Ekmarks tio punkter efter skånederbyt

Rögle vann med 4-0 mot Malmö Redhawks.
Om det har vi rapporterat här och där.
Christoffer Ekmark älskar sin hockey, även om han sällan bevakar den. Här kommer hans topp tio-lista.

1. Musiken.
Zombie Nation vid power break!? Tja Det är för övrigt Lunds BK:s nuvarande måljingel, och Malmö FF:s gamla inmarschlåt (och HK Björnens).
Högt betyg.

2. Pausintervjuerna
Malmö steg in till pausvila i 0-2-underläge. En tränare intervjuades och sa med sammanbiten min ”Vi måste vinna duellera. Hockey är en kontaktsport.”
Det är gött med klyschfyllda spelar-och tränarintervjuer, även om de är totalt meningslösa 99 gånger av 98.
Min teori är att det är precis vad hockeypubliken vill ha. Trygghetsnarkomanerna. 86 omgångar, åttondelsfinaler, slutspel, referat i radiosporten, käka puck va, åka mer skridskor va. Hockeyheroinet.

3. Tidsoptimisterna
14.56 och var nära nog 100 meter lång kö utanför arenan. Alla Redhawkssupportrar. Många kom för sent till matchstart. Orutin, det var trots allt derby.
Det skulle aldrig ske i Ängelholm, där det igår bilköer i en halvtimme innan man ser en parkeringsvakt vifta som en hägring i öknen medan bilen puttrar fram på ångorna i bensintanken.

4. Blodsbristen
Derby dell’Akea och fullsatt med 12.600 i Malmö Arena. Hela femmor med nordamerikaner. Jag förväntade mig blod, tjuvnyp, trashank och topplock. Ett hockeyslag! Bröderna Hanson med knogjärn och imma på glasögonen.
Men Rögle var för bra för att det skull bli jämnt – och någon fight. De drog inte på sig en utvisning på 40 minuter. Klasskillnaden i främst första perioden var för uppenbar och nerven dog. Det blev liksom Rögles match, både på isen och på läktarna, efter bara någon minut. 1.18 för att vara exakt.
Först efter 57 minuter blev det lite frustrerat dagisgurgel.

5. Läktarsångerna
Viktigt nu – detta är ingen kritik.
Men det var vääääääldigt mycket samma ramsor, med lite sämre texter, som på Eleda Stadion och Olympia. Ctrl-c och Ctrl-v.
Röststarka, eldiga och passionerade klackar, Rögles var rentav strålande, men i avsaknad av viss… innovation.
Jag noterar med viss glädje att ”Örnen med diarré” verkade vara den ramsa som flest sjöng med i. En klassiker som man sjöng i division fem-derbya mellan Sösdala och Vinslöv i början av 90-talet och kände sig svincool- Till och med insparksmelodin ”Din fete jävel” fick de in i sin repertoar.
Jag sa ju att hockeyfolk är trygghetsnarkomaner.

6. Äventyrarna
Runt om på Malmös ”egna” sektioner, till och med i direkt anslutning till Malmös ståplatsklack, satt det små klickar med Rögletröjor. Applåderade försiktigt och flackade med blicken när de sina gjorde mål. Lite NHL-varning på det.

7. Smitarna
0-4 och fem minuter kvar.
Då ställde sig hundratals ”supportrar” upp och gick. Mot parkeringen, pågatågen eller Dressman inne på Emporia.
Jag hatar det. Tröttsamt och respektlöst mot ”sitt” lag.
Sitt kvar, lid er igenom förnedringen och stå upp för någonting istället för att smita ut bakvägen. Oavsett lag. Oavsett resultat.

8. Dilemmat
Presskonferens.
Två tränare pratar intetsägande om matchen i några sekunder vardera.
Jag lämnade följdfrågorna till de andra murvlarna som faktiskt fattar hockey. Men det var tyst.
Cam Abbott hade haft en utläggning på engelska så frågan är då – ska man fråga honom på svenska (som han förstår) eller på engelska?
Jag valde det senare, vilket kanske inte var så genomtänkt. Han tittade på mig som om jag var en idiot. Det gjorde de andra journalisterna också. Och har ni läst så här långt så har ni säkert kommit till insikten att de hade rätt i sitt antagande.

9. Tifot
Epitetet ”Skånes stolthet” är kanske något man ska vara försiktig med?
HIF använder det.
Redhawks använder det.
Egentligen borde det tillhöra oss. ”Skånesport – Skånes stolthet”. Ödmjukhet är en dygd.

10. Derbynerven
Den är något extra. Nästa gång får det bli en tripp till Ängelholm i mellandagarna. Då ska jag och Gustav testa av kioskmenyn. Men det vet han inte om än.

Mina fem intryck från MIF–RBK 0–4: Rögle gick på derbyknock i Malmö