5 september 2023, 13:45

Inget går på räls för Tilda Winberg – förutom pågatågen

Ett evigt pusslande med jobb, plugg och elitkarriär.
Blott i pågatågens obekväma säten, med de skånska nyskördade fälten passerandes utanför, får H65:s lagkapten Tilda Winberg en stund ro i vardagen.
Så vi intervjuade henne där…

Klockan är 11.38 på tisdagsförmiddagen och Tilda Winberg gäspar förstrött när Pågatåget lämnar Eslövs Station.
Det är drygt fyra timmar kvar till träningen klockan 16 i Höör, men idag får den prioriteras ned. hon är nämligen på väg till Malmö universitet för sina studier till förskolelärare.
– Idag ska vi lära oss att vara en jordbävning, säger hon med ett skratt.
Du menar hur man ska rädda de stackars barnen om det blir en jordbävning?
– Nej. Vi ska gestalta en jordbävning. Sådant går hem hos kidsen du vet.
Du kan ju bara återge Ola Månsson vid en timeout och underläge 7-13?
– Exakt. Enkelt.
Hur lång är utbildningen?
– Tre och ett halvt år och jag har klarat av det första. Vi har två-tre föreläsningar i veckan samt ett ”basgruppsmöte”, så jag är där fyra dagar i veckan. Det känns som rätt val för mig.
Ja, för du har ju nästan samma roll i laget som lagmamma?
– Exakt, jag är äldst nu. Och plugget är nyttigt för man lär sig en del pedagogiska tips. Allt fungerar inte med Olas taktik att råskälla, haha.
En del jobb blir det också.
– Jag jobbar på ICA Supermarket i Höör och på en förskola. Tar lite extrapass här och där när det går. Allt är ett pusslande.
Många idrottare är vanedjur som kräver rutiner. Men inte du?
– Nej. Jag måste anpassa sig, planera så man får i sig mat. Och tågen måste gå också, banarbete och spårfel gör ju att så inte alltid är fallet. Som tur är kommer jag ändå sällan för sent till träningarna.

Under försäsongen har varken resultaten eller spelet varit övertygande. Tvärtom – det går att sätta stora frågetecken för var H65 står just nu – och hur det kommer att se ut efter jul.
Hur har det varit för egen del?
– Jag tränar fortfarande inte full ut, utan cyklar och simmar för att minska belastningen på foten. Skadan har fortfarande inte gett med sig helt.
I Ida Gullberg, Cassandra Tollbring och Isabelle Andersson har ni tappat trenyckelspelare. Dessutom har Elsa Åberg gått sönder. Wilma Pettersson från Kungälv och ett knippe division två-spelare från division två-laget Lödde har fyllt på. De ska ju inte räcka?
– Vi får väl se. Det är ett ungt lag, men vi är också ett gäng spelare som varit där ett tag och vi vet vad som gäller, vad serien kräver och hur klubben fungerar. H65 kommer alltid i slutet av säsongen, vi brukar inte vara bra i början. Samtidigt är det många som har fått nya roller.
Även du?
– Ja, jag kommer nog att spela mer anfall, mest som högernia – sedan tvåa i försvaret. Jag var överallt förra säsongen och gillar det på ett sätt.
Lite som ditt vardagliga liv?
– Ja, det är ett ordnat kaos på alla plan.
Ordning är för idioter – blott genier behärskar kaos?
– Så är det, haha.
Hur ser du på H65:s slagstyrka?
– Vi kommer att bli bättre efterhand, som sagt. Nuhanovic får stort ansvar på mittnio, Wilma Pettersson kommer till helt nytt lag och helt nya spel. Alma och Ebba Leo har inte spelat ihop. Emely Persson har spelat väldigt lite tidigare och Johanna kommer att få en mycket större roll. Det kommer ta tid att få alla delar att fungera bra, säger Tilda, lutar sig tillbaka och markerar att intervjun går mot sitt slut när hon börjar fippla med hörlurarna.
Vad lyssnar du på för musik? Säkert all möjligt blandat?
– Yup. Just nu The Weekend. Men det är allt möjligt från dag till dag, inga fasta spellistor sådär. The Lumineers och Kaliffa brukar fungera på vägen till träningen.

Fem snabba med pågatågstema

Favoritstation?
– Lund C. Eller nej. Svarte! Den ligger så fint alldeles vid havet.

Hatstation?
– Stehag. Ingen mobiltäckning. Nära hem, men tåget stannar ofta där på grund av växelfel eller något…

Favoritdel i tåget?
– Tysta kupén. Speciellt tidigt på morgonen med ungdomar som skriker i den vanliga delen.

Fram- eller baklänges?
– Baklänges. Jag bryr mig inte och är helt okänslig.

Om man döpte ett Pågatåg, vem borde man döpa det efter?
– Timbuktu eller Peps Persson, eller har de ett tåg redan? Inte? Bra. Dåså. Perikleståget hade också varit coolt, fatta vilken härlig fredag. Dansbandsfredag på pågatåget!