Andreas Grahm om drömavslutningen – och framtiden: ”Jag låter det vara osagt”
36-årige Andreas Grahm gjorde comeback i våras för att stärka Nosaby IF:s offensiv i Supertvåan. I sista omgången visade han att gammal är äldst. Med två mål mot IFK Malmö räddade han kvar Nosaby efter sanslös stopptidsdramatik.
När tilläggstiden kom igång i den sista Supertvåan-omgången låg Nosaby på negativ kvalplats, två poäng bakom Österlen FF. Ställningen var 2–2 borta mot nedflyttningsklara IFK Malmö samtidigt som Österlen hade 1–1 borta mot IFK Berga.
Två slutsekundsmål senare ändrades allt.
Först gjorde Peiman Eliassi 2–1 till Berga mot Österlen i den 94:e minuten.
Därefter stack Andreas Grahm upp och satte 3–2 för Nosaby mot IFK Malmö i 96:e – hans andra mål i matchen.
Nosaby hade säkrat kontraktet. Österlen fick kvala.
– Framför allt i en match som betyder så fruktansvärt mycket så var det extra roligt att göra två mål och avgöra så sent, säger Grahm så här ett par veckor senare.
– När man möter en kaxig mittback som gör allt för att man ska få följa dem ned i Division 3 och sedan ta honom i näven efteråt – det är sådant som får en att brinna lite extra, beskriver han segerns sötma.
Andreas Grahm har haft en lång karriär med spel i Allsvenskan med TFF, Superettan med Ängelholms FF och Ettan med Kristianstad FC. Men sättet som årets Supertvåan avslutades på sätter avtryck.
– Det kommer man så klart aldrig att glömma. Och samtidigt var det så spännande i andra änden av tabellen (kampen om seriesegern mellan FC Rosengård och Hässleholms IF) där det också avgjordes i slutminuterna.
– Det är fina minnen. Även om tabellplaceringen är katastrof så blev sista matchen något fint som man kommer att ta med sig, säger Grahm.
Nosaby slutade elva – en missräkning för ett lag som på förhand tänkt sig vara med i toppen av Supertvåan.
– Vi gör så klart ingen bra säsong, det visar tabellen. Det har varit tufft generellt. Vi har inte fått det att fungera, det har varit mycket motgångar på olika fronter som snott lite energi – men med det lag vi hade tycker jag inte att det ska spela någon roll.
Grahm säger att säsongen blev berg- och dalbaneaktig.
– Ena gången kan man slå de som leder och sedan förlorar man mot de som ligger sist. Det är energikrävande att hela tiden gå på dagsform och aldrig riktigt veta var man har varandra. Där tappade vi oss som lag och lagkamrater – att spela fotboll kan vi och vi besitter individuella egenskaper. Vi hade bra tränare och ledarstab och en jättehärlig förening. Det finns inget annat att skylla på än oss själva.
– Men så är det ibland i sporten. Man kan grubbla mycket på det, men vi fick ändå ett lyckligt slut genom att vi kämpade oss kvar.
Den självklara frågan är om det blir någon fortsättning för Andreas Grahm, som ju egentligen slutat även före den här säsongen – men gjorde comeback i maj.
– Jag har valt att passa på den frågan, för jag har inte riktigt lärt mig hur man slutar. Vi får se helt enkelt.
– Så här års brukar man vara väldigt mätt på det, men sedan är det något som händer i kroppen när gräset blir grönt och fåglarna kvittrar och kidsen tycker att man ska lira. Så jag låter det vara osagt!
Foto: Bildbyrån
Kontaktuppgifter:
gustav.lundblad@skanesport.se
