Ekmarks spaningar efter El Classkillnado och IFK:s källarseger

Skåne har fyra lag i Handbollsligan.
Ikväll spelade alla samtidigt. Lite synd kan jag tycka både personligen, men även för handbollen generellt. Jag inbillar mig att det finns en hel del som även velat se skånsk handboll imorgon och att det ger mertittning.
Det kan man visserligen, när LUGI:s damer spelar mot Hallby, men i herrligan är det fyra lag utomsocknes som gör upp.

***

LUGI-Ystads IF har kallats El Clasico.
Men jag vet inte. Ikväll var det mer El Classkillnado.

Nemanja Milosevic, den spjuvern, ställde ut 7-6-spel direkt.
– Ohhhh… tänkte jag och såg framför mig en målbonanza från LUGI som kanske kunde chocka ett eventuellt nonchalant YIF. ”En taktisk fullträff som möter lite underskattning kan bli intressant”.
Så blev det inte.

LUGI:s 7-6-spel var direkt dåligt, eller om det var YIF som bara var väldigt bra bakåt. Vad vet jag? Men med tanke på vilken frenesi som LUGI hade mot Skövde så var detta flera resor sämre.
21-12 till Ystad i första halvlek. Fyra av de målen var i öppen kasse. Fyra mål kom på kontring. LUGI straffades hårt i 30 minuter och sedan var andra halvlek mest ett nödvändigt ont för de flesta inblandade. Som när man går med sambon till gallerian en REA-fredag den 25:e – någonting som bara städas av för att så snabbt som möjligt kunna gå vidare med livet.

YIF har nu börjat rada storsegrar.
34-27 mot LUGI.
33-23 mot Alingsås.
33-21 mot Aranäs.
Fint hugg på Topp-4 inför våren vilket är det viktigaste inför våren.

Fem spaningar från den här matchen:

1. Det lönar sig att inte skjuta
YIF gjorde 34 mål. Tre av dessa var distansskott från streckade. Med spelare som Palmar (1 distansskottmål), Joelsson, Andersson & Co är det för mig anmärkningsvärt att det inte pangas på speciellt mycket. Och smart såklart, eftersom niometersavslut procentuellt är mindre sannolikt att resultera.

2. Stenmalms utvisning
Elliot Stenmalm sliter med att hitta rätt i YIF. Han behöver speltid, men fick bara 23 minuter denna gång. En olycklig hand i nyllet ledde till säsongens andra röda kort på kort tid. Ett öde som för övrigt även drabbade Adrian Hesslekrans några minuter senare, i en likartad situation.
För mig är det en konstig regel. Av alla hårda och medvetna fula grejer som ”bara” renderar frikast eller tvåminutare så är det slumpartade, många gånger omedvetna, händer i ansiktet som ger direktrött. Oproportionerligt?

3. Erik Hvenfelt
Små stabila steg framåt hela tiden. Nu kanske det här var fel match att komma med ett sådant här påstående, men jag tycker att det finns en kontinuerlig utveckling. Det måste vara guld för Hvenfelt och ”Mandolinen” Lindén att ha Mathias Andersson som målvaktstränare.

4. Darriga nyckelspelare.
André Tuzonv hade två på sju. Axel Månsson hade två på sju. När de inte ”har dagen” kommer LUGI inte vinna några matcher i Handbollsligan.
Samtidigt får allt fler upp ögonen för Assar Kammenhed (fem av sex idag). En ung lovande högernia med utgående kontrakt. Blir det Hammarby, Alingsås eller Malmö som knycker honom? Alla verkar sugna.

5. Ärkejinxningen
Det slår aldrig fel.
Så fort man lyfter fram en spelare eller haussar upp dem efter en match – så kommer bakslaget direkt.
I dag var det Oscar Joelsson. Hyllad senast – noll på fyra och mest upplåst idag.

***

I Kungsbacka fick IFK Kristianstad återigen känna på hur det är att vinna en handbollsmatch.
35-27 mot jumbon Aranäs var kanske inte den mest stilfulla och elegant triumf som det här laget stått för. Det var snarare en ner-i-källaren-seger. Tillbaka till grunderna. Det säkra före de osäkra. Slit, hårt jobb och klyschor.

Men jag undrar hur det kändes i vissa brandgula hjärtan när laget, precis som borta mot GUIF, tappade en trebollarsledning i paus. Aranäs hade vittring vid 20-20 i början av andra halvlek. Sedan fick det vara slutlekt.

Fem spaningar från den här matchen:

1. Anton Hallbäcks hemspring
Det är inte bara mål och målvaktsräddningar som kan ge energi till ett lag. Vunna bollar i hemspringet är ett annat moment som farbror Anton glänste i denna afton.

2. Anton Hallbäcks efter-matchen-intervju
Jag har gjort en del intervjuer med farbror Anton genom åren. Det är en rolig jävel med stor käft.
Men detta var Stesolid-Anton med bakbundna händer.
– Vi tar en match taget, repeterades som ett mantra. Jag skulle tro att den här ner-i-källaren-göra-grovjobbet-mentaliteten satt sina spår. På gott och ont. På gott för alla som håller på IFK Kristianstad. På ont för alla som vill se farbror Anton glänsa i TV:

3. IFK:s goda jul
Efter att IFK Kristianstad hamnat i sin kanske djupaste svacka på ett årtionde så kan laget nu sannolikt gå på julfirande med två raka segrar i ryggen. På fredag möter de nämligen LUGI hemma i arenan.
Mitt utgångstips: 35-21.
Kanske kan dessa segrar ge både ro och självförtroende till de såklart viktiga poängen. Men jag tror knappast att någon låter sig luras eller inbillas att två segrar mot de två sista lagen i ligan är samma sak som en säsongsvändning. Men ett litet steg i taget spå…

4. Aranäs uppryckning
Klar förlust nu, visst. Men jag tycker mig ändå se rätt tydliga tendenser till bättring i Aranäs. När LUGI ställs mot Aranäs på hemmaplan den 25 februari hoppas jag för LUGI:s del att det skiljer mer än två poäng mellan lagen. För jag är övertygad om att något av dessa båda lag ryker.

5. Cederholms problem
Det har varit mycket hysch-hysch kring hans skadeproblem och hur allvarligt det egentligen är. Trots att Stian Tönnesen toppade laget rätt hårt idag så spelade Cederholm rätt snålt (ett mål på fyra avslut). Nu var Hallbäck rätt fin så det kanske inte gjorde så mycket, men ska IFK bli ett lag som utmanar om en finalplats måste naturligtvis spetsspelarna vara spetsiga.

Bubblare:
Philip Henningssons eleganta på stället halt efter 37 minuter var magnifik. Väl medveten om att en Aranässpelare i blindo skulle dundra in i hans bröstkorg (vilket han gjorde) och att domaren skulle blåsa stürmerfoul (vilket han inte gjorde). I mina ögon svider det mer när han inte får ett sådant domslut med sig mer än när någon inte får straff med sig när de borde.
Men vi såg dig Philip. Din hårde fan.

Ni har väl inte missat Claes Anderssons gästkrönika om Handbollsligan?
Den hittar ni annars här:

Gästkrönika: ”Nu har ligan satt sig”