IFK:s julklapp, Palmars Tysklandsrykte och VM-medalj i sikte

Det händer grejer i IFK Kristianstad.
Idag rapporterar Kristianstadsbladet att Gustaf Banke är på väg bort – liksom Jurmala Åström. Det innebär att alla som har utgående kontrakt sannolikt försvinner. Plus en till.
Det var vi inne på i den här bloggen.
Mina källor indikerar att Banke hamnar i Frankrike, men försöker fortfarande att få det bekräftat. Just nu är han skadad, framsida lår, vilket sätter press på Bang.
Jag tror att han tar chansen, men nu är IFK också bara ett skott i huvudet på match eller träning från att vara i liknande situation som HK Malmö var för något år sedan när man ringde in en 39-årig Torbjörn Jacobsson. Femte målvakten den säsongen.

Oavsett om IFK vill eller inte är klubben på väg att skapa sig en ny identitet. Gustaf Banke, Anton Halén, Matias Helt Jepsen, Hampus Henningsson och Victor Klöve (Bundesligaaktuell) UT.
Lägg till Ludvig Jurmala Åström som sannolikt sticker med ett år kvar på kontraktet och en ytterst osäker framtid för Andreas Cederholm.
Det ska bli intressant att se lagbygget som komma skall med den nya sportgruppen. Framförallt tror jag att det finns en vinning i att ha Stian Tönnesen kvar som tränare i det avseendet, för de kontakterna som han har i hela Europa kan vara guld värda när scoutingarbetet kanske inte är… top notch.

Men det kan vara roliga nyheter på väg in till IFK Kristianstad redan nu.
Åhussonen Valter Chrintz är nämligen på väg tillbaka efter en jobbig knäskada. Men istället för fortsatt spel i Berlin, som han har kontrakt med till 2026, ser han ut att komma i matchform i IFK Kristianstad. På lån resten av säsongen. Att få speltid hos rävarna blir svårt – i IFK kan han matchas in i form smidigare – win-win-win.
Om alla bitar faller på plats är Chrintz tillbaka redan innan jul.

***

Kasper Palmar till Tyskland har vi varit inne på tidigare.
Mitt Flensburgspår har kallnat. Hannover-spåret har blivit hetare. Det skulle inte förvåna mig om 20-åringen sitter och pluggar tyska glosor när tid gives.

***

Stocken gjorde en Mange Schmidt och talade ut, lite grand iallafall, i Bladets Handbolspod.
Han har flyttat till Göteborg minsann och vill tillbaka till handbollen.
Jag ser bara två dörrar då. Önnered vilket ”känns rätt” men är mindre troligt, och RIK som jag inte har en aning om – men som han själv tog upp.

***

I VM börjar det dra ihop sig.
Jag tror att alla som såg Norge-Frankrike instinktivt kände att det var en annan slags handboll än som spelats i alla andra matcher. När de båda lagen tryckte gasen i botten… det var som att se två dragracingbilar ”go neck to neck” med mullrande motorer.
Och där står vi andra med folkrace-bilar utan en enda buckla och börjar inbilla oss saker. För det vill man ju!
Så jag utgår från att Norge ”gör sitt” mot Nederländerna. Uppretade efter en torsk efter en 80-procentig insats (som Thorir Hergeirsson uttryckte det) på hemmaplan mot ett Nederländerna som lever med resväskorna.

Men en kvartsfinal mot Tyskland innebär att semifinalchansen för Sverige är stor, oddset är 1,60 – och sammantaget är väl ändå nyckelbenskänslan att Axnérs landslag i lite större utsträckning är en medaljkandidat i detta mästerskap? Ska vi gissa på en bronsmatch mot Danmark i Boxen?
Den vinner vi med tre-fyra bollar.

Bister ekonomi hos klubbarna bäddar för bister sillyblogg