Maja Hedberg om nya laget, utvisningsligan och spontantatuerigen på lagfesten

Få spelare har symboliserat ett handbollslag så mycket som Maja Hedberg symboliserar Kristianstad HK.
Vi tog ett snack med lagkaptenen om varför KHK ser så bra ut i år – och vad som egentligen händer på lagfesterna.

Kristianstad HK kvalade sig kvar i SHE i våras, efter en säsong med mycket skador och ojämna prestationer.
Inför kommande säsong ser det bättre ut. Mycket bättre.
Truppen har fått nytillskott på nästan varje position och under försäsongen har beskeden varit idel positiva. Obesegrade i träningsmatcherna. Och sedan sopade man hem gruppspelet i cupen utan att ens vara nära poängtapp, bland annat efter en trygg seger borta mot H65 Höör.

Maja Hedberg har blivit KHK:s ryggrad, hjärta, lungor och bartender på samma gång. Hon går mot sin 18:e raka säsong i klubben och att kalla henne kulturbärare är ett för svagt ord. Hon ÄR Kristianstad HK och allt annat anpassar sig efter henne, som Zlatan skulle uttryckt det om han sadlat om och blivit sportjournalist (vilket är en lockande tanke).
Vad är det som gör Kristianstad HK så bra så tidigt denna säsong?
– Jag tänker att det är på grund av att nyförvärven är väldigt bra och skolade spelare. Vi har inte jobbat så mycket med spelet framåt med kombinationer och så, utan fokuserar mer på att ha bra tempo med bollsläpp och att alla ska kunna ”göra sin gubbe”.
Mer kemi än strategi?
– Lite så.

Ofta när det är stor spelaromsättning med många utländska spelare blir det språkförbistringar. Och med tunn trupp tas det ofta till plan B, C, D och E för att ens få ihop lag. Nu verkar bredden finnas där på ett annat sätt denna säsong?
– Ja, absolut. Det har inte varit så mycket av den varan de senaste åren. Det blir en mental trygghet att veta att det finns någon på bänken som gör det lika bra. I mitt fall på mittsex så finns Saga Johansson som verkligen tog chansen förra säsongen och bara blir allt bättre.
Du var den mest utvisade spelaren (21 tvåminutare) förra säsongen. Är det ett karaktärsdrag du bär med stolthet som liksom sprider skräck hos motståndarna – eller försöker Schefvert lära gamla hundar att spela hederligare handboll?
– Jag har alltid varit på gränsen i mitt spel och kommer inte att byta stil. Förra säsongen var det 5-6 utvisningar som var lite onödiga, de övriga står jag för. Ulf tycker att jag alltid ska ha en utvisning i första halvlek, annars har jag spelat för snällt. Kanske är dags att lägga ner snacketvåorna dock… 
Snacketvåor ja. Visst är det rätt löjligt hu damspelare inte tillåts reagera eller svära, medans nivån är en helt annan i Handbollsligan för herrar? Det är ändå ”samma ord” som sägs och samma gester som utförs?
– Absolut, men det är kanske någonting man får rätta sig efter. Jag är i damligan och inte i herrligan, man får tänka på det ibland.

Maja Hedberg är en hård sate.
Treor i försvaret brukar vara det. Tatuerad från topp till tå. Småbarnsmorsa med disciplin på både make, ungar, lagkamrater och coach. Och med ett starkt och distinkt ”hat” mot vissa klubbar,
Hur är din relation till LUGI som ni har i premiären på fredag?
– Det är alltid någonting speciellt.. Jag intalade mig tidigt att ha svurna fiender och ”aldrig spela i Eslöv och LUGI”. LUGI:s tröja ska jag aldrig ha på mig, haha.
Ändå har du två LUGI:spelares namn intatuerat på benet?
– Öh….. Ja.

Allting började med en lagfest någon vecka efter en derbysegern mot LUGI i SHE 2021.
Det mesta av allt gott i världen gör oftast det. I detta fallet Kristianstad HK:s lagfest den hösten.
Det är tidigt ordentligt drag. Festen drog officiellt igång klockan 20 och bland deltagarna märktes profiler som Freja ”långfingret” Hammer, Maja Hedberg och de nyss invärvade systrarna Delac, Lovisa och Sofia.
De senare hade bara varit klubben en månad, men likväl gjort ett stort intryck på gruppen. Inte minst Maja Hedberg, med sitt moderliga lynne, fattade ett starkt tycke för dem. Hedberg har också en ”soft spot” för att vinna derbymatcher. Specifikt mot LUGI. Segrarna då gör någonting med henne. Släpper loss sinnen och bryter ner spärrar.  Lika mycket som Östra Göinge-groggar.
Två timmar efter festens start hade Hedberg låtit ”Långfingret” tatuera in deras efternamn på benet med motiveringen ”Det skulle hon aldrig någonsin i sitt liv ångra”.
Men vi backar bandet några timmar. 

Efter premiären vann laget även mot Skara. Få visste då att det skulle bli en skitsäsong efter det.
Det var såklart kul på olika sätt för laget – men för Maja i synnerhet. Systrarna Delac var båda bidragande vid de inledande segrarna och hade gjort ett stort intryck på laget, både på och utanför planen, trots bara någon månad i stan.
Innan alla lagfester är det alltid någon som ”värmer upp” på egen hand. Den här gången Maja, hon är trots allt från Knislinge.
Sedan drog festen igång och väldigt tidigt, efter mindre än två timmar, hade du gaddat dig på benet. Vad minns du av det beslutsfattandet?
– Först och främst ska det sägas att vi hade en riktig rock’n roll-stjärna i Freja Hammer. Hon är dessutom väldigt konstnärlig av sig och hade bestämt sig för att pröva tatueringsyrket. Plötsligt var det någon som kom på att vi i laget borde agera mänskliga försökskaniner, eftersom Freja bra fått tatuera på ”fake skin” tidigare.
– Först var det några andra tjejer som sa: ”Du får göra en prick”. Siw och Andrea. Så de fick ett par prickar.
Maja Hedberg, med 14 tatueringar sedan tidigare, fnös åt de fjantiga prickarna.
– När jag hade värmt upp sa jag: ”Du kan få göra en riktig på mig”.  Frågan var inte om, utan vad.

Bokstäver blev ett lämpligt alternativ.
– Först diskuterade vi att tatuera in Sten Ravheds namn. Men eftersom jag kommit väldigt nära systrarna Delac – åtminstone den kvällen – så blev det ordet ”Delac’s”.
Sagt och gjort. En stund senare står Eskilstunasystrarnas namn tydligt på vaden.
– Freja hade en maskin redo – så vi drog igång.
No regrets?
– Nej nej…
Ponera att ni vinner premiären mot LUGI, på bortaplan. Det är trots allt fredagskväll och din make har barnen. Freja Hammer kanske dyker upp spontat på efterfesten med nykokt bläck och en kasse ”godis”. Vad tatuerar du och varför blir det ett porträtt på Ulf Schefert på halsen?
– Hans ansikte vet jag fan inte, men kanske hans autograf!
På skinkan?
– Nej, på benet eller något.
Inte ens om ni tar SM-guld?
– Jo, då blir det ett porträtt på honom.
Sist men inte minst. Den här eventuella segerfesten/lagfesten, hur gör man för att få en inbjudan dit?
– Det kan man undra. Äsch, det är bara att dyka upp, avslutar Maja meningen hon sannolikt kommer att ångra.

Fakta:

Nyförvärv: Caroline Eisenhardt (Ålborg, Danmark), Berta Rut Hardardottir (Holstebro, Danmark), Mille Gröntved (EH Ålborg, Danmark), Fröydis Wiik Seierstad (Sola HK, Norge), Amalie Frøland (Sola HK, Norge), Sanja Radosavljevic (RK Krim Mercator, Slovenien), Annika Jakobsen (Silkeborg-Voel, Danmark), Agnes Karlsson (uppflyttad).

Förluster: Siw Aabech (Önnereds HK), Sofia Delac (Lugi HF), Lovisa Delac (Lugi HF), Andrea Tecar (klubb ej klar), Beyza Karacam (klubb ej klar), Jovana Bogojevic (klubb ej klar), Claudia Condurache (klubb ej klar), Maja Lindborg (klubb ej klar), Maria Larsen (VästeråsIrsta HF), Tindra Sundin (klubb ej klar).

TRUPP

Tränare: Ulf Schefvert

MV: Lova Jönsson, Marthe Davidsen Hellevik, Amalie Frøland (NY).
V6: Laura Eggert, Sanja Radosavljevic (NY), Mille Grøntved (NY).
M6: Maja Hansson, Saga Johansson, Milla Olesand, Hilla Jonsjö (NY).
H6: Annika Jakobsen (NY).
V9: Sarah Carlström, Lea Gruber, Agnes Karlsson (NY).
M9: Tilda Colleen, Caroline Eisenhardt (NY), Frøjdis Wiik Seierstad (NY), Ajla Saric (NY).
H9: Berta Rut Hardardottir (NY).

Träningsmatcher:
27 juli: H65 Höör, 24–22
29 juli: H65 Höör, Åhus, 24–22
9 augusti: HK Drott Halmstad, 46–23

ATG Svenska cupen, gruppspel:
23 augusti, 19.00: Eslövs IK (b), 39–17
30 augusti, 19.00: H65 Höör (b) 28-22
2 September, 15.00: Ystads IF (h) 35-24

Premiär, SHE:
8 september, 19.00: Lugi HF (b)