Rögles förvandling: Från lindansarlag till toppklubb – Thuresson berättar om sin tid i klubben

2015 till 2019 var Marcus Thuresson klubbdirektör i Rögle.
Under de här åren lades en grund till att Rögle gick från att vara ett lindansarlag som prenumererade på en plats i kvalet till SHL, till att bli en stabil SHL-klubb.
Skånesport bad honom berätta om utvecklingen de åren och vad som egentligen lade grunden för dagens framgångsvåg.

1951 började Rögle Bandyklubb sin ishockeyverksamhet. När man gick upp i SHL 2015 64 år senare hade man totalt spelat nio säsonger i högsta serien. Ingen sejour hade varit längre än 90-talets fyra år i följd i Elitserien. De hade spelat SM-slutspel en enda gång, och åkte då ur i kvartsfinal (1994)
Rögle var etablerade som ett topplag på näst högsta nivån i svensk hockey, men få skulle komma på tanken att nämna klubben i samma andetag som storheter som Färjestad, Brynäs, Djurgården, Frölunda, HV71 och MoDo, eller ens framgångsrika klubbar som Linköping, Växjö och Skellefteå.

Det var i den SHL-nykomlingen som Marcus Thuresson klev in som klubbdirektör sommaren 2015.
De två första säsongerna efter avancemanget slutade med en elfteplats och en 13:e plats med kvalseger mot Karlskoga.
– När jag började var det uttalat att vi skulle göra Rögle till ett stabilt SHL-lag. När jag varit där i ett och ett halvt eller två år så sa vi att vi måste bestämma oss, berättar Marcus Thuresson.
Man satte ett mål om att spela SM-final inom fem år. Rögle skulle bli ett stabilt topp 4-lag i SHL. För att nå dit såg Thuresson behov av två saker:
• En utbyggnad av arenan.
• Att våga säga att Rögle skulle bli ett topp 4-lag i SHL.
– ”Vi måste säga att vi ska vara med på toppen.” När vi väl började prata om detta flög sakerna till slut. Helt plötsligt vågade man fatta vissa beslut, helt plötsligt är det fler som pratar om det. Spelare ser att det händer någonting. De vill vinna: ”Där vill jag också vara”. Det ena leder till det andra.

Med tanke på Rögles historik skulle det så klart innebära en stor förändring av självbilden att se sig som ett topplag.
Årets finalmotståndare Skellefteå AIK hade länge varit en ”lindansarklubb”, men spelade under åren 2011-2016 sex SM-finaler på lika många år. Marcus Thuresson jämförde vid den här tiden kommunernas storlek, förutsättningarna med ishallar och sponsorer och företag.
– Det fanns ungefär samma förutsättningar. Men under slutet av 90-talet bestämde man sig för något i Skellefteå.
Säsongen 2015-16 var Rögle elva i SHL:s intäktsliga. Fyra år senare var man åtta och idag är man trea i ligan, enligt Ernst & Youngs årliga rapport ”Hur mår svensk elithockey?”.
Vilka stegs tog under din period för att detta skulle kunna vara möjligt?
– Den lokala sponsringen så vi att vi behövde agera på och att hitta en bredare publik. Vi kunde inte bara vara i Ängelholm, utan det bor trots allt 350000 i det här geografiska området. Att paketera de befintliga faciliteterna (vid matcher) med mat och dryck var också en viktig del, säger Thuresson.
Men den kanske största faktorn var tillbyggnaden av Catena Arena, påbyggnaden av en fjärde våning.
– Man låg på 130 miljoner kronor (i omsättning), nu verkar man vara på väg mot 200 miljoner kronor. Det är väldigt mycket den fjärde våningen som gjort det. Där tillkommer biljettintäkter som är direkta nettopengar – med mat och dryck har du råvarukostnader. Det finns inte så många möjliga intäktsströmmar. Vi såg 2018 och 2019 att vi inte längre kunde göra så mycket annat än att höja priser, så det var lämpligt att den fjärde våningen togs fram.

Marcus Thuresson är tydlig med att Rögles utveckling inte är någon specifik persons verk:
– Vi som jobbade i klubben, styrelsen och väldigt många jobbade mot det man ser idag. Jag vill inte påstå att det är någon individ som gjort detta. Det har varit en uttalad målbild från väldigt många som varit aktiva.
Finns det något specifikt tillfälle då du kände att er vision kunde bli verklighet?
– Vi började prata om arenan 2016. Vi tog fram ritningar – inte som arenan ser ut idag, men vi började prata om det. Sedan var det sportsliga förändringar som behövde göras. Chris och Cam gav framtidstron i att det går att göra någonting, säger Thuresson.
Det var i november 2017 som bröderna Abbott gick in i klubben, som sportchef respektive tränare. Det blev starten på en sportslig framgångsvåg, som ledde till grundseriesegern 2020, SM-finalen 2021 och CHL-titeln 2022.
– Vi började vinna hockeymatcher. Intresset växte. Och då blev det lättare att ha dialogen (om arenan). Där kände jag att detta kan nog bli riktigt bra. Det tar tid att bygga grunden för man måste vara ärlig att säga att om inte A-laget flyger så kommer allt annat att drabbas.
Vilken roll hade du i rekryteringen av Chris och Cam Abbott?
– I min roll var det mitt uppdrag att hitta alternativ. Först en profil och sedan namn som skulle passa med profilen. Jag drev processen med styrelsens godkännande.

Marcus Thuresson berättar att han till en början inte tyckte att han hade några intressanta kandidater. Namnet Chris Abbott kastades in i leken av dåvarande kommunikationschefen Lasse Mauritzson.
– Jag hade inte träffat eller spelat mot dem, men jag bestämde mig för att träffa Chris. Jag tyckte att det var spännande och gick tillbaka till styrelsen och sa att vi har en bror också och att vi gör en kombo.
Thuresson reflekterar:
– Jag förstod ganska snabbt att det det här var två herrar som skulle staka ut en tydlig väg. Men med facit i hand hade det kunnat gå käpprätt åt helsike. Man ska komma ihåg att de var 32 när vi tog hit dem och hade i stort sett inte tränat några lag på den här nivån.
– Men vi hade en ganska tydlig rollfördelning som jag tror var bra. Det funkade.

Idag är Marcus Thuresson fortsatt nära Rögle. Han är VD i Arenabolaget, som utvecklar och driver Ängelholms Arenastad, i vilken Catena Arena ingår, med bland annat padelbanor, gym, träningsrinkar, Arenatorget med mera.
– Vi ser en vision inför framtiden med att flera sporter finns där ute. När jag växte upp i Tyringe fanns klassiska Tyrs Hov som på den tiden var fantastiskt med alla sporter som fanns där.
I Arenastadens vision finns även exempelvis en multiarena för fotboll och friidrottsanläggning.
Hur stor kontaktyta med föreningen har du i din roll idag?
– Vi har dialog både när det gäller framtida investeringar och de investeringar som beslutats om tidigare. Vi träffas och pratar kanske en gång i månaden. Vi har också en en bild av att arenan ska användas till andra saker (än hockeymatcher). I januari hade vi en handbollslandskamp (Sverige–Japan) och arenan är fantastiskt bra även för sådan sport.

På lördagen inleds Rögles finalspel mot Skellefteå AIK – RBK:s andra SM-final i historien. Första gången, 2021, satte pandemin stopp för publiken – nu kommer läktarna att vara knökfulla.
– Det är fantastiskt kul för hela Ängelholm. Det är så många människor som jobbar i det och den här gången får folk faktiskt komma och titta på det.
Hur märker du själv av förändringen av intresset kring Rögle?
– Det har hänt en förflyttning i att när jag började så tyckte folk att det var bra när vi vann lite matcher. Nu är gränsen flyttad så att folk faktiskt är besvikna när man inte vinner. Den attitydförändringen både internt och externt är väldigt bra i den här typen av idrott – att man faktiskt förväntas vara där uppe och slåss om medaljerna. Man ska ta pressen runt omkring som någon positivt. Den förflyttningen gillar jag skarpt.

Thuresson om finalserien mot Skellefteå:

– Det är två väldigt bra lag som kommer att mötas. Det ska bli otroligt intressant. Jag tror inte att det blir 4–0, det här går nog till sju matcher oavsett vem som vinner. Jag hoppas verkligen att Rögle vinner, det hade varit härligt för alla att få ta hem det här och känna den glädjen.

Foto: Bildbyrån

Fotnot: Tidigare angavs att Rögles ishockeyverksamhet startade 1948. Rätt år är 1951.