BoIS lade fälleben på Öster – och sig själva

Efter fem raka segrar spelade Landskrona BoIS 2-2 mot Öster.
Å ena sidan dog det sista lilla hoppet om Allsvenskan 2024.
Å andra sidan är det ingen i stan som rimligtvis är orolig för att åka ur längre.

Dagen började som en besvikelse redan när jag körde genom stan på förmiddagen.
Hälsans dag ”firades” med massa aktiviteter utomhus vid Kasernplan. Det var sittastillande cyklister hit, vedervärdig gympa dit – och mitt i allt en samling tanter som hoppade på små studsmattor.
Jag trodde ALDRIG att jag skulle se kvinnor på en studsmatta och vara besviken, men detta var ungefär som att se 45-årigar med trådtunna hälsenor spela padel.
På IP dröjde det en kvart innan gästerna gjort 0-1.
Efter ett fint anfall bestämde sig mittbackskotto för att prova den gamla fina division sex-taktiken att släppa markeringen på den enda man ska markera och istället bestämt vinka för offside när allt skitit sig.
Ofattbart nog fungerade det varken nu eller i någon av de 314 gånger undertecknad gjort det i gärdsgårdsserien där linjemannen var motståndarlagets materialare (som satt i en campingstol vid avbytarbåset med en flagga).

BoIS jobbade sig in i matchen.
Ihler brände ett friläge.
Ihler blev rånad på en straff.
Men Kofi Asare som fått chansen från start sköt in sig och placerade snyggt in 1-1 innan paus. Rättvist och rimligt i en öppen match. Assisten var dock lika snygg som målet: signerad Edvin Dahlqvist.

I andra halvlek gick båda lagen för segern.
Landskrona gjorde 2-1 genom ett förrädiskt långskott från Adam Egnell. Miloje Prekovic i Östers mål släppte in bollen under sig på ett liknande sätt som han släppte in 0-1 mot Västerås. Budskapet till Östers motståndare är alltså det som publiken ropat efter under 80 år: ”Skjuuuut”.  Och vem som än är andrekeeper i Öster borde kunna gå till träningen på måndag och brösta upp sig lite extra.
Sjätte raka segern var bara några minuter kvar. Men…

BoIS will be BoIS sägs det.
Och det är ju så.
Kvinnor växer upp.
Män blir bara äldre.
BoIS blir äldre, men förblir som de alltid varit. En romantisk elegant med självskadebeteende – bortom alla bokstavskombinationers horisont.
Således var Östers kvittering i 88:e relativt väntad. Adam Herdonsson glömdes bort fullständigt i markeringen på ett inlägg och nickade in 2-2.
Offside?
Nej, inte den här gången heller…

– Sloppy, summerade Max Mölder träffande försvarsspelet på presskonferensen.

Segerraden för BoIS blev alltså fem matcher lång. Vid seger hade vi nog kunnat få Max Mölder att ta ord som ”nu borde kontraktet eventuellt möjligtvis kanske måhända vara klart” i sin mun.
Samtidigt innebär den uteblivna segern att de mest optimistiska drömmarna lade allt som ens rimmar på Allsvenskt kval åt sidan, rakt ner i 2024-högen som är fylld med förhoppningar, förtvivlan, ångest och motlägg.

När är BoIS redo att ta steget till Allsvenskan egentligen?
Om det diskuterades det i Studio Skånesport häromdagen.

Foto: Christoffer ”Luggen” Borg Mattisson.