Bosse Nilsson i stor intervju om läget i Helsingborgs IF och Hässleholmsfotbollen
Bosse Nilsson har en lång och framgångsrik karriär i fotbollens tjänst bakom sig. De två klubbar han allra mest förknippas med är Helsingborgs IF och IFK Hässleholm. Vad har han att säga om deras läge idag?
Skånesport har talat med den 79-årige tränarlegendaren.
Allsvensk spelare med Djurgården (1967-68), assisterande förbundskapten till Lars ”Laban” Arneson (1980-85), allsvenskt avancemang som tränare i Mjällby (1979) och en massa år som spelare och ledare i hemstadens IFK Hässleholm – men det är nog med HIF (tränare 1987-94, 2008-09 och sportchef 2006-07) som omvärlden allra mest förknippar Bosse Nilsson.
1987 tog han över ett HIF som spelade i Sveriges tredje högsta division. Fem år senare förde han klubben tillbaka till Allsvenskan efter 24 års frånvaro – starten på en 20 år lång storhetstid.

Hans syns fortfarande kring Olympiafältet då och då, Nilsson, och senast hade han en del i att IFK Hässleholm-stjärnan Olle Kjellman Olblad, 21, denna vecka har provtränat med HIF.
– Olle klargjorde redan tidigt att han ville vidare. Johan Persson (tränare IFK Hässleholm) med sina Öster-kontakter ordnade så att han fick komma och träna med dem i somras. Jag träffade hans pappa på Österås IP på en träning och det visade sig att han tyckte att Helsingborg var en väldigt intressant klubb. Så jag sa att jag pratar med HIF och tipsar om att de kan titta på honom. Sedan kom vi fram till att fick avvakta och se var HIF tar vägen och vilken division de spelar i, berättar Nilsson.
Hur bra är Olle Kjellman Olblad?
– Han har varit väldigt bra – den bäste Division 2-spelare jag sett i år. Kanske även jämfört med Division 1, även om jag inte sett så många matcher där. Det är en spelare som kan gå in och spela i Superettan-fotboll direkt.

Skånesport inleder samtalet med att fråga Bosse Nilsson vad HIF behöver göra för att lyfta sig uppåt igen.
– De ska göra allt de sagt att de ska göra inför varje säsong de senaste fem åren, men inte gjort. Man har inte satsat på unga spelare, utan tagit in mycket spelare i varje fönster och fått en för stor bredd, vilket hindrat de unga från att få speltid. Nu finns det ett gäng jätteintressanta spelare i klubben som är färdiga att vara med och konkurrera.
Nilsson anser att träningsintensiteten behöver ökas, framför allt för de unga spelarna. Han jämför med sin senaste sejour som HIF-tränare då han hade yngre spelare som Rasmus Jönsson, Joel Ekstrand, Marcus Nilsson, Andreas Landgren, Mathias Unkuri, Marcus Bergholtz, Johan Eiswohld, Tobias Holmqvist och Alexander Zaim i laget. De tränade två pass om dagen flera gånger i veckan, medan äldre spelare som exempelvis Henrik Larsson hade en något lägre träningsmängd.
– Man måste jobba med att utbilda spelare – inte bara taktisk träning, utan teknisk träning och träning av speluppfattning, säger Nilsson.
– Jag tror folk har det tålamodet idag, efter de här åren, att man får lite tid på sig. Ta det på en treårsperiod och jobba upp detta – så kan det bli bra!
Efter alla motgångar finns det en annan förståelse i nordvästra Skåne för att det behöver ta tid?
– Det tror jag. Så var det första gången jag började i Helsingborg. Då var man nere i tredjedivisionen. Kraven var minimala och jag fick ta tid på mig i början och bygga upp något. Hade det varit normalt hade man fått sparken direkt. Men det tog två år och så lyfte det sig. Man vill se att det blir kontinuitet i verksamheten.
– Det är också en ypperlig möjlighet för den nya styrelsen. Jag har visst hopp om att Fredrik Karlsson ska bita ifrån och peka med hela handen på hur han vill styra klubben. Det ska vara en Ingvar Wenehed (ordförande 1988-99) eller en Sten-Inge Fredin (ordförande 2003-09) som i styrelsen talar om vad ska göras.

Bosse Nilsson anser att det inte finns behov av mängder av värvningar inför kommande säsong.
– Man har en målvakt i Kalle (Joelsson), man har innerbackar. På innermittfältet är Benjamin (Acquah) duktig, men jag skulle vilja se att det händer något med (Lucas) Lingman (utlånad till finska HJK sedan sommaren 2022). Jag har sett honom spela två matcher med finska landslaget de senaste dagarna, visserligen mot svagt motstånd (Nordirland och San Marino). Han spelar i HJK, han har två år kvar på kontraktet. Här har vi en bra mittfältare som måste hålla allsvensk klass sett till vad han presterar. Man måste ta ett beslut, man kan inte hålla på och låta honom bli uthyrd, för snart är värdet i honom borta eftersom man närmar sig kontraktets utgång. Jag tycker att man ska sätta press på detta nu och ta tag i det. Då har man en centrallinje – man ska bara ha en riktig forward som är hyggligt vass också. Sedan kan man fylla på med ungdomar. Det behövs inte någon jättevärvningsvåg för att få till ett bra Superettan-lag som kan ta steget upp inom ett par tre års tid.
Generationen spelare födda 2004 (Simon Bengtsson, Benjamin Örn, Lukas Kjellnäs, Anton Nilsson, Adrian Svanbäck och William Westerlund finns alla i HIF:s A-lagstrupp och just nu tränar Eric Lilius och Daniel Bergman med laget) – det är inte ofta det är så många som kommer upp från en och samma årgång…
– …Nej, det är bra jordmån för att odla talanger i nordvästra Skåne och runt omkring. Jag kan inte påstå att scoutingen varit bedövande bra, men det har slumpat sig så att det nu kommit upp många unga spelare av väldigt bra kvalitet.
– Rasmus (Jönsson) var 18 när han spelade i Allsvenskan. Nu är de i Superettan. Varför ska inte Simon Bengtsson eller Lukas Kjellnäs kunna få speltid? Du ser ju nu att Benjamin Örn klarade det jättebra. Där är många fler som (William) Westerlund, fem-sex stycken. Men de ska få chansen också.

I vilken grad är du involverad i HIF idag?
– Jag har pratat lite med bland annat Mikael Dahlberg (sportsligt ansvarig) nu. Jag känner att det finns mer lyhördhet när de gamla kommer med tips och råd. Så var det inte innan. Vi är några stycken gamla uvar som varit i HIF, som Peter Swärdh, Per-Ola Ljung och Jörgen Lennartsson, som pratat rätt mycket under året och tycker att något måste hända i HIF. Man inte får tappa kontakten med gamla människor som brinner för klubben.
Du nämnde scoutingen tidigare. Vad är nyckeln till bra scouting?
– Att du har ett väldigt gott fotbollsöga. Med all respekt för alla nya möjligheter – att se spelarna i verkliga livet och att skaffa sig en uppfattning om deras mänskliga kvaliteter är viktigt. Jag hade ett långt resonemang med Jonas Thern om det. Han har jobbat fantastiskt bra med att få fram spelare i Värnamo, med två duktiga tränare i Kim Hellberg och Robin Asterhed. Han är lika gammalmodig som jag och tycker att man måste ut på fältet.
– Scouta på ungdomsläger, distrikts- och elitpojkläger. Bygg upp relationer och bjud in unga spelare. Visa upp klubben. Marcus Lantz (i HIF 1994-99 och 2007-10) och Magnus Arvidsson (i HIF 1992-94 och 2009) kom först in och provtränade och sedan följde man dem. De klubbar som gör första approachen ligger i förarsätet. Det är viktigt att skapa den relationen.

Är du involverad i IFK Hässleholm idag?
– Nej, jag fikar med (föreningen) Gamla IFK:are och sitter och tjötar lite. Jag ser lite träningar nere på Österås – men är inte med i den dagliga verksamheten.
Hur ser du på Hässleholmsfotbollen? IFK Hässleholm blev trea (i Supertvåan), deras bästa placering var den bästa sedan man åkte ur Division 1 (2006). Tvåan Hässleholms IF var mycket nära att gå upp i Ettan. På så sätt var det en framgångsrik säsong, men fortfarande ligger båda lagen i Division 2. Vad behöver man göra för att nå högre?
– Det var så små marginaler för Hässleholms IF… Det ser väl ganska bra ut, men det är oroande att IFK Hässleholm tappar fem bärande spelare. De är i behov av att hitta ersätta till vissa av de spelarna.
Bosse Nilsson åsyftar att meriterade Robin Strömberg och Marcus Thuvesson slutar och att Edvin Nilsson lämnar, samt att Isak Orajärvi ska flytta till Lund och att Olle Kjellman Olblad av allt att döma är förlorad för klubben. Han fortsätter:
– Det finns jättemånga unga spelare. Det har varit två unga spelare som spelat i år, men det hade kunnat vara två-tre till så att de hade utvecklats och varit mer färdiga nu. Sedan har man ett samarbete med Öster som jag inte tycker så mycket om – jag tycker att det är onödigt på den här nivån när man har så bra ungdomsverksamhet att det ska komma ned två-tre spelare från Öster som inte tränar med laget i veckorna utan bara spelar matcher.
Nilsson syftar på att spelare som André Gustafson, Philipp Berndt och Max Eriksson figurerat i laget, inom ramen för ett samarbetsavtal med Öster, där de tränat med Växjö-klubben men spelat en del matcher med IFK.
Den eviga frågan är ju annars om de två klubbarna bör slås samman…
– (Skratt). Jag vet inte… Bägge klubbarna har en hygglig ekonomi för tillfället, vilket inte alltid varit fallet. Det är inte många städer där det lyckats med sammanslagningar.
– På 60-talet var HIF (Hässleholms IF) uppe i näst högsta serien i sammanlagt fem år och sedan var IFK uppe i sammanlagt 15-16 år och kvalade till Allsvenskan (1993). Sedan gick det i stå. IFK fick problem med ekonomin och HIF var nere i femman och nu är de på samma nivå igen.
Bosse Nilsson säger att när en klubb väl tar kommandot så kommer denna naturligt att få med sig de bästa spelarna och på så sätt vinna mark i den interna konkurrensen.
– Det finns inte underlag för två klubbar från Hässleholm att spela i Superettan, men det finns underlag för att en ska göra det. Sådan är traditionen och intresset för fotboll här.

Mer läsning:
Christoffer Ekmarks krönika om Hässleholmsfotbollen
Johan Persson om Hässleholms 2023 och Olle Kjellman Olblad
Mikael Dahlberg om bygget av HIF 2024
Mikael Dahlberg efter att han blivit klar som permanent sportsligt ansvarig
Kalle Joelsson om den dramatiska HIF-säsongen 2023
Foto: Bildbyrån
Mikael Dahlberg i stor intervju om framtiden och bygget av HIF inför 2024
Kontaktuppgifter:
gustav.lundblad@skanesport.se