Ekmarks tio punkter efter BoIS-Häcken 3-2
Ena dagen 0-3 mot BP, totalt utspelade och oro för kontraktet.
Nästa dag rättvis 3-2-seger mot regerande cupmästarna, övertygande på alla sätt och nyväckta drömmar om Allsvenskan.
På en dryg vecka har BoIS-supportrarna fått uppleva hela det registrerade känslospektrat. Allt är alltså som vanligt i Landskrona.
Christoffer Ekmark har listat tio punkter från måndagskvällen.
Foto: Mauri Forsblom
1. Anspänningen
Max Mölder pratade om att det låg något i luften redan under uppvärmningen. Jag upptäckte det redan när jag på väg ut från ICA Kvantum vid tågstationen såg en grupp göteborgare fråga efter vägen till IP. En herre med Balkan-aura som stod med en cigg i näven vid busshållplatsen pekade mot rondellen och sa ”Sväng vänster och gå rakt fram så länge det går”.
Göteborgarna följde rådet, medan jag tog höger i rondellen, för att komma till IP…
Redan där sattes ribban.
När man tycker till om fotbollslag kan man få onda ögat för mycket. Det som spelare, och främst tränare, brukar bli sura för är när man lyfter fram bristen på energi, vilja – rentav ilska. Samtidigt som de ibland håller med om att det i vissa matcher finns särskilt laddad energi.
Sättet som BoIS-spelarna tog sin an matchen inställningsmässigt var hela grunden till både prestationen och resultatet och kan de bara göra det i 30 omgångar i Superettan kommer de vara klara för Allsvenskan i slutet av augusti.
2. Fyrbackslinjen
Philip Andersson och Gustaf Bruzelius som mittbackspar passade perfekt. En som skoningsös hitman och en som städade undan liken.
Rassa Rahmani gjorde det mesta rätt på sin vänsterkant.
Högerbacken var det två som delade på: två mittfältare för övrigt. Först Emil Lindman som tyvärr tvingades utgå med en hjärnskakning redan i första halvlek, sedan Max Nilsson. Båda omskolade men ändå trygga både med boll samt positionsspel.
Det kanske är lätt att bli stressad när Häcken satte in sin press, men har man fått sig en lektion av Sönderjyske så klarar man sådana detaljer numera. Uppenbarligen.
BoIS fortsatte att göra sin grej och när de lyckades spela upp i banan och sedan vidare offensivt i banan så såg man mer ut som Häcken än vad Häcken gjorde.
Bruze the Almighty var en av matchens mest positiva överraskningar. Han har stundtals sett bra ut tidigare i år. Nu flyttade han fram positionerna ännu mer.
Vid sidan av stod Melker Jonsson och en skadad Erik Hedenquist och konstaterade att konkurrenssituationen är… utmanande och nyttig för klubben.
6. Skadorna
Lindman utgick med en förmodad hjärnskakning, vilket kan betyda allt från en veckas vila till en väldigt mycket längre rehabtid. Han blev totalt överkörd av en Häckenspelare som kom en halvtimme sent i en närkamp.
Robin Dzabic haltade också ut, men det såg inte så farligt ut.
Kofi Asare stod över matchen helt med ”känningar i ljumskarna”. Hmmm… Senast en BoIS-stjärna vilades för ljumskkänningar skickades han till en österrikiskt brödgäng två dagar senare.
Men Asare ger lugnande besked.
– Jag är snart tillbaka på planen.
7. Fortsättningen på Cupen
Efter den här segern svider det verkligen att insatsen mot BP var så blek. Poäng där och avancemangmöjligheterna hade varit rätt vettiga inför slutomgångens möte med Östersund.
Seger med tre-fyra bollar innebär att chansen faktiskt finns.
Och nog hade det suttit fint att vinna just den här osexiga gruppen. Ett lag som dopat sig ekonomiskt i ett årtionde och två lag som i dagarna valt att inte stå upp för svensk fotboll utan VAR.
Plastigt på alla plan.
– Östersund är vår favoritarena, ljög Mölder med ett leende efter matchen.
Och vem vet. En halvvolley från Egell, ett frisparksmål från Dzabic och tvåmålsledning i paus mot ett allt mer uppgivet Östersund, samtidigt som BP och Häcken tar ut varandra… Det är absolut inget otänkbart scenario.
Jag lovade kollega Gustav att studsa på pungen till Östersund om Jämtlandslaget kommer topp tre, som han tippar här.
Jag känner visserligen ingen oro alls för mina testiklar i nuläget, men det vore ju skönt med ännu en indikation på att de blir ett lag för nedre halvan.
8. Inhopparna.
Max’Med blir bättre för varje match.
Burakowsky visade klippet i steget som gör honom så intressant.
Hegdahl var som en grythund i ett kaninbo.
Det blev inte ett dugg sämre när bänken luftades och att så många verkligen bidrog i den här matchen var också nyttigt för helheten.
9. Banderollen
”Rädda IP från förfall” stod de på ett plakat med tydlig riktning mot de planer som luftats om den nya fotbollsarenan.
Den sattes upp av supportrar som fick se ett bra lag, på en kass plan – från en bedrövlig ”läktare”. På markplan var det många som aldrig fick en ordentlig överblick av matchen och förhoppningsvis var det den sämsta publiklösningen på IP på många år framöver.
För nästa vinter är det väl ändå en riktig läktare på plats på den nya konstgräsplanen?
10. Jonny the waiter
När ”Teamleader” Jonny Karlsson såg en underklädd och frusen fotbollsreporter vid staketet, med mössan och vantarna kvar i bilen, tog han ett initiativ. Han hällde snabbt upp en ”köpp” och serverade undertecknad det godaste snutkaffet som någon har sörplat i sig. Mest för att det var varmt.
Guldstjärna!
Kontaktuppgifter:
Christoffer.ekmark@skanesport.se
