Dokument: ÄFF:s mirakel på gräs – därför klarade de sig kvar

Efter en prövande säsong redde Ängelholms FF ut kvalet mot FBK Karlstad och stannar kvar i Ettan Södra – en överraskning sett till förhandstipsen och det ekonomiska stålbad som laget gick igenom inför säsongen.
Här är berättelsen om ÄFF:s dramatiska säsong 2023 – och nycklarna till att de mot alla odds höll sig kvar.

När tränare och sportchef Roar Hansen gick in i 2023 hade han sex spelare under kontrakt. Försäsongen blev en kamp mot klockan och tyngdlagen. Men med provspelare och egna talanger tog man flera skalper under försäsongen. HIF besegrades en solig lördagseftermiddag i januari på Fridhemsparken.
– De betalar sina resor och hotell. Någon har bott hos någon släkting. De satsar för att visa upp sig. De har fått veta förutsättningarna före och har velat komma hit ändå, sa Roar Hansen om provspelarna efter 2–1-vinsten mot HIF.
Flera av dem fick kontrakt, exempelvis Vilmer Johansson Nihlgård (från Borstahusens BK), Edward Larsson (från Ullareds IK) och Ousama Djaffer-Bey (hade varit klubblös i ett halvår, före det i danska Slagelse).
ÄFF gick vidare i försäsongen med bland annat ett kryss mot BoIS och seger mot Torn.

När serien drog igång fortsatte ÄFF att överraska och det blev 1–0-vinst i premiären hemma mot BK Olympic. I tredje omgången betvingades Ljungskile med samma siffror och i femte omgången Vänersborg.
– Skulle någon sagt innan premiären att vi skulle vara två poäng före Falkenberg nu hade jag sagt ”Skämtar du?”, sa Roar Hansen till Skånesport i början av maj.

Men efter det såg det ut som att bubblan hade spruckit.
Efter en rad förluster och 1–4 mot Norrby i nionde omgången halkade ÄFF ned under nedflyttningsstrecket. Förutom efter en viktig 1–0-seger mot Åtvidaberg i början av juni där man tillfälligt gick upp på kvalplats, skulle man hålla till på nedflyttningsplats i nästan ett halvår.
När Ettan startade om efter sommaruppehållet och ÄFF föll med 2–1 mot seriesuveränen Oddevold var det lagets nionde förlust på de senaste tio matcherna.
I den matchen debuterade nyförvärv som Johan Persson Åhstedt, Alexander Kieffer och Assad Al Hamlawi – något som skulle visa sig vara betydelsefullt.
Stormen Hans sköt upp derbyt mot Eskilsminne i två dagar och när väl matchen var igång var det spel mot ett mål. Eskils, som då slogs om en plats i Superettan, dominerade – men kanske vände Assad Al Hamlawis 1–0 i andra halvlek på hela säsongen. Målet gav ÄFF råg i ryggen och till slut en poäng i matchen (1–1).
Även om man skulle råka ut för både 0–6 mot Norrby och 0–5 mot Oddevold under veckorna därpå så hade något hänt.

Mot Ljungskile i den 18:e omgången bärgades en tung trepoängare efter ett tidigt mål av HIF-lånet Vilgot Carlsson. ÄFF låg ändå sist i tabellen.
– Vi har varit förberedda på bottenstriden hela året, sa Roar Hansen till Skånesport.
– Det kommer att bli en jävla tuff höst, så enkelt är det.
Från och med den här lördagen var det dock bara fem lag i Ettan Södra som tog fler poäng än ÄFF.
Den kanske mest betydelsefulla nyheten kom någon vecka senare, när transferfönstret skulle stänga.
Då kom han tillbaka från pensionen, Johan Oremo. Den 36-årige tidigare allsvenska stjärnan hade slutat inför säsongen, men hämtades nu in för en comeback under fönstrets allra sista minuter. Han skulle göra en succé som knappast någon vågat hoppas på.

Efter en 1–1-match mot Ahlafors reste ÄFF till bortamatch mot topplaget Lunds BK. Det var en fredagskväll i mitten av september. Sommarvärmen låg fortfarande i luften när det började bli mörkt över Klostergårdens IP – där inget bortalag dittills vunnit under 2023.
Då stack Oremo upp och gjorde 0–1 i 45:e minuten.
Ett vilt forcerande LBK lyckades kvittera, men i 81:a minuten fick ÄFF straff. Oremo klev fram. 2–1. Tre poäng.
Klostergården hade intagits och Johan Oremo-effekten var verklighet.
– Det är få förunnat att få en sådan här chans: Att få vara med och vara en betydande del i att Ängelholm ska försöka kriga allt de kan för att klara sig kvar i Ettan, sa han till Skånesport efter matchen.

ÄFF förnyade hoppet om att klara sig kvar, men hösten blev en lindans mellan hopp och förtvivlan. De förlorade med 0–7 mot Trollhättan, men vann också matcher – som den hemma mot jumbon Vänersborg den 1 oktober. Ett formsvagt Ariana betvingades med 4–0 i Ängelholm.
Problemet var bara att många andra lag i botten också gick starkt.
Borta mot Olympic blev det förlust med 1–0.
I Oskarshamn hamnade man i underläge med 3–0 när Oremo klev in i handlingen. Två snabba mål tidigt i andra halvlek ledde till 3–2 och i 96:e minuten skickade han in kvitteringen efter hörna.
I Åtvidaberg i den näst sista omgången var ÄFF nära att bli klara för nedflyttning, men efter en timmes spel satte Tim Amilon Persson sitt första mål sedan i maj månad. Al Hamlawi fastställde sedan slutresultatet till 2–0 för ÄFF.

Därmed avgjordes allt i sista omgången i ett drama som nästan är för raffinerat för att beskriva med ord (se förutsättningar i den här artikeln).
ÄFF tog emot Torns IF på Ängelholms IP. Båda Skånelagen riskerade direkt nedflyttning och hemmalaget var kvar på den nedflyttningsplats där man hållit till så länge, så länge.
I korthet gick det så här:
• Matchen mellan ÄFF och Torn slutade mållös inför 751 personer.
• Oavgjort såg länge ut att inte räcka för Ängelholm, då Åtvidaberg tagit ledningen i sin match mot Vänersborg.
• Vänersborgs Colin Biros kvitterade till 2–2 mot Åtvidaberg i 72:a minuten. När han satte 3–2 i 82:a hoppade ÄFF upp ovanför nedflyttningsstrecket.

Trots att man visste att Vänersborg tagit ledningen gick ÄFF för ett segermål – för att kunna vara helt säkra och inte vara beroende av Vänersborgsseger. I Torn-lägret blev man chockerade av frejdigheten – och kanske säger den något om hur ÄFF-spelarna tog sig an de tuffaste lägena under säsongen. Med en insikt om arbetet som krävs och utan rädsla för att misslyckas.

När matchen i Ängelholm tog slut visste inte spelarna om de hade åkt ur eller ej. Men det hade de inte. Beskedet kom: Vänersborg hade vunnit med 3–2. Västgötarna åkte själva ur ändå och tog med sig Åtvidaberg (och Ahlafors) till Division 2.
ÄFF till kval.

Nästa prövning: Division 2-laget FBK Karlstad ledde med 2–0 efter tio minuter av den första kvalmatchen.
Det var fem minusgrader i Karlstad, men ÄFF acklimatiserade sig och vände på steken ännu en gång under 2023.
Al Hamlawi och Oremo gjorde varsitt mål. Mittbacksbjässen Filip Örnblom satte en och till sist distanssköt Al Hamlawi in sitt andra mål.
Seger, 4–3, för ÄFF.

I en chansfattig retur i Ängelholm såg ÄFF ut att ha läget under kontroll när Karlstad satte ledningsmålet efter en hörna med drygt tio minuter kvar.
I nästa anfall hade gästernas Claes Nyman ett friläge där en enhandsräddning av Streifert höll ÄFF kvar i likaläge.
Och istället stack Tim Amilon Persson upp på en kontring – framspelad av Al Hamlawi och Oremo – och gjorde 1–1 i 81:a minuten.
Det blev målet som höll Ängelholms FF kvar i Ettan.
Efteråt visste glädjen inga gränser på Ängelholms IP. De hade klarat det. Spelare grät. Roar Hansen jublade. Var det ens sant?
Det var som en variant av Miracle on Ice.
En ”omöjlig” uppgift hade lösts, efter maximal dramatik.

Tre saker blev avgörande för att Roar Hansen och hans ÄFF skulle lösa det:

1. Kontinuiteten och stabiliteten i centrallinjen

Det var inte många spelare som stannade kvar från förra årets ÄFF, men det fanns ett centralblock att bygga på. Från Robin Streiffert i målet, backarna Niklas Svensson och Filip Örnblom och Robin Nilsson framför dem på mittfältet.
Den sistnämnde fick dra ett extra tungt lass då parhästen Christian Ljungberg lämnade för nordvästskånska konkurrenten Eskilsminne under sommaren.
ÄFF hade oftast inte särskilt mycket boll i matcherna, särskilt inte under första halvan av säsongen. Svensson, Örnblom och Nilsson fick använda all sin rutin för att städa upp kring egna straffområdet.
Och där bakom gjorde Streifert flest räddningar i hela Ettan Södra (110 stycken).

2. Sommarvärvningarna

Det mest avgörande steget för att ÄFF skulle lösa det här togs i sommarens transferfönster.
Anton Nilsson lånades in från HIF. Vincent Sundberg från BoIS. Ludvig Carlius och Johan Persson Åhstedt från Mjällby.
Alexander Kieffer gav extra mittbackstyngd.
Och viktigast av allt: Längst fram tog man in först Assad Al Hamlawi och sedan Johan Oremo. Det är två spelare som under hösten spelat på en nivå som är betydligt högre än bottenstriden i Ettan.
Oremo gjorde sju mål på sina tolv matcher. Al Hamlawi satte sex på 18. Deras mål gjorde sitt och kanske framför allt har deras tyngd och kampvilja varit betydelsefulla.
Oremos ledaregenskaper lyfte ÄFF och gjorde den här flykten från jumboplatsen möjlig.
– Vi var ett lag före den 1 september. Vi var ett annat lag efter den 1 september, sa Roar Hansen till Skånesport efter kvalsegern och syftade på Oremo-värvningen.

3. De ungas kvalitet

ÄFF gick in i säsongen med mängder av unga spelare. Över säsongen har spelare utifrån tagit allt mer plats, men trots allt rusade Karl Gunnarsson runt där inne på mitten när det skulle avgöras i kvalet, med den finurlige Jens Magnusson vid hans sida (mittfältare i kvalet, tidigare främst i en kantroll). Tim Amilon Persson (ny från Hittarp inför säsongen) gjorde de avgörande målen i de sista matcherna och William Lindberg var skicklig på högerbacksposition. Jonathan Nilsson och en rad andra spelade också roller i det här.
Ynglingarnas kvalitet tillförde också en viktig bit i pusslet som gör att nye tränaren Andreas Granqvist nästa år får träna ett Ettan-lag, snarare än ett Division 2-lag.