22 mars 2024, 15:40

Claes krönika: Vad är att göra handbollen en tjänst?

Claes Andersson Claes Krönika, Handboll, Nyheter

Först av allt vill jag tacka för alla samtal, mejl och meddelanden på sociala medier som mina inhopp från kanten här på Skånesport har gett mig. Drygt 99% procent är positiva och det hade jag inte riktigt väntat mig. Våra diskussioner har varit väldigt givande och gett upphov till några intressanta frågeställningar och jag tänkte riva av några av dem här idag.
Kanske kan dessa åsikter sänka den procentuella viktningen gällande er feedback, men ändå.

Final 4 – succé eller fiasko?

Till Halmstad kom enligt uppgift en delegation från handbollsförbundet och för att sälja in Final 4. De skall kraftigt förkortat ha sagts ungefär så här;
– Ni kommer få fyra utsålda hus med spännande matcher i toppklass. Många besökare kommer utifrån med många hotellbokningar som följd. Är ni med?
Klubbarna i Halmstad och kommunens ’eventbolag’ Destination Halmstad överlade kort med varandra, nappade och sa ja.

Publiksiffrorna blev nästan på pricken vad jag förutspådde både för damer och herrar och jag tycker att resultatet var godkänt för damerna och lite bättre än godkänt för herrarna.
Vad händer då nu?
Skall Final 4 turnera runt likt Mello i Sveriges arenor i jakt på fulla hus nånstans?
Jag tycker inte det. Kör istället vidare på orterna Alingsås och Halmstad i åtminstone 5 år.
Låt formatet utvecklas och sätta sig.
Utvärdera självkritiskt vad som kan göras för att få upp siffrorna.
Alla idéer borde mottas med varm hand.
Vilka idéer har du? Hur fyller vi läktarna under Final 4?

Jag fick själv några intressanta frågor när jag rörde mig i Halmstad inför finalhelgen.
– Final fyra (4), var spelades de övriga tre?
– Nja, det skall uttalas på engelska och innebär semifinaler på lördag och final på söndag.
– Vad är Final 4 (four)?
Det är finalspelet i Svenska Cupen.

Min tanke är att gemene man inte har en aning om vad Final 4 är och då är det svårt för gemene man att intressera sig för och hitta till evenemanget.
Man behöver helt enkelt börja långt före ’kränga biljetter’ för att lyckas.
Det är inte bara redan handbollsfrälsta vi vill åt, vi måste väcka intresset hos fler.
Hur utvecklar vi detta?

Blev elitserien en proffsliga?
Minns jag rätt så släpptes ett pressmeddelande i februari 2011 (ja, jag googlade) som löd ungefär så här;
Om fem år skall elitserien i handboll vara en proffsliga.
Nu (2011) rankas vi som nummer 10 i Europa, år 2016 skall vi vara på pallplats, utmålade SEHs styrelse med glada optimistiska färger. Man pratade om dubblad omsättning, större arenor, högre publiksiffror och att spelarna skulle kunna leva på sin handboll.

Just arenautvecklingen ansågs som en nyckel då och fler arenor har det blivit.
Större arenor har byggts i flera städer och med risk för att ta fel på årtal så har de senaste 15 åren inneburit nya större arenor i Eskilstuna, Lund, Partille, Halmstad, Helsingborg, Kristianstad, Alingsås, Ystad och Karlskrona och kanske några till.
Det har också inneburit rivningar av klassiska idrottshallar i några av de städerna, som till exempel Sporthallen i Halmstad, Eskilstuna Sporthall, Lisebergshallen, Partillebohallen och Österporthallen. En späckad Nolhagahallen var också en härlig skokartong att besöka.

De nya fina arenorna har skapat bättre möjligheter för klubbarna att attrahera sponsorers representation och skönare stolar att sitta på, men som vi gått igenom tidigare i denna spalt, så har publiksiffrorna varit ungefär desamma som innan arenaboomen.

Har de större arenorna gjort att klubbarna har större omsättning och att spelarna kan försörja sig på sin handboll då? Nej, egentligen inte det heller.

Bäst publikutveckling i svensk handboll ser vi just nu i Stockholm, där Bajen har ökat sina publiksiffror markant i Eriksdalshallen. Den byggdes för övrigt 1937..

I en mindre hall är det helt enkelt lättare att skapa stämning, man behöver inte vara så många. Så var det också i det rivna hallarna jag just nämnde. Och vill ni ha ytterligare exempel så var det lapp på luckan när Bajen tog sig an Sävehof häromdagen, men publiksiffran då, var lägre än när samma Bajen förlorade finalen i Final 4 i ett halvfullt Halmstad Arena.

Hur ser sponsorerna värdet i att synas i en full hall respektive en halvfull dito?

Under 25 år var jag aktiv i olika roller i HK Drott.
I Sporthallen satt det skyltar överallt, de satt där 365 dagar per år, de satt där dygnet runt.
På våren ringde klubbens representant och frågade om företag ville ha kvar sin skylt.
De flesta ville det, men några få plockades ner varje år. Dessa få platser skulle då säljas in till någon annan. De som hade kvar sin skylt fick en faktura och så da capo på det år efter år.
Dessa skyltar gav sjusiffriga belopp i startavgift varje år.
När flytten till Halmstad Arena gjordes kom inte skyltarna med. I arenan rådde nämligen clean court, vilket enkelt uttryckt innebär att skyltar skulle plockas fram och bort före och efter varje mach. Dels ställer det krav på fler frivilliga under längre tid i samband med varje match, dels gick exponeringen från 365/24/7, till ett par timmar 15 gånger per år.
Den lättsålda omsättningen från Sporthallen hängde inte med till Arenan och det är absolut en av orsakerna till att Drott numera har cirka 25-30% av den omsättning man hade i Sporthallen. Resultatet av de är bland annat att klubben numera huserar i Allsvenskan istället.

Hur andra städer har ’drabbats’ av arenautvecklingen vet jag inte, men jag vet att klubbarna slåss hårt för sina intäkter och sliter hårt får att upprätthålla publiksiffrorna och omsättningen.

Det är i ljuset av detta man skall ta sig an diskussionen om ’arenakrav’ som varje vår dyker upp. Nu senast var det Vinslöv som vid ett eventuellt kval, kanske inte skulle få spela hemma i sin egen hall – Furutorpshallen. Där brukar byggdens folk sluta upp fint, med härlig skånsk enögd stämning på läktaren. Men eftersom det bara finns läktare på en långsida, så skulle de eventuellt inte få spela där. Detta är en hopplöst dålig tanke från de som bestämmer.
Förra årets var det AMO som med viss oro väntade på besked inför sitt avancemang.

Ett annat exempel hittar vi 2012 när Aranäs var nära att gå i konkurs. De fick då inte spela i sin egen sporthall, utan skulle varje match bygga upp en handbollsplan i ishallen för att få läktare på båda sidor. Detta slet hårt på klubbens ideella och på ekonomin och klubben fick börja om i Allsvenskan.

Varför gör handbollen det understundom så jäkla svårt för sig själv?

Jag var häromveckan i superfina Partille Arena och såg Sävehofs kanonmatch mot kroatiska Nexe. Arrangören hade klokt nog sett till att all publik satt på en och samma sektion, på den ena långsidan, den mittemot kameramannen. Följaktligen såg det ganska bra ut i TVn trots att vi bara använde 20-25% av hallens kapacitet. Att sitta tätt gjorde därtill att man upplevde en rätt skön stämning i arenan om man höll sig till att förstå vad som sades på svenska…

Jag tycker inte att handbollen värnar om sig själv när man inte låter klubbar spela i sina egna hallar. Självklart skall måtten på själva spelplanen vara godkänd och en kamera skall kunna sända matchen, i övrigt tycker jag att man skall nöja sig med att påverka kommuner snarare än att hota sina egna medlemsklubbar.

Tar vi hand om våra talanger?
Jag såg häromdagen en av svensk fotbolls största genom tiderna på nyheterna.
Liraren Torbjörn Nilsson stod då i Jonsered och ondgjorde sig över att undermåligt ledarskap är den största orsaken till att genomsnittsåldern sjunker drastisk, när det gäller hur gamla barn är när de väljer att sluta med fotboll.
Hörde jag rätt har snittet gått från 15-16 år, till 11-12 år.
Torbjörn menade att fotbollen inte har råd med att så många väljer att sluta så tidigt.

Inom handbollen ser vi liknande tendenser. Alldeles för många slutar alldeles för tidigt.
Vi har oerhört svårt att behålla våra spelare över 20-årsstrecket.
Ett division 1-lag idag, är som ett juniorlag för drygt 20 år sedan.
Antalet spelare över 25 år, i serierna under Handbollsligan, sjunker för varje år.
Vill vi ha det så?
Eller är det en av orsakerna till att publiksiffror och omsättning står still?
Att vi helt enkelt är för få som håller på?

Om ni diskuterar det i smågrupper så länge, så skall jag titta lite närmare på det till en annan krönika.

Nu är det fredag och fåglarna sjunger. Passa därför på att lyssna på denna gamla pärla med The Beatles. Den är som balsam i själen så här i slutet av mars..