Livets viktigaste tävling runt hörnet för Tindra Sjöberg
Hon är på väg att etablera sig i den absoluta toppen – med Malmö Idrottsakademi som redskap.
Målsättningen är OS i Paris nästa år.
Men allt började i Sundsvall som litet barn.
– Som liten var jag ett energifyllt barn och testade alla tänkbara idrotter. En brottningsklubb visade upp sig på skolan och sedan fick jag pappa att ta med mig klubben för att träna. Sedan var jag fast. Visserligen spelade jag både fotboll och hockey ganska länge, men brottningen var min grej.
Vad fick dig att satsa på brottningen?
– Både hockey och fotboll var roligt, men det handlade faktiskt mest om gemenskapen i de fallen. Jag spelade hockey med killarna och det var inte lika kul att efterhand börja spela damhockey. Brottningen var det som var roligast helt enkelt.
För några år sedan, när Tindra drog igång med brottningen på allvar, var förutsättningarna för att bli riktigt bra tuffa.
– Jag var den som var äldst och tränade länge med killarna. Det fanns få tjejer i Västernorrland och Medelpad att tävla med, därför blev det att jag valde att flytta till Skåne. Eller rättare sagt: jag var tvungen om jag ville satsa på sporten.
2016 flyttade Tindra, 16 år gammal, från Sundsvall till Timrå. I Klippan fanns nämligen Sveriges OS-center och framförallt ett gymnasium med inriktning på brottning.
– Alla de bästa i sporten fanns i Klippan och tränade där. Jag fick bo inneboende i en källare hos en styrelseledamot. För en ung tjej var det djävligt tufft. 100 mil hemifrån utan familj, kompisar och trygghet. Det var speciellt.
Och härdande?
– Absolut. Det som får mig att bli bra är delvis att jag har lätt för sport överlag – dels för att jag är extremt driven och envis i vad jag vill. Brottningen är det roligaste på hela dagen för mig. Jag ser fram emot träningen hela dagen. Man står ut med allt annat bara man får träna brottning. Man måste ha rätt skalle för att palla hålla på med den här sporten.
– Det var tufft som bara den första tiden. Men det som är så fint med brottningen är att vi är en väldigt tight och stor brottningsfamilj och man behöver varandra så väldigt mycket för att lyckas. Man kommer folk nära.
Det tog ett tag innan Tindra förstod att hon kunde bli bra. Eller rättare sagt, innan andra också insåg det.
– Jag har nog inte haft en brytpunkt där jag insåg att ”NU kan jag bli bra”. I början var jag ingen megatalang utan det tog lång tid för mig att bli ”bra”. Men det har inte hindrat mig från att tro på mig själv. Tron på mig själv har varit viktig. Envisheten! Jag vet att jag är såpass tjurig att det kan överkomma mycket. Det har mer varit lättnad när man gör ett bra resultat snarare än bekräftelse.
Resultaten började komma i form av USM-medaljer och turneringsframgångar.
– Det enda som är jobbigt är om man tvivlar på sig själv. Inte när andra gör det. Man måste tro på sig själv och lite på sin förmåga att lyckas – för att faktiskt lyckas.
Som för så många andra elitidrottare har skador varit en karriärströskel
– 2019 fick jag problem med ena axeln. Den hoppade ur led sex gånger på relativt kort tid. Så fort man kom tillbaka hoppade den ur led igen. Till slut upptäcktes det att främre ledbandet i axeln var av. Det fanns inget som hindrade att axeln kunde hoppa ur led. Det blev operation och efter den har allt blivit bättre. Jag hade inte kontroll över armen tidigare, nu kan jag lita på min arm på ett helt annat sätt.
– Nu har jag nyligen börjat känna att jag håller! Detta är första säsongen sedan 2019, efter pandemi och skador, då jag gjort en hel säsong, säger Tindra, som vid sidan av brottningen arbetar som instruktör och deltidsbrandman.
EM i Zagreb i somras blev ett fiasko. Åtminstone kallar Tindra det så själv.
– Jag förlorade mot en tjej jag är bättre än egentligen och fick sedan inget återval. Skittråkigt, för jag kände att jag hade mycket kvar att ge. Sådär är det dock i brottning. Fastnar man i ett grepp kan hela matchen vara slut. Eller mästerskapet. Det är någonting man får erkänna för sig själv och jobba vidare på.
Hur är formen nu?
– Just nu är jag så bra som jag någonsin har varit. Det går hela tiden framåt.
Goda besked. Och nödvändiga. Detta eftersom karriärens viktigaste tävling så här långt står inför dörren: VM i Serbien.
– Den tävlingen fungerar även som OS-kval. Det är dit jag siktat länge, säger Tindra, som vid sidan av sitt U23-brons har tio SM-medaljer, men inga meriter från stora mästerskap som senior. Ännu…
– Går det bra i Serbien så han jag en VM-medalj och en OS-biljett. Det blir den viktigaste och tuffaste tävlingen hittills i mitt brottningsliv.
– När Svenska Brottningsförbundet centraliserades till Malmö tipsade de mig om alla fördelar att vara med i elitprogrammet. Jag har fått experthjälp inom idrottspsykologi, nutrition och fysik. Eftersom brottning är en viktidrott är kosten extremt viktig och den hjälp och kunskap jag fått genom Malmö Idrottsakademi har varit fantastisk. Jag har gjort en stor omställning av min kropp utifrån deras kompetens.
– Efter axeloperationen hade jag gått upp ganska mycket i vikt och behövde gå ner och samtidigt äta rätt för att få den kroppssammansättning som krävs för att prestera. Dessutom är allt väldigt praktiskt. Jag behöver bara dra ett SMS och boka en tid så hamnar jag hos rätt person direkt. Det är häftigt att ha så mycket på samma ställe och underlättar i elitsatsningen på många olika sätt, avslutar Tindra Söberg.
Kontaktuppgifter:
Christoffer.ekmark@skanesport.se
