vansinnigt mycket större än andra, således finns det en fördelning av direktplatser till flera lag i vissa ligor medan andra ligor ”bara” får kvalplatser. Men det finns en sportslig rimlighet i det mot i allt. En gemensam acceptans för den den europeiska fotbollshierarkin.
Men man börjar snegla på andra aspekter.
UEFA har varit inne på att peta in två wild cards även i det sammanhanget, där klubbar ska få platser i Champions League på Wild Card baserat på bland annat ”historiska framgångar”.
Det förklaras bäst här – och är väl mest en tidsfråga innan det faktiskt sker.
***
Handbollen är på väg att vandra på liknande stigar. Mot en delvis stängd liga för de rikaste klubbarna. De som vill få alla slantar att rulla åt samma håll, som Peps skulle ha uttryckt det.
Nyligen spelades det Final 4 med fantastisk handboll. Kul att se på, häftig sport och säkert en fantastisk upplevelse på plats.
Final 4 är det finaste klubbhandboll har att erbjuda på internationell nivå. Men jag kan tycka att vi som tittar på handboll och framförallt de som spelar handboll förtjänar någonting bättre än vad som nu erbjuds.
Handbollen har en rik historia på att sätta pengar före sport när det kommer till mästerskap och turneringar.
Länder har kastats ut från VM trots att de kvalat in för att ersättas med länder som har mycket TV-tittare. Klubbar kommer in i Champions League utan att knappt har varit en del av elithandboll.
Megasatsande Rema 1000-Kolstad blev mästare i Norge. Men det var inte därför de kom med i Champions League. Elverum var förstavalet. Kolstad fick ett wild card.
Vadå C-h-a-m-p-i-o-n-s League? Att vinna ÄR bokstavligen talat sekundärt.
Vad har Kolstad bidragit med förutom att faktiskt vara Champions? En extremt stor ekonomisk satsning. Det räcker.
Med andra ord: Champions League har gått från en sportslig högtid till främst business. ”Det är bäst för handbollen” sägs det. Och det kanske det är om man räknar på vissa parametrar. Det kanske ÄR bäst för att få sporten att växa, få fler att spela och fler att titta. Men jag gillar det inte. Jag gillar inte när sporten så tydligt håller business i handen och följer efter – istället för tvärtom.
CL har blivit en tävling av de som har pengar – för de som har pengar.
Ett namnbyte på tävlingen kanske skulle vara på sin plats? Välkomna till EHF Invitational.
Matcherna blir Rema 1000 Business Clubs nätverksträffar, snarare än en idrottsturnering.
Handbolls-VM i Qatar döptes 2015 om till Hassan Moustafa Invitational, då Tyskland fick Australiens plats trots att Australien hade kvalat in regelrätt. Fler skulle titta på VM då, såklart. Det vara bara en av flera kvalskandaler i ett mästerskap som sedan präglades av utredningar om mutade domare och skandalmatcher. Minns när Polen stod och applåderade domarna efter den ”köpta” Qatar-matchen och Piotr Charpkowski gav följande intervju. Men det var ”rätt” lag med och det var ”bäst för sporten”- även om den då blev till åtlöje i omgångar.
I Handbollens Champions League baseras tilldeleningen av platser på vilka som är bäst på TikTok, hur fina VIP-möjligeter som finns och vilka som har störst chanser att kränga reklamplatser.
Jag raljerar inte ens.
Läs fakta nedan och känn efter om det är det du vill ska definiera handbollens absoluta finrum. Bland annat spelar ”klubbens framträdande online och på sociala medier” in. IFK Kristianstad behöver inte en till vänstersexa. De behöver en TikTok-konsult.
De som fick wildcard till herrarnas turnering var:
HC Zagreb, Aalborg, Montpellier, OTP Bank-Pick Szeged och Wisla Plock fick övriga Wild Cards.
Någon officiell motivering från EHF:s exekutiva kommitté ges inte (jag har åtminstone inte hittat någon), men det hade varit klädsamt att vara tydliga i det sammanhanget. Vi får naivt acceptera att de uppfyller kraven som listas nedan. I kommittén sitter för övrigt Stefan Lövgren.
Just nu hostar EHF bara ur sig: ”Dessa lag får Wild Card”. Nu kör vi!”
Det finns kriterier.
Jag hoppas att EHF tagit beslut om vilka som får wild cards, eller ”uppgraderingar” som det kallas, enbart baserade på dessa. Här är kriterierna – översatta till svenska – som alltså trumfar sportsliga meriter och anses mer värdiga sporten än en kvalturnering där aktuella lag hade kunnat göra upp med exempelvis IFK Kristianstad.
Utvärdering av uppgraderingar
EHF utvärderar de klubbar som korrekt begärt en uppgradering till EHF Champions League Herrar. Fem (5) kriterier kommer att beaktas. Alla kriterier har samma värde.
1. Arena
Detta kriterium ger poäng genom att ta hänsyn till den övergripande standarden på platsen för matcherna. Viktigt är inte bara lokalens kapacitet, utan även frågor som domstolsområdet, åskådarområdet, tillgänglighet och standard på mediafaciliteter, VIP-områden etc. En bättre standard på lokalen inklusive tillgången på nödvändiga faciliteter ger fler poäng.
Poängen tillhandahålls gemensamt av EHF Competitions och EHFM baserat på platsens läge och erfarenheten kring genomförandet av matcher på denna plats under hela säsongen.
2. TV
Detta kriterium ger poäng baserat på befintliga eller potentiella audiovisuella kontrakt och information från marknadsanalys.
3. Åskådare
Detta kriterium ger poäng genom att ta hänsyn till antalet åskådare vid matcher i denna klubbs EHF-klubbtävlingar under de senaste tre säsongerna (21/22, 20/21 och 19/20). Det definieras inte bara av antalet åskådare, utan också av antalet åskådare i förhållande till lokalens kapacitet.
Poängen tillhandahålls av EHF baserat på tillgänglig information om antalet åskådare.
4. Resultat i tidigare EHF-klubbtävlingar
Detta kriterium ger poäng genom att ta hänsyn till klubbens prestation i EHF-klubbtävlingar under de senaste tre säsongerna. Ett bättre resultat under dessa tre säsonger ger fler poäng.
Poängen tillhandahålls av EHF baserat på klubbens prestationer under de senaste tre säsongerna (21/22, 20/21 och 19/20).
5. Product management and Digital
Detta kriterium ger poäng genom att ta hänsyn till marknadsföringspotentialen för reklamrättigheterna, nivån på klubbens professionella organisation samt nivån på genomförandet av respektive krav för en EHF-klubbtävling under hela säsongen inklusive klubbens framträdande online och på sociala medier. När det gäller digitala medier delas poäng ut beroende på klubbens insatser inom områdena sociala medier, onlinenärvaro, digital aktivering och mediepresentation. Ett bra samarbete med EHF/M-avdelningar och ett korrekt genomförande av regelverket ger fler poäng.
Kontaktuppgifter:
Christoffer.ekmark@skanesport.se