Bichsels blixt gav Rögle första finalsegern: Mina fem intryck från SAIK–RBK 0–1
Lian Bichsel avgjorde den andra SM-finalen med knappa tio minuter kvar att spela. Rögle utjämnade därmed finalserien mot Skellefteå AIK till 1–1 i matcher.
Här är Gustav Lundblads fem intryck från matchen.
Skellefteå AIK–Rögle BK 0–1
(0–0, 0–0, 0–1)
Tredje perioden:
0–1, 10:30, Lian Bichsel (Rodrigo Abols)
Skott: 27–22 (5–9, 10–6, 12–7)
Utvisningar: Skellefteå: 2 x 2 min. Rögle: 2 x 2 min.
Publik: 5801
1. Bichsels plötsliga avgörande
”Åker vi mot sudden death?”, skrev jag i dokumentet som ligger till grund för den här artikeln, tio minuter in i tredje perioden.
I det läget hade de stora målchanserna uteblivit ett tag, spelbilden hade blivit jämnare och båda lagen blivit mer slarviga i spelet med puck.
Både Rögle och Skellefteå hade nyss slarvat bort varsin ypperlig kontringsmöjlighet.
Plötsligt fick Adam Tambellini med sig en puck som AIK ägt vid egen blålinje. Han sköt, men målvakt Linus Lindström räddade. I nästa sekvens tappade hemmalaget pucken vid egen blålinje igen, den långbente Rodrigo Abols fick tag i pucken, passade Lian Bichsel – som plötsligt drog till med ett slagskott och skickade in sitt första mål i SM-slutspelet.
Efter 111 spelminuter i finalserien var Skellefteås nolla spräckt.
Matchen i övrigt?
Kort sammanfattning: Rögle dominerade första periodens första 16 minuter, Skellefteå andra periodens första tolv minuter och i tredje periodens första sju minuter. Efter målet försvarade RBK ledningen hur säkert som helst.
1–0 i matchen, 1–1 i matcher.
2. Schweizisk perfektion
Under grundserien noterade jag att en del Rögle-supportrar ofta var irriterade på Lian Bichsels nivå.
Jag upplevde själv att han med jämna mellanrum gjorde bra matcher, men att han var ojämn i sin nivå och ofta tog onödiga utvisningar. Det kändes som att han aldrig riktigt fick ut sin stora potential över tid.
I slutspelet har schweizaren förvandlats, blivit säker som en bank, pålitlig som en klocka.
Han har blivit utvisad två gånger på tolv slutspelsmatcher – i de sista 22 grundseriematcherna åkte han ut tolv gånger.
Han neutraliserar alla motståndare i det här slutspelet och när han väl dundrat in sitt mål sattes han in på isen nästan hela tiden under resten av matchen, tryckte bort AIK-spelare, snodde pucken i egen zon, var en MVP med totalt 24:15 minuter i istid.
Lian Bichsel i SM-slutspelet 2024 är en utsökt, välbalanserad, schweizisk choklad, som Rögle-supportrarna kan fira en SM-finalkvittering med.
3. Målvakter och mittzon
Vi flyger ned SM-finalserien drygt 100 mil.
Söderut, från fyra minusgrader i Skellefteå, till två grader i ett nästan lika vinterkallt Ängelholm.
Vi gör det med blott två fallna mål på 120 spelminuter.
Finalserien har präglats av två saker:
Stängda mittzoner.
Skickliga målvakter.
Matcherna har varit relativt chansfattiga, lagen har dominerat olika delar av matcherna, ibland har det bränt till, men mest av allt har det spelet varit disciplinerat, uppoffrande, defensivt nitiskt snarare än offensivt noggrant.
Hemmalagets pålitlige burväktare Linus Söderström tvingades till sist kapitulera och idag var det Christoffer Rifalks tur att hålla nollan.
Röglemålvakten fortsätter sin osannolika svit med 18 – ARTON – matcher i följd med mer än 90 i räddningsprocent.
4. Fler noteringar
1–1 i matcher, 0–2 i powerplay.
I skott i Rögles powerplay, alltså.
Laget fick en chans idag och den ledde till absolut ingenting, mer än en farlig Skellefteå-kontring.
Precis samma sak som i PP-chansen man fick i match 1.
Där har Rögle en stor förbättringspotential inför fortsättningen.
Ytterligare noteringar?
• Rodrigo Abols var mäktig med sin enorma räckvidd och sina puckstölder i den här matchen – naturligtvis var det också han som spelade fram Bichsel till målet.
• Daniel Zaars tackling på Jonathan Pudas är det stora mediala samtalsämnet ikväll. Tråkigt så klart att höra om den befarade huvudskadan på Pudas, som kanske inte återkommer i spel. Jag har själv inte hockeykompetensen att bedöma huruvida domslutet, att inte bestraffa Zaar, var rätt eller fel – men kan baserat på de blandade reaktionerna läsa mig till att det åtminstone inte var ett solklart beslut, utan snarare en bedömningsfråga.
• Lian Bichsel i all ära – kvällens svettigaste försvarsinsats stod nog AIK:s Elias Salomonsson för, när han som siste man snodde pucken av Abols i ett fyra-mot-ett-läge för Rögle och sedan störde Adam Engström tillräckligt när denne skulle skjuta i farligt läge på den lösa andrapucken.
• Efterspelet till Zaars tackling och en del gurgel i slutet av första perioden, gjorde den här matchen lite mer irriterad och hetlevrad än den första finalen. Även den här matchen var dock relativt snäll och känslokylig, jämfört med flera av Rögles matcher mot Färjestad och Växjö. Vi ser så här långt en välkammad finalserie, med endast 16 utdömda utvisningsminuter på två matcher.
5. Det kunde gått hur som helst
Två matcher i Västerbotten, två mål, 1–1.
Så jämnt, så jämnt.
Litet xG-övertag för Rögle i match 1, litet xG-övertag för Skellefteå i match 2.
De här två första matcherna kunde bägge ha slutat med precis vilka vinnare som helst.
Det står 1–1, men det kunde ha stått 2–0 i matcher till Rögle och det kunde ha stått 2–0 i matcher till AIK.
Hur blir då de kommande två mötena i Catena Arena?
Lika jämna?
Eller kan Rögle kanalisera hockeyfebern i nordvästra Skåne, hemmatrycket i hallen, till att koppla ett grepp om SM-guldet på hemmaplan?
Kanske via ett bättre powerplay på hemmais.
Det är i alla fall den stora frågan inför torsdagens tredje finalmatch.
Vi vet i alla fall nu en sak som vi inte visste för någon timme sedan:
Vinner Rögle sina tre matcher i Catena Arena så tar de guldet – oavsett vad som händer i Norrland.
Foto: Bildbyrån
Rögles förvandling: Från lindansarlag till toppklubb – Thuresson berättar om sin tid i klubben
Kontaktuppgifter:
gustav.lundblad@skanesport.se