Landskrona BoIS joker i höstracet

Det har hänt en hel del i Landskrona BoIS trupp under säsongen.
En herre som smugit under radarn, fått utvecklas i A-lagets träningsmiljö och även fått ett par minuter här och där är lagets egen Xavi.
Kan Xavier Odhiambo bli en joker i BoIS höststrid?

Två kortare inhopp i Superettan, mot AFC Eskilstuna och Östersund, samt ett i cupen.
Annars har det mest varit spel i U19-, U21-laget och i DM-truppen för Xavier Odhiambo. Men när man ser honom på planen är det lätt hänt att man höjer lite på ögonbrynen. För det finns någonting explosivt och annorlunda i hans agerande. Sådant man vill se ställas mot stabbiga högerbackar från Medelpad på regntunga gräsmattor i oktober…

Men vi tar det från början.
– Jag kom till Sverige som 10-åring från Kenya. Mamma hittade sin make här och vi flyttade till Landskrona för att få ett bättre liv.
Hur var det för dig?
– Det är ett svårt språk att lära sig och allt var nytt till en början, men det var ett bra beslut av mamma. Min uppväxt har varit väldigt bra.
Tidigt tog fotbollen plats i Xavis liv.
– Jag började i Wormo, sedan blev jag tillfrågad av BoIS att testa där som 14-åring och där har jag spelat upp mig med ungdomslagen de fyra-fem senaste åren.
Men allt gick inte på räls.
– Ärligt talat var det ganska svajigt under tonåren, jag hade problem med attityden och var ofta sur. Men de fick ordning på mig till slut. Personligen har jag hela tiden trott på mig själv, bortsett från en period när jag var knäskadad i U17-laget. Då kom tvivlen, säger Xavi som fyller 19 i oktober.

Under sommaren blev han uppflyttad från U19 till A-laget.
Vad är dina styrkor tycker du själv?
– Mitt en-mot-en-spel. Varje gång jag fick bollen så gjorde jag min gubbe. När jag fick chansen att provträna med A-laget var jag alltid väldigt taggad och påkopplad. Jag ville visa att jag var värd att satsa på och till slut hände det.
Hur har det varit att träna med dem några veckor?
– Det började bra, för att sedan bli svajigt och nu är det ganska stabilt. Senast i cupen fick jag spela 20 minuter mot Trollhättan.
Var tris du bäst?
– I det breda spelet, på en kant. Även om jag inte tackar nej till en anfallsplats heller.
Hur ser du på hösten – kommer du ha tålamod att nöta bänk?
– Ja, jag måste komma in i seniorfotbollen och behöver tid för att vänja mig vid tempot. Det kan ta lång tid – det kan ta kort tid. Kanske kan jag få lite speltid under hösten och då blir jag glad, men det är inget jag går runt och förväntar mig.

Baxter om HIF:s skadeläge inför derbyt mot BoIS