Gästkrönika med Claes Andersson: Går det att tjäna pengar på handboll?

I Sportnytt häromdagen basunerades det bistra budskapet ut om handbollens svårigheter att hålla budget. Hörde jag rätt så hade elitklubbarnas samlade omsättning gått från +18 miljoner till -30 miljoner. En skillnad på närmare 50 miljoner således, trots att publikantalet är relativt konstant. Det är helt otroligt stora siffror egentligen.

Eller, det kanske beror på vad man jämför med.
Det motsvarar ungefär vad en (1) SHL-klubb får för TV-avtalet per säsong.
Det motsvarar ungefär vad en (1) hyfsat allsvensk fotbollsspelare under kontrakt kostar att köpa ut för en utländsk klubb.
Det motsvarar ungefär 40% av det som Zlatan brukade ha i årslön.
Eller om du så vill ungefär 25% av vad MFF fick när det tog sig till gruppspel i Champions League, där de väl knappt vann en match.
Siffrorna och perspektiven är svindlande på så många plan.

I Sportnytt gjorde Ystads IFs klubbchef Andreas Narsell ett sympatiskt och seriöst intryck när han försökte förklara orsak/verkan. När fotbollsklubbarna kan tjäna 100-tals miljoner på medverkan i europaspelet, så gräver europaspelet stora hål i plånboken för handbollsklubbarna.

Där hockey och fotboll har lyckats attrahera internationella och nationella sponsorer och partners, har handbollen ett enormt utvecklingsutrymme. Andreas sa;
– Det är lokala sponsorer och lokala fans som bekostar handbollen.

Kommer möjligheten att finansiera handbollen likt dinosaurerna dö ut, eller finns det möjlighet att tjäna pengar på handbollen och i så fall för vem? Går det vända den negativa utvecklingen gällande klubbarnas ekonomiska resultat?

För att få ytterligare lite perspektiv kan man läsa vad Sävehofs legendariske klubbdirektör Stefan Albrechtson skriver i en krönika på klubbens sociala kanaler.
Som ni förstår (om ni läste) så görs det otroligt mycket för att få omsättning i klubbarna. Ändå är det svårt att få plus i kassan.

Själv började jag spela handboll 1975. Jag blev tränare för första gången 1983, mitt senaste tränaruppdrag slutförde jag 2020. Jag har suttit i flera styrelser, varit sportchef och gjort alla förekommande sysslor i en förening. När jag summerar mina år i handbollens tjänst ur ett ekonomiskt perspektiv, så har det egentligen varit Ebberöds Bank. Och så är det dessvärre för många i vår fina sport.

De flesta klubbarna har inte råd att köpa in den kompetens som krävs för att tjäna pengar. Istället sparar många klubbar in på säljare, kanslister, sportchefer, klubbchefer och kostnader för marknadsaktiviteter.

Jag vet inte hur många gånger jag har läst om klubbledare som sagt;
– Vi har varit strama med våra utgifter, men tyvärr nådde inte  intäktssidan vår uppsatta budget.

Den gamla devisen ”att det kostar pengar, att tjäna pengar’” förefaller inte ha nått särskilt många handbollsklubbar. Istället minimeras utgifterna i en skir förhoppning om att affärerna skall gå ihop. Men det gör de sällan. Och inte kan man som i fotbollen hoppas på att en spelarförsäljning räddar driftsunderskottet.

Istället blir det lite som att köra bil utan att stanna och tanka. Bränslet räcker längre om man kör sakta och försiktigt, men sannolikt tar bränslet slut ändå förr eller senare. Dessvärre oftast  innan man har kommit fram till resans mål. Det är inte bara #otur

Jag fick en gång berättat för mig om en ligaklubb där en framfusig marknadskille hade tagit initiativ till kontakt. Han frågade klubben hur mycket sponsorpengar klubben brukade dra in.
– Mellan 4-5 miljoner blev svaret.
– Jag kan dubbla det till 10 miljoner, sa marknadskillen.
– Ok, vilken är haken?
– Jag vill ha 10% för besväret.
– Men det blir ju 1 miljon kronor, det har vi inte råd med,  de pengarna behöver vi till verksamheten.
– Då har jag tyvärr inte råd att hjälpa er, sa marknadskillen.

De kom inte överens och klubben fortsatte att sälja för 4-5 miljoner per år och har haft flera ekonomiska räddningsaktioner det senaste decenniet. De kämpar sig dock kvar i Handbollsligan fortfarande.

Kanske säger denna förkortade berättelse väldigt mycket om affärssinnet i svenska handbollsklubbar. Kanske är det en delförklaring till varför affärerna inte går ihop. 

Ideella insatser är det som bygger föreningar och skapar klubbarna en identitet.
De är hjältarna på golvet som med rätta skall lyftas fram. Jag är dock tveksam till att ideella insatser kommer skapa bättre ekonomiska förutsättningar framåt.

Ett annat exempel. Man behöver tjäna 80% av medianlönen i Sverige för att få uppehållstillstånd och stanna kvar här numera.  Det motsvarar 27 360 kr nu 2024.  Skulle samma regler gälla personer som jobbar inom handbollen, så skulle jag gissa att ungefär 90% av alla engagerade skulle utvisas…

Det är relativt lätt att peka på VAD som skall göras i klubbarna, men HUR, själva genomförandedelen, är knivigare. Likaså VEM som är mest lämpad att göra det.
Och vad får det kosta…

Ikväll spelar till exempel Sävehof SM-final för sjätte dagen i rad. En helt fantastisk bedrift. Men vem orkar engagera sig varenda kväll inomhus, i en hall, eller framför TV:n, mitt i ett efterlängtat högtryck med vackert försommarväder ute?
Vilka har råd att gå på match varannan dag i Partille?
Vilka har råd att åka på bortamatch varannan dag däremellan?

Handbollen är för övrigt föredömlig just när det kommer till att ha elitlag både på herr och damsidan. Jag tycker att det är fantastiskt att få ihop detta i klubbarna. Internt är det eftersträvansvärt och en konkurrensfördel. Ett säljargument.
Men hur bra är det för de som skall betala?
De som skall gå på matcherna?
Köpa abonnemang?
Åka på bortamatcher?

Är kanske Skövde och Kristianstad bättre för intressenterna ur det perspektivet. Där damerna i Skövde HF omsätter 8,5 miljon kr själv. Och herrarna i IFK  16,2 miljoner kr. Eller i Kristianstad där herrarna i IFK omsätter 26,8 miljoner och damerna i HK omsätter 4,7 miljoner kr? Jag vet faktiskt inte. Däremot vet jag att jag som ung drömde om att jobba med handboll. Att kunna försörja mig på sporten som har betytt så mycket för mig. Dessvärre är jag inte tillräckligt välbärgad för att ha råd med det. Och jag tänker att det finns många därute som känner ungefär samma sak.

Så min cliffhanger till er läsare därute denna gång blir följande;
– HUR skapar vi fler arbetstillfällen inom svensk handboll?
– Hur får vi omsättningen klubbarna att öka?

Med dessa rader nedpräntade skall jag snart ge mig i kast med ett parti golf denna fredag. Glöm inte den tredje SM-finalen mellan Sävehof och Ystad IF idag. Den sänds redan klockan 18.00 på SVT och lagen har hittills vunnit varsin hemmamatch.
Over n out!

/Claes

Foto: Bildbyrån