LUGI:s kris avvärjd med positiva siffror rakt igenom – ”Vi ska tillbaka till toppen”

LUGI:s grav var grävd.
Stenen var ristad och kapellet öppet.
Då började det vinröda hjärtat att bulta igen och nu rapporterar klubben att den ekonomiska krisen är avvärjd.

Under fredagen kallade ordförande Mats Nilsson och klubbchef Emme Adebo till pressträff hos LUGI ”för att gå igenom klubbens ekonomi”.
Om den kallelsen kommit för ett år sedan hade det sannolikt varit för att informera om en föresteående konkurs. Men nu är handbollsföreningen på en annan plats – åtminstone ekonomiskt.
– Grunden är lagd. Nu har vi näsan är ovanför vattenytan och kan vi gå vidare till vad vi vill vara som förening, säger Adebo.
Kris är ett ord som det ibland går inflation i. I LUGI:s fall var det dock allvarligare än många kanske förstod.
– Förra säsongen var det privatdonationer som i princip räddade föreningen från konkurs, säger Emme utan omsvep.
– Dessutom kom det in ideell arbetskraft på kansliet. Två pensionärer jobbar nästan en heltidstjänst tillsammans, sådant är oerhört värdefullt.

Inte utan viss stolthet presenterar Mats och Emme siffror som pekar åt rätt håll.
Fler börjar spela handboll i LUGI, fler fortsätter och det negativa kapitalet vänts till ett positivt. Men vi kommer till det lite längst ner i artikeln. I fokus står trots allt ekonomin.
Säsongen må ha några veckor kvar, men prognoserna anses vara trygga. De talar om att LUGI kommer att omsätta 30, 7 miljoner kronor (jämfört med 28,1 året innan) och ge ett positivt resultat på 3,7 miljoner. Det innebär att klubben skulle ha ett eget kapital på drygt två miljoner kronor när nästa säsong startar.
Så. Hur har de ekonomiska siffrorna vänts?
– Den största förändringen är nedskärning på personalsidan på sportkontoret. Många har lagt väldigt mycket ideell tid på att få LUGI-maskineriet att fungera trots att sju tjänster blivit tre och en halv. Dessutom har vi arbetat hårt med att omförhandla avtal och se över kostnader, förklarar Mats Nilsson, som inte ens hunnit vara ordförande i ett års tid.
– Tidigare hade vi många olika typer av projektanställningar i allt från matcharrangemang till Lundaspelen. Allt det har tagits bort för tillsammans blev det många små summor som blev en stor belastning. Det har ersatts med ideell arbetskraft, oavsett om det handlat om DJ och speaker på matcherna till vissa roller under Lundaspelen. Vi har täppt igen en massa småhål och varit tvungna till det för att kunna bygga en förening som kan stå på egna ben, säger Mats och utvecklar alla elitföreningars grundläggande ABC:
– Som elitförening måste vi ha ett eget kapital att bygga på. Hade vi haft det hade vi kunnat budgetera med underskott vissa år för att få utrymme för olika satsningar.

Nedskärning på personalsidan och på den allmänna utgiftssidan i all ära. LUGI hade aldrig varit där ni är idag utan stora privata gåvor i omgångar? I det sammanhanget kan nämnas att LUGI även vintern 2022 av en enskild privatperson fick en gåva på cirka fyra miljoner kronor för att hålla klubben flytande.
– Sommarens initiativ ”Klubb 100” har verkligen hörsammats av privatpersoner. Just det inbringade två miljoner kronor och återställde det negativa kapitalet, säger Mats.
– Att göra det uppropet och sedan se hur det hörsammades var enormt värmande. Vi visste att det att många som bryr sig om LUGI, men det är långt ifrån att lägga pengar i det. Det var helt otroligt att känna det stödet. Så många donerade både pengar och tid, fyller Emme i.

En annan personalnedskärning som inte påverkade själva kansliet var att spelarbudgeterna runt elitlagen sänktes med 30 procent. Den budgeten ligger för övrigt kvar till nästa säsong.
– När elitlagen gick in den här säsongen mötte vi föreningar som inte skurit ner med 30 procent på lönesidan, säger Mats.
Emme:
– I ett större handbollscontext har alla elitföreningar det väldigt tufft, vilket beror på många olika saker. Vi har alla elitföreningar ett stort jobb att göra, men jag är övertygad om att det går att vända en jobbig sits.

Med krisen avvärjd och näsan ovanför vattenytan pratar, såklart, Mats och Emme gärna om att börja se framåt. Även om de är noga med att betona hur mycket de tittar på vad som gjorts fel de senaste åren.
– När vi tittar på verksamheten ser vi vad vi vill vara framåt. Vi har sett över vad som hänt de senaste tio åren vilket presenteras på årsmötet, säger Mats och ställer sig frågan alla ställer sig:
– Vad har egentligen gjorts när LUGI gått från att spela SM-finaler med en känsla av att vara en av Sveriges ledande föreningar – till att man hamnat någon helt annanstans, där vi befinner oss nu? Man kan inte bedriva en verksamhet som lever på hand från mun som varit fallet
Precisera?
– Klubben har haft en spelarbudget som byggts på att man hoppas leva upp till förväntningar på intäkter. Den balansen har vi balanserat på för länge och förlitat oss på enskilda krafter/sponsorer.
Förra sommaren tittade LUGI på de mätningar som görs av elitlagen i Sverige när det kommer till ekonomi, publik och sport.
– Tittar man på dam/herr gällande omsättning och eget kapital så var vi sämst i klassen. Det är ingen plats man vill befinna sig på. Hur i hela friden hamnade vi där? Just det har vi vridit på, säger Mats,
– Nu har vi när det kommer eget kapital gått från plats 18 till plats fem. Det är där vi vill vara. LUGI ska vara en förening som klarar av att bära sin egen verksamhet.
Men är ni verklige det om den stora skillnaden utgörs av gåvor på drygt två miljoner kronor – kryddat med att verksamheten till stor del drivs centralt av ideella krafter?
Mats skakar bestämt på huvudet:
– Vi kan inte göra samma sak fortsättningsvis och förvänta oss nytt resultat. Vi har format om verksamheten med bättre struktur och det ska bli väldigt bra. Men vi har en bra bit kvar. Vi strukturerar om föreningen och i det ingår att våste vara mer transparenta om hur det fortlöper. Då blir det roligare att vilja vara med. Så bättre information är en viktig detalj i sammanhanget.
Transparens och kommunikation har inte varit LUGI:s starka sida de senaste tio åren?
Emme, med en rik historia i klubben, grymtar och motsätter sig åtminstone delvis påståendet.
Mats kisar misstänksamt med ögonen och upprepar:
– Ska vi vara en trovärdig förening så måste vi vara just transparenta. Ska vi ställa krav på föräldrar, barn i verksamheten, ledare och alla ideella så måste vi som förening visa insyn.

En av anledningarna till att LUGI:s ekonomi kraschat är ett ickefungerande nätverksbyggande och hantering av sponsorer. Förmågan att sälja in klubben mot näringslivet har helt enkelt inte varit bra nog och budgeteringen kring intäktssidan har i sällan skådat ordalag dömts ut, bland annat av den egna revisorn.
– Kritiken har varit fullt befogad, säger Mats och fortsätter:
– Vi har tagit den till oss. Vi har träffat varje partner som vi hade med oss in i säsongen. Många delar har gått fel vilket har lett till att många tappat förtroendet för oss som förening.
Men!
– Det nätverk som vi har nu är starkare än på väldigt länge. Det finns ett nytt engagemang och mer energi. Vi har inte tappat något partner in i säsongen, men vissa har gått ner lite grand – och det är snarare en nationalekonomisk fråga.
Sedan säger Mats det som torde få många LUGI-supportrar att nicka instämmande:
– Vi behöver fler sponsorer – inte förlita oss på färre.
Den andra frågan i det sammanhanget har handlat om oförmågan att utvinna potentialen i de stora bolagen som verkar i staden. Varför har inte de varit med och stöttat mer?
– De har inte riktigt fått frågan och erbjudandet, säger Mats med tom konstaterande blick.
– Och när de fått frågan har det mest handlat om skyltsponsring och så vidare. ”Ge oss pengar”. Det vi vet är att alla företag ser över kostnader och man måste försvara alla investeringar. Stämmer sponsringen av en klubb överens med vad man får tillbaka? Det är LUGI:s uppgift att säkerställa det.
– I Lund finns flera stora arbetsgivare som har sina anställdas barn hos oss. Vi kommer gå tillbaka till de bolagen eftersom potentialen fortfarande finns kvar. Tidigare skyllde vi på att företagen var för stora, att de hade huvudkontor i Schweiz och sådär, men det försöker vi att hitta nya vägar till för att lösa, säger Emme.

Lundaspelen är ett redskap som borde kunna innebära ekonomiska muskler.
Men har det verkligen varit så?
Under Lundaspelen 2023 deltog 774 lag, en ökning med 18 procent jämfört med det första året efter pandemin. Rekordet innan det var från 2019 med 719 lag.
– Det flödade in fler lag mer än vi trodde att det skulle göra och mötte upp med samma organisation och erbjöd samma upplevelse. Det är en av få uppsidor med en svag svensk krona: fler lag från Tyskland, Danmark och Nederländerna kom till oss. Inflationen var en annan positiv påverkan på så sätt att det blivit för dyrt att åka utomlands, resonerar Mats Nilsson.
Ett av problemen historiskt har varit, skulle många nog påstå, att LUGI inte tjänat speciellt mycket pengar på Lundaspelen?
– Så kan det vara. Helen Nyrell som är ny ansvarig för Lundaspel har ett gott affärssinne och kom in och vred på alla avtal som fanns. Vi har gjort ett mycket bättre resultat på senaste Lundaspelen än tidigare.
Men borde det inte gå att kommersialisera mer?
Emme:
– Det finns andra vinster i det sammanhanget, som engagemang och relationer av olika slag, som i förlängningen är minst lika lönsamma.
Men de vinsterna kommer ju inte alls om inte LUGI går i konkurs?
Mats:
– Alla har nog sett Lundaspelens slumrande potential. ”Vi borde göra någonting, men har inte hunnit. Nästa år, DÅ ska vi ta tag i det.” Ungefär så har det låtit.
– Nu har vi haft kniven mot strupen för att kunna reda ut det här vilket är en bra drivkraft i sig. Vad som diskuteras nu är om senaste Lundaspelens rekordantal med lag är en nivå vi ska behålla, eller om vi ska backa ett steg.
Emme förklarar varför det kan bli mindre:
– Idag är vi i 44 hallar med flera samarbetsföreningar och 1000 volontärer. Den logistiska utmaningen är enorm.

En central instans som följt LUGI:s ekonomiska utveckling är den Liganämnd som i förlängningen ska se till att klubbar behåller eller förlorar sin elitlicens.
– Vi sattes under lupp och hade tre år på oss att med minst en tredjedel varje år få bort det negativa kapitalet. Vi har valt att rycka plåstret för att få av oss ryggsäcken och rusta oss framåt, säger Mats.
Den ekonomiska ökenvandringen och 30-procentiga nedskärningen av spelarbudgeten har naturligtvis även påverkat sportsligt. Båda lagen, främst damerna, riskerar att degraderas. I bästa fall får båda lagen försöka kvala sig kvar.
Vad skulle det betyda med dubbla degraderingar?
– Spelarbudgeterna ligger kvar. Däremot är vi medvetna om att om vi åker ner få vi mindre intäkter förknippade med TV och centrala medel. Det får relativt stora konsekvenser, kanske upp till en halv miljon kronor i mindre intäkter, säger Mats och tillägger:
– Det verkar oerhört jobbigt att ta sig upp igen. OM LUGI åker ner i Allsvenskan så måste vi kunna studsa tillbaka.
Vad talar för att det ska bli bättre lag nästa säsong?
– Att vi har unga spelare som vi tror blir bättre. Vi värvar in de spelare som vi tror kan bidra och tittar mycket på att hitta rätt karaktärer. Vi har inte råd att översta hyllan utan måste värva smart, säger Emme.
Men det är knappast tillräckligt?
Mats:
– Vi måste hitta en stabilitet i truppen med rätt mentalitet. Vi tror på de som kommer underifrån.

De som styr det sportsliga arbetet är elitkommittén.
Har det verkligen fungerat speciellt bra med tanke på resultaten?
– Det är en grupp på sex personer som tillsammans med elittränarna formar trupperna. Håkan Lagerquist är ordförande och det är en grupp mycket kompetenta människor. Vi har ingen anställd sportchef utan lutar oss även i det sammanhanget mot ideella krafter, säger Emme.
Räcker det, anser ni?
– Tittar vi fem år framåt, om vi ska vara en toppklubb och spela i Europa, behöver vi en hel– eller deltidsanställd sportchef. Men där är vi inte nu. Klubben har även en viss scoutingverksamhet med hjälp av andra som inte är med i elitkommittén.
Vore det så katastrofalt om båda lagen åkte ur så att ni tvingades till både ett ekonomiskt – och sportsligt – omtag?
Mats Nilsson ogillar tanken på degraderingar, men drar parallellen till Malmö FF:s förlisning på det allsvenska havet 1999.
– Då landade MFF utan ekonomi, utan publik och med en självbild som fått sig en rejäl törn. Därefter tog de ett krafttag, krokade arm med näringslivet och skapade det som idag är södra Sveriges största nätverk med stora sportsliga framgångar.
Hur är det med LUGI:s självbild?
– Den har också rannsakas. Vi är inte en av de ledande klubbarna elitmässigt och det är inte lika lätt att värva spelare eller behålla spelare. Samtidigt tror vi på vår egen idé. Vi ska tillbaka till toppen. Sedan är frågan hur lång tid det tar.

LUGI i siffror:

Barn i åldrarna 5-9 år: 252 stycken.
– Här uppelever vi en stark tillväxt på mellan 5-0 procent jämfört med föregående säsong. Vi kan bli ännu fler och den stora utmaningen är att hålla dem kvar.

Ungdom i åldrarna 10-14 år
177 flickor (+17,5 procent)
209pojkar (+4,5 procent)

Ungdom i åldrarna 15-19 år
104 flickor (12 procent)
112 pojkar (+5 procent)
– Vi måste bli ännu bättre i framtiden för att få en ekonomi som är bärkraftig på sikt och bli slagkraftig – att vi växer även i de här åldersgrupperna är jätteviktigt.

Publiken:
Damernas snitt: 704 (+16 procent)
Herrarnas snitt 1232 (+12 procent)
– Vi har gjort mer riktade insatser, men har knappt budgeterat med publikintäkter framöver eftersom vi mäter personer som är på plats i arenan, inte sålda biljetter. Det betyder inte att vi inte ser en stor potential, avslutar Mats.

Vilka ska egentligen spela i LUGI i höst?