Kvalitetsskillnad för Landskrona BoIS i årets första träningsmatch
Trots ett stundtals fint spel och många goda individuella aktioner förlorade Landskrona BoIS årets första träningsmatch mot Mjällby AIF. Resultatet, 3-0, var väl vad det var, men som Landskronasupporter kunde man ändå ta med sig ett antal positiva saker från matchen i slasket på Landskrona IP.
Med en något bantad trupp för dagen tog sig Landskrona BoIS an Mjällby AIF i säsongens första träningsmatch. Trots ett ganska fint spel under perioder av matchen klarade man inte av att matcha allsvenska Mjällby. Detta till trots var de flesta av supportrarna på plats relativt nöjda med matchen och nytillskottens insatser.
Sittplatserna var däremot få förunnade trots de två läktarskelett som hade satts upp på ena kortsidan av planen. Kommunen ska ha haft förhoppningen om att fästa bänkarna på läktaren till dagens match. Uppenbarligen utan någon större framgång, till publikens förtret. Träbänkar eller ej var det en härlig uppstart för ‘’di randige’’ och trots slask, gyttja och stundtals blockerad vy verkade den stora merparten av publiken hoppfull inför säsongen.
Målen
Dessvärre, för BoIS del, gjordes inga hemmamål under lördagseftermiddagen. Mjällby gjorde tre, men var inte för den delen överlägsna pågarna från Landskrona. Det första målet kom på straff efter att ett inlägg ska ha tagit på en försvarares hand. Från den vinkeln ddär jag stod var det svårt att urskilja någon kontakt över huvud taget. Efter att ha promenerat runt planen och pratat med supportrar som stod bättre till än jag själv fick jag höra att den nog var korrekt dömd. Det andra målet kom på hörna efter att Mjällby skarvat bollen vidare på första touchen.
Mjällbys tredje och sista mål kom efter att BoIS varit nedtryckta under stora delar av den andra halvleken. Efter ett mindre starkt ingripande av dagens målvakt, den egna produkten Hampus Pauli, hamnade bollen hos bortalaget som via ribban dundrade in en vackert mål. Pauli hade en del bekymmer under matchens gång, inte minst sett till spelet med fötterna, men ska verkligen inte klandras för resultatet i helhet. Mjällby var helt enkelt bättre i enskilda individuella aktioner, vilket såklart är helt logiskt sett till Blekingelagets allsvenska kostym och spelartrupp.
Spelet
För att bygga vidare på diskussionen om målen vill jag upprepa att den stora skillnaden lagen emellan låg i slutprodukten och de enskilda aktionerna. Redan från matchens inledning svarade Landskrona upp bra mot allsvenska Mjällby rent spelmässigt. Man tog sig uppåt i banan med relativ lättja men till skillnad från bortalaget klarade man inte av att exempelvis göra sin gubbe, vispa in ett inlägg och skapa en målchans. Skotten kom istället utifrån, om alls, och det var istället i possessionspelet som man lyckades mästra motståndet.
Man genomförde en hel del byten i halvlek och lyckades därefter inte riktigt komma upp i samma nivå. Även en stund in i den andra halvleken genomfördes byten och det var en enormt tydligt träningsmatchskaraktär på Landskronas upplägg. Med det sagt var det tydligt att det var Landskrona BoIS som spelade, även utifrån nytillskottens spel. Mittbackarna vågade hålla i och fördela boll, det var mycket rörelse över hela banan och man ville spela sig fram till målchanser tillsammans.
Stämningen
Vid avspark brändes det av ett antal bengaler och fyrverkerier, jag tyckte mig även höra en banger utan att vara helt säker. För egen del menar jag att det är ett härligt kulturuttryck när man som supporter organiserar sig och kör lite pyroteknik inför match. I det här fallet kändes det mer eller mindre helt oorganiserat och domaren fick avbryta matchen under ett par minuter. Då valde ett antal supportrar att tända på flera enstaka fyrverkerier, en i taget, vilket ledde till en än längre väntan. Detta uppskattades inte heller av den stora majoriteten av supportrarna på plats.
Som sagt var det även en del muttrande BoISare som inte riktigt uppskattade kommunens arbetsvilja sett till att det inte fanns några sittplatser trots att två läktare faktiskt konstruerats. Utöver det var det en härlig match med många trevliga och förväntansfulla BoIS-supportrar som gärna delade med sig av tankar och funderingar inför den kommande säsongen. De få tillresta Mjällby-fansen samtalade med hemmasupportrar och det var tydligt att det är många som ser fram emot den kommande säsongen. Även bengaler och en vilja att ge sitt lag en skjuts i säsongsstarten är någonstans ett kvitto på detsamma.
Nytillskotten
I dagens match spelade Max’Med Mohamed från start på det centrala mittfältet i Landskrona. Innan han byttes ut en stund in i den andra halvleken hann den unge malmöiten med att charma många BoISare med fina bollvinster och flinka fötter. Han spelade sig ur svåra situationer, drev bollen fram i banan både genom en del öppnande passningar och dribblingsaktioner. Även Rassa Rahmani startade för hemmalaget och hamnade visserligen i en och annan knepig situation, men han klarade av att spela sig ur samtliga. Därtill såg han ut att ligga rätt i position, han var bolltrygg och släppte nog inte förbi sig någon i duellspelet.
Victor Karlsson, nyförvärvet från Varbergs BoIS med ett 50-tal matcher i Allsvenskan bakom sig, var inte lika framträdande som de två tidigare nämnda nyförvärven. Generellt tillät inte Mjällby, med ett väl fungerande presspel, Landskronaspelarna att hålla i bollen särskilt länge på offensiva planhalva. Därför stack han inte heller riktigt ut i sin helhetsprestation. Med det sagt känns det som att han, utifrån sina aktioner under matchen, kommer från en klart högre hylla. När spelet sitter för BoIS även i den sista tredjedelen av planen kommer Karlsson synas allt mer, vilket kommer betyda mycket för laget under säsongen. Gustaf Westström spelade den andra halvleken på vänster mittbacksposition och gjorde kanske inget större avtryck. Med det sagt är han mittback och under matchens andra halva var Landskrona ganska pressade. Då är det inte särskilt fel att inte synas, han gjorde dessutom inte några tydliga misstag utan kan säkert komma att bli en nyttig spelare redan i år.
Förväntningarna
Bland supportrarna på plats verkar det finnas en hel del energi och tillförsikt inför den stundande säsongen. Visserligen har många idag nämnt en ny anfallare som mer eller mindre viktig att få in. Samtidigt har man också ett stort förtroende för sportchefen Billy Magnusson och många verkar åtminstone vilja ge de anfallare man har i truppen en ordentlig chans. Visserligen snackades det om att de första träningsmatcherna skulle vara en sorts provperiod, och att Magnusson därefter säkert kommer ta in en anfallare om det inte produceras mål. För egen del är jag inte säker på att man resonerar likadant från ledningshåll, men det är å andra sidan ett ganska litet bekymmer för en elitklubb i fotboll.
Det blev visserligen ingen vinst för dagen men på det stora hela verkar de allra flesta Landskronasupportrarna verkligen se något i laget som redan står på banan. Man är långt ifrån säker på vart i tabellen man kommer landa framåt vintern, men man är samtidigt inte heller orolig över att det är på väg åt fel håll. Det verkar finnas en sorts harmoni som man kanske inte alltid har förknippat med Landskrona BoIS. När man dessutom från klubbledningen skyndar långsamt och försöker bygga ett lag på organisk väg brukar det också bära frukt. Inte minst när det finns ett samförstånd och förtroende mellan klubb och supportrar.
