Ekmarks tio punkter: ”Det doftar pung och puck”
Kontaktuppgifter:
Christoffer.ekmark@skanesport.se
Rögle förlorade den tredje SM-finalen mot Skellefteå med 2-3 och ligger under med 1-2 i matcher.
Om det eländet skriver Gustav Lundblad med utförligt om här.
Själv fokuserade jag på upplevelsen som går utanför det mesta vi har i Skåne. Eller i övriga Sverige för den delen.
Christoffer Ekmarks tio punkter:
1. Inramningen
Man vet om att det är allvar när DJ:n som stod utanför ingångsköerna och spelade sommarhits från NRJ hade med sig en sidekick som spelade bongotrummor. Eller cow-bell. Det är mer än vad Viking Line-har på sina kryssningar.
Mannen med det yrket, alltså assisterande DJ, satte liksom tonen på allt.
Inför nästa match torde nästa steg vara att fylla på med E-type-dansare.
Hur som helst så var inramningen i Catena Arena magnifik. Jag har skrattat för mig själv åt folk som går på 30 hemmamatcher på ett år och ändå tänder till i varje omgång.
Men är det så här… Det är sådana här energiduschar som gör att folk gör med i sekter.
Att spela i en liten tät hall, med så mycket folk, blir verkligen intimt. Spelarna måste verkligen känna doften av grov portion när potatisbönderna flämtar dem i nacken bakom båsen. Gudarna ska veta att jag kände doften på pressläktaren, högst upp i bygget.
Jag har svårt att hitta en sportupplevelse som är mer högljudd, med intensiv och mer underhållande ur ett bredare perspektiv. I Skåne. I Sverige.
– Ah du, vi är Malmö FF, säger kanske någon.
Gäsp. Ni vinner eller klagar.
– Öhhh, vi är Baaaajen/Djuuu/AjK brölar inflyttade mellanchefer från Västmanland.
Gäsp. Ni har världens största innebandyarena och fyra mittenlag.
Jag kom att tänka på Hammarbys trötta självgodhet i handbollssammanhang, där man hyllar sin egen förträfflighet med mycket sång och ”Anti-disco”. Se och lär från Rögle!
Jag fick lite, bara lite Slapshot-vibbar. Der är den finaste komplimang man kan ge. Men man hade nog behövt två snedtända Bibic-bröder för att verkligen få Hanson-brothersfeelingen.
2. 0-1-målet.
En Röglespelare svarade för tidernas indianare och en Skellefteåspelare kickade in 0-1-med skridskon.
Jag var säker på att det skulle dömas bort. Man får ju inte bredsida in puckar i den här sporten.
Så greppade domaren micken och utropade:
”Efter videobedömning framgår det att det ”inte var en distinkt sparkrörelse”.
Jag vet ingenting om domarnas sportsliga bakgrund. Men de har aldrig spelat en fotbollsmatch. Förmodligen inte sett många heller.
Spelarna sparkar inte fotbollar. De styr bollarna, åtminstone halvkapabla en-touch-lirare. Där behövs det inte ”distinkta sparkrörelser” för att passa, bryta eller göra mål. Ibland handlar det mer om vinkeln på foten.
Skellefteåspelaren behövde inte sparka pucken, bara listigt vinkla skridskon en gnutta och luta sig framåt för att få pucken uppåt.
Regelmässigt kanske det var ett korrekt mål? Jag har inga högskolepoäng i hockeykunskap (heller), men om det där kan bli mål efter flera minuters videogranskning med DEN motiveringen , då behöver vi nya regler.
Eller ett korplag i fotboll med bara hockeydomare så de lär sig vad en distinkt spark är. Alternativ om de gifter sig och kommer hem en timme efter avtalad hemkomsttid. Då lär de få en distinkt spark i röven.
3. 50/50-lotteriet
Klubben sålde lotter för 100.000 kronor.
Jag har köpt 50/50-lotter i årtionden utan att ens vinna en kexchoklad. Nu vann någon 50k.
Sinnessjukt.
4. Var är slutspelsskäggen?
Vi är tre matcher in i finalserien och det skrinnar omkring spelare renrakade om pojkscouter.
Någon enstaka har småbuskigt, men ändå vältrimmat, ansiktsbehåring.
Var jag på en innebandymatch med en massa 800-kronorsfrisyrer? Jag vill ju se tandlösa sjörövare med Ricky Brusch-komplex och ett skägg så burrigt att det skymmer sikten och spänner hjälmbandet till det yttersta.
5. Måljingeln
Bara en enda Kvinnaböskelåt på hela kvällen (i kvitteringsjakten på slutet)? Jag är i chock.
Däremot pumpades det tysk Oompa Oompa-schlager och det är väl trevligt på alla vis, men det förväntar jag mig när Storvreta möter Falun.
Jag kan leva med det, eftersom Rögle har skapat ett arrangemang som man vill tillbaka till. Så kände jag inte på en Redhawksmatch och definitivt inte på en Frölunda-match. Det är precis det arrangemang handlar om; en besökare ska vilja gå tillbaka. Även om det finns små detaljer som inte faller en i smaken.
6. Tröjhavet
Jag vill tro att det finns en hel del paralleller mellan Rögles ståplatsklack och HIF:s ståplatsklack.
En av skillnaderna?
Rögle-publiken kommer med matchtröjor från alla tidsåldrar. HIF-supportrarna kommer med Stone Island-jackor.
Man måste även ge hemmaklacken för sången i 60 minuter. Konstant. Bortsett från en detalj (punkt 7).
7. Grönvita laget
Växelsång på sportläktare är fina grejer. Men jag fattar inte Rögles.
”Vi är bästa grönvita laget” följs upp av exakt samma mening.
Mot ett svartgult lag.
Vilka andra är grönvita? Färjestad? Kanske. Frölunda? Knappast.
8. Rifalks plock
Om jag får plocka en sekvens från matchen var det Röglemålvaktens oerhörda plock på ett distinkt skott från nära håll mitt i första perioden. Herregud.
9. Fortsättningen
Rögles 0-1-mål var en bjudning. 1-2-målet onödigt. 2-3-målet övermodigt.
Med kniven mot strupen, mer eller mindre, i lördagens match anar jag att den totala kraftsamling som Rögle (och publiken) k-o-m-m-e-r att få till blir extremt svår att stå emot.
Så vi säger 2-2 efter helgen, sju matcher och ett suddenmål i period sex. Ok?
10. Presskonferensen
”Det luktar pung och puck” sa jag till kollega Lundblad i det omklädningsrum som utgjorde presskonferenslokal. Och jag menar det på ett positivt sätt, eftersom det är en miljö jag saknat. Svettdoften i kombination med plastigt material. Sedan upptäckte jag att vi satt i damlagets omklädningsrum och konstaterar således att ingrott svett i ljumskbyxor, skydd och andra kläder luktar precis lika härligt i damernas omklädningsrum.
Jag har sett mycket hockey. Men aldrig hört så många klyschor samtidigt som när ett tiotal journalister i den miljön intervjuade fem-sex hockeyspelare. Det var som att se folk gräva och sila efter guld i den kaklad inomhusbassäng.
Knapp Rögle-förlust trots mäktigt publiktryck i Ängelholm: Mina fem intryck från RBK–SAIK 2–3
Rögle BK – nu en ekonomisk hockeyjätte: Alen Bibic om kommersiella utvecklingen