Anton Lindblom om succén i OV Helsingborg – ”Gjort mig mer komplett”
Inför nuvarande säsong var Anton Lindblom en av OV Helsingborgs profilvärvningar.
Den 22-åriga vänsternian från VästeråsIrsta har tagit stor plats, gjort 67 mål och bidragit starkt till lagets extrema framgångar.
– Det var ingen självklarhet att det skulle gå så bra direkt, säger nyskåningen.
April 2023. OV Helsingborg slickar såren efter ännu en degradering från Handbollsligan.
På kontoret är Dennis Pettersson fast besluten om att laget ska tillbaka till högsta serien. Ett viktigt namn att få in i truppen ansåg han då vara Anton Lindblom. Västerås-spelaren som bombat in 141 mål under säsongen. En toppspelare för Allsvenskan redan då. men framförallt en pjäs att bygga vidare på.
Det tog sin beskärda del av övertalning och fixande, men under våren gick affären i lås.
– I stor konkurrens med många andra klubbar fick vi hans signatur vilket vi förstås är glada och stolta över, sa Pettersson och förklarade samtidigt att det inte bara var handbollen som de sålde in. OV sålde även in staden och allt runtomkring.
18 matcher in på årets allsvenska säsong har Anton Lindblom gjort succé. Precis som laget – som gått helt rent och senast borta mot Drott såg till att sätta nytt klubbrekord i antalet raka segermatcher.
Men allt startade i det ungdomslag i Enköping som tidigt tillhörde Sverigeeliten. En anmärkningsvärd sak i sig eftersom Enköping sällan kan skryta med handbollslag.
– Jag är född och uppvuxen i Enköping och bodde där fram till i somras. Vi var ett kompisgäng som tyckte att det var kul att spela handboll och hängde mycket på och utanför banan. Jag är 01:a, var 15 år när det började blir allvar, och har alltid spelat med de som är äldre. När 00:laget slogs ihop med VästeråsIrstas vassa lag, under Enköpings flagg, blev allt väldigt bra.
– Ett tag senare blev 00:orna spelare i VästeråsIrstas division ett-lag, medan Enköpings 01:or blev det första lag i klubbens historia som gick till steg 5 i USM. Vi blev trea i Sverige då, men åkte ut mot YIF i semifinalen efter uddamålstorsk. Det är en match som jag fortfarande får höra en del av från spelare som Albin Broman, Pontus Encrantz, Hampus Karlsson, Vilhelm Ernst och några till…
Men du står på noll U-landslagsmatcher?
– Jag var på alla riksläger, men det var tufft att som 01:a att paras ihop med 00-spelare. Jag har funnits med i någon bruttotrupp inför ett VM.
Inför säsongen 23/24 var intresset stort för Anton Lindblom. Det fanns konkret intresse från klubbar i Handbollsligan. Men valet föll på den allsvenska återvändare OV.
Varför då?
– I slutändan var det magkänslan. Min tjej skulle med oavsett vart jag flyttade och hon har flyttat med till Helsingborg. Det var viktigt att hon skulle trivas i stan och hon gillade Helsingborg med närheten till havet och allt det där. Vi har fått vår första lägenhet nu, blivit sambos och trivs kanon. Lyckligtvis har allt fungerat jättebra, både handbollsmässigt och socialt.
Klubbar som Alstermo kanske inte var lika lockande för henne då?
– Haha. Helsingborg kändes lockande för oss båda av flera olika anledningar. Hon fick dessutom jobb på en ICA-butik, men är just nu i Asien och reser runt med en kompis. Jag får bilder på klarblå himmel och vita sandstränder medan jag sitter här i snöstorm och slask.
Hur ser det ut för egen del – har du bara handbollen eller jobb/plugg vid sidan av?
– Just nu är det bara handboll, men jag kommer inom snar framtid att börja jobba också. Frågan är med vad? Jag är öppen och flexibel för allt möjligt, bara det går att kombinera med träning 15.30 och match på helgerna…
Normalt sett kan unga spelare som byter miljö – och liv – väldigt tvärt behöva en inkörningsperiod.
Anton däremot levererade på planen direkt.
– Ja, det har gått bra från början. Det var ingen självklarhet att det skulle gå så bra direkt, men jag kom snabbt in i laget och känner mig trygg i både handbollen och i livet. Allt har fallit på plats.
I VästeråsIrsta hade Anton en tydlig ”skjut-så-fort-du-får-chansen-roll”. I OV är det fler som skyttet är fördelat på.
– Det har inte blivit lika mycket mål från min sida, men det är inget jag stressar för. I OV har jag spelat väldigt mycket försvar vilket jag inte gjort på samma sätt tidigare. Jag och Emil Lindqvist har startat som treor nästan varje match och det är försvarsspelet jag utvecklat mest denna säsong vilket gjort mig mer komplett. Jag kan ta lite andra roller än att bara göra mål.
Summera säsongen?
– Hade säsongen varit slut nu hade den varit svinbra med tanke på att vi inte förlorat någon match. Lyckas vi fortsätta vinna under en hel säsong vore det superbra och möjligheterna att kunna spela i Handbollsligan i höst är goda, säger Anton med ansträngd ödmjukhet.
Han vet naturligtvis, som alla andra, att det inte finns något som kan stoppa OV denna säsong – mer än möjligtvis dem själva.
Är du förvånad över de stora framgångarna?
– Ja, det är jag väl. Under mina tre säsonger i VästeråsIrsta var vi mest ett mittenlag. Att OV skulle vara favoriter var en sak, men att vi skulle gå rent de 18 första omgångarna som vi nu gjort är någonting helt annat. Det känns nästan overkligt.
Hur behåller man skärpan på matcher och träningar efter 18 raka vinster?
– Bra fråga. Det blir speciellt. Vissa stunder blir det…inte lojt, men lite axelryckningar kanske. Vi har försökt att hålla intensiteten uppe och haft bra träningar. När man väl står på en handbollsplan så är det fortfarande så att man vill vinna till varje pris.
– Toni (Johansson, tränare, reds. anm.) har verkligen varit på oss och gjort det bra. Han har fått oss att köra på och inte bara spela fotboll och minihandboll på träningarna. Vi har sprungit och stångats en hel del på träningarna.
Hur mycket har han hetsat om Dementorhallen, din gamla hemmahall?
– Inte så mycket som man kan tro. Men nu ska vi upp dit om en vecka så då lär jag få höra en del…
– Det är en hall jag spelat i i tre år så även om de flesta tycker att det är världens sämsta hall så är det en hall är van vid och kan uppskatta. Visst, det är inte en optimal handbollshall, men den fungerar. Det har blivit en grej för många att det inte är kul att åka dit en torsdag och sedan spela match klockan 19, som vi ska. Då krävs det ännu mer mentalt.
Du har varit relativt förskonad från skador under din karriär?
– Som tur är, ja. Vid en hemmamatch mot Vinslöv den här säsongen gick ett finger gick ur led, samtidigt som personalen sydde Viktor Hedin. Läkaren ryckte mitt finger rätt innan han fortsatte att sy ihop Viktors panna – och vi spelade båda vidare i den matchen (bild ovan). Sedan dess tejpar jag ihop mina fingrar för att kunna spela vidare så det är inga problem.
Var är du om fem år?
– Först och främst vill jag göra klart de två åren i OV så bra som möjligt, sedan får vi se om det blir en fortsättning eller inte. Jag vill spela handboll i ett lag där jag får spela mycket. Om fem år vill jag ha etablerat mig i Handbollsligan och gjort mig ett namn.
Tjejen vill kanske inte till ungerska eller polska landsbygden? Så jag tänker kanske mer Paris SG eller Barcelona?
– Hon har inte pressat mig på det ännu. Men det är såklart en dröm att komma utomlands och göra det äventyret också.
Emil Lindqvist om OV:s säsongsinledning, den usla agenten och hur han träffade sin livspartner
Kontaktuppgifter:
Christoffer.ekmark@skanesport.se