16 oktober 2023, 12:02

Ida Andersson Wulf om vägen till bassängen – och OS i Los Angeles

Christoffer Ekmark Malmö Idrottsakademi, Nyheter

– Er dotter kommer inte att kunna gå när hon blir lite äldre.
Det var doktorns ord till Ida Andersson Wulfs föräldrar för 20 år sedan.
Nu siktar hon på OS i Los Angeles – och på att motbevisa alla tvivlare.
– Det finns väldigt lite forskning på hur träning kan påverka min åkomma. Jag har fått lista ut det mesta själv, säger parasimmaren från Vellinge Näsets simklubb.

Målsättningen är glasklar.
OS i Los Angeles 2028.
Men vi börjar från början. Vilket betyder 1998 i Skåne.
Ida Andersson Wulfs föddes med sjukdomen septo optisk dysplasi och behöver därför använda rullstol för att ta sig långa sträckor. Rehab har varit en del av livet – hela livet. Det var därför hon hamnade i en simbassäng inledningsvis.
– Som 15-åring blev jag lurad till en simtävling och då öppnades det nya dörrar för mig, säger Andersson Wulf, som efter gymnasieutbildningen testade på att plugga på Universitet, men valde senare bort det för just simningen.
Hur påverkar sjukdomen dig?
– Den har mest effekt på mina ben, så jag använder rullstol när jag ska förflytta mig långt. Hemma kan jag gå inomhus, men det tar mycket energi.
Vilka fördomar eller missuppfattningar möter du?
– Att folk tror att man inte kan göra allt. ”Klarar du av detta?” ”Behöver du assistent?”. Jag har alltid klarat mig själv. Jag kan till och med gå i trappor. Många blir chockade när jag ställer mig upp ur rullstolen och går en sträcka.
Förändras sjukdomen och effekterna av den under livets gång?
– Om jag inte hade tränat hade sjukdomen blivit sämre. Vissa dagar är bättre och andra sämre. Träningen har tveklöst gjort att det blivit mycket bättre. Jag blir mycket starkare i benen och även resten av kroppen.
– Läkarna sa till mina föräldrar att jag inte skulle kunna gå i framtiden när jag fick min första rullstol som sjuåring. Så det är klart att jag tror att träningen varit värdefull på många sätt.

Andersson Wulf bor utanför Trelleborg, i Skegrie, dit familjen flyttade när hon började skolan. Hon tävlar för Vellinge Näsets simklubb och har under åren samlat på sig ohyggligt med rutin – och medaljer.
Eller vad sägs om 23 SM-medaljer (fem guld), sex svenska rekord i 25-metersbassäng, elva i 50-metersbassäng, ett Europarekord och mängder med enskilda vinster i nationella tävlingar.

Det internationella äventyret inleddes i Mexiko 2017.
– Det var mitt första VM. ”Se och lär”, sa alla till mig. Men jag tog två medaljer vilket var chockerande, inte minst för mig. Det gav mersmak.
Mexikoupplevelsen ritade om kartan för Ida.
– Det är roligt att få medaljer, men det var känslan att överraska alla andra som drev mig. För alla i laget tog mycket medaljer och jag kunde vara en del av det.
Det internationella tävlandet blev också ett sätt att se världen.
– Personligen tycker jag att det är väldigt intressant att se hur andra simhallar ser ut runt om världen. Det kan vara lite stressande eftersom men man inte vet hur anpassat det är och bara det är en detalj i idrottsutövande som man måste lära sig att hantera.

Just nu tränar Ida för Paralympics i Los Angeles 2028.
– Paris 2024 kommer för nära. Det är svåra kvaltider och vi måste samla ihop kvalplatser för att ens ha en chans att kunna åka. Även om man klarar kvalet är det inte säkert att man får en plats. Just nu är jag fyra sekunder från att klara B-kvaltiden på 100 meter bröstsim. Så det är Los Angeles 2028 som är i mina tankar. Ofta!
För vissa är morgondagen en evighet bort. Hur är det att ha ett mål som sträcker sig fem år framåt?
– Det känns väl bra, jag har tillsammans med en tränare lagt upp en grov plan för att nå dit. Jag brukar säga att jag slutar inte simma förrän jag varit i med i Paralympics. Det blir sju-åtta pass simning i veckan och jag försöker att få in lite gym när det går. Nu har jag även ett jobb på gång, som receptionist i Högevallsbadet.

Det finns en fråga jag alltid velat ställa till simmare, men aldrig vågat för den är så dum.
– Haha, fråga på!
Skiljer det mycket i temperaturer från simhall till simhall – och har man då vissa hallar som man ogillar för att de är kallare/varmare än andra?
– Ha! Det ligger faktiskt lite i den frågan. Vattnet ska normalt sett vara runt 26-27 grader, men man tar ner temperaturen när det är tävlingar eftersom det är så många i vattnet sådan dag. Därför är det lite kallare vatten i tävlingsdagens inledning.
Så man vill inte tävla först på dagen om man har badkruketendenser?
– Exakt. Men det är inget jag tänker på. Det som däremot verkligen skiljer sig från hall till hall är tillgängligheten och där är det många som kan bli bättre.

Ida Andersson Wulf har varit en del av Malmö Idrottsakademis elitprogram i många år. Hon har använt flera olika resurser, vilket blir speciellt eftersom det finns en sällsynt skadebild med.
– Jag har använt mig en hel del av dietsist Sara Rang, samt Stellan för träningsprogram på gymmet och Richard Dahan för att exempelvis kunna få läkarintyg för klassning inom sporten, säger Ida som simmar i tre olika klasser, frisim och ryggsim, S7, bröstsim i SB6 och medley i SM7.
– De var lite osäkra först eftersom de inte visste så mycket om min skada. Den är dels väldigt ovanlig och dels finns det väldigt lite forskning på hur träning kan påverka min åkomma. Jag har fått lista ut det mesta själv, vad man mår bra eller dåligt av. Numera har vi alla en mer avslappnad syn på det.
– Sara har lärt mig att det ”mealpreppa”. Jag tycker det är tråkigt att stå köket och laga mat, mest för att man står upp vilket tar energi. Jag har testat att sitta ner och laga mat och det gick bättre. Samtidigt är det såklart centralt för alla elitidrottare att få rätt slags energi in i kroppen för att kunna orka träna och återhämta sig. Jag har ändrat mina vanor successivt och det är en sådan sak som aldrig hade blivit av annars.
Och som gör att du kanske vinner tiondelar, rentav sekunder, i bassängen?
– Exakt.

Innan Los Angels om knappt fem år väntar en mängd olika tävlingar.
– Det är SM varje år, både i kortbana och långbana, och jag har för många medaljer för hålla räkningen. 2024 är det EM och året efter det VM. Så det kommer hela tiden nya delmål – men det är Los Angeles 2028 som driver mig.