Rasmus Alm om att möta Messi – och att sluta cirkeln i Landskrona

När St Louis fick klartecken att starta ett fotbollslag i MLS inför förra säsongen scannade de av den europeiska marknaden och satte fingret på… Rasmus Alm.
Landskronaiten som efter fyra år i Elfsborg kastade loss för sitt livs äventyr.
– Man kan nog inte ha det bättre än vad jag har det, säger Rasmus om sitt fotbollsliv.

St Louis City Soccer Club blev det 29:e laget i MLS i en region med förhållandevis stark fotbollskultur.
En ny fotbollsstadio för drygt 22.000 åskådare, en ny träningsanläggning, ett nytt lag och ett nytt varumärke. Allt togs emot extremt väl och sportsligt sett har St Louis sett ut som ett lag för ”övre mitten”. Första säsongen vann de sin ”Western Conference” för att sedan åka ut direkt i slutspelet mot Kansas City.
Rasmus Alm blev från första början en centralfigur i laget i en slags ytterforwardroll. Den här säsongen, som startade 10 mars, har han startat i sju av de åtta senaste matcherna och kom in från bänken i de första fyra.
Hur lever livet som MLS-spelare?
– Vi trivs bra, hela familjen med fru och två barn. Inledningsvis var det en hel del saker i vardagen som tog tid att få på plats, men nu när allt fungerar så blir det mycket tid med barnen. Fotbollsträningar och förskola och allt sådant. Både jag, min fru och barnen trivs efter ett och ett halvt år på plats. Min son som är sex år talar i princip bättre engelska än mig, det är ganska sjukt egentligen… Tänk att som barn blir inkastad i ett rum med folk man inte förstår – det vore ju en skräck, men barnen löser det.
Varför blev det just USA?
– Jag trivdes jättebra i Elfsborg och hade planer på att stanna kvar där. Detta dök upp lite från ingenstans. Klubben bjöd in till ett zoommöte och visade upp hur allt såg ut. Laget var inte ens klart då, men helheten var svår att stå emot.
Bortsett från det gynnsamma ekonomiska valet måste det ha känts lite som ditt livs äventyr karriärmässigt?
– Absolut. Allt underlättas av att min fru är glad för att åka med på dessa äventyr. Landskrona är hemma för oss båda, men detta ville vi både uppleva och ingen av oss ångrar det beslutet.

Vardagen beskriver Rasmus vara ganska likt hur det är i Sverige som professionell fotbollsspelare.
– Vi tränar på morgonen och förmiddagen för att sedan vara hemma vid 14-15. Då tar alla familjesysslor vid.
Hur har du kommit in i laget?
– Förra säsongen spelade jag mer eller mindre hela säsongen med en skada och spenderade mycket tid i gymet. 13 starter och 21 spelade matcher blev det efter att ha haft problem med nedre delen av magen/bäckenet. Efter säsongen genomgick jag en operation och det har varit en del problem med inflammation, men nu känns det okej. Det är inget som stör. Visserligen var jag inte helt hundra när säsongen började och fick inleda på bänken, men nu känns det bra.
Vilken klass håller ligan, enligt dig?
– Väldigt hög klass! Det finns fortfarande världsklasspelare som är i fin form. Man får möta en hel del profiler och även om de är i slutet av sin karriär håller de fortfarande väldigt hög klass.
När jag intervjuade dig 2017 svarade du ”Messi och Håkan Söderstjerna” på frågan om vad du hade för förebilder. Hur har det varit att stöta på honom?
– Jag har inte mött Messi ännu, det blir först nu på söndag – så det ska såklart bli häftigt.
Ja, jo, men jag tänkte på hur det var att möta Söderstjerna?
– Jaså, haha. Jag har aldrig träffat honom.

Beskriv din roll i laget?
– Jag spelar högerytter i en slags tia-roll.
Hur fungerar det i och runt laget?
– Man kan nog inte få det bättre än vad vi har det. Klubben startade förra året och allt är nybyggt. Joakim Nilsson (Rasmus gudfar) som spelat i Bundesliga i Tyskland menar att vad vi har här är klasser bättre.
– Staden har väntat på ett fotbollslag i 50 år! Arenan är perfekt och det har varit slutsålt i alla matcher. Det är ganska bra tryck på matcherna också. Sedan är jag inte van vid att man blir igenkänd på stan. Det är inte alls som i Sverige.
Du kunde väl inte gå på Järnvägsgatan i Landskrona 2017 utan att folk ville ta selfies med dig?
– Haha, jodå. Där var det lugnt då….
Vad har ni för målsättning under nuvarande säsong?
– Målet är att gå längre i playoff än vad vi gjorde förra säsongen, då vi åkte ut direkt.

Följer du Landskrona BoIS mycket?
– Ja, det gör jag. Det som är positivt är att matcherna är ofta på morgonen här. Jag har sett det mesta. Det är otroligt kul att följa laget och det har sett bra ut i början. Tidigare har laget kunna spela fint utan att få utdelning, men det är skillnad i år. Jag tror att Max (Mölder) gör väldigt mycket bra och att de har fått ihop något som alla tror på. Då finns det inte mycket som kan stoppa en.
Kommer ni att stanna i USA – eller blir det en vända till inom svensk fotboll?
– Vi har ingen plan. Jag trivs väldigt bra och njuter varje sekund i USA. Mitt kontrakt gäller över nästa säsong också och sedan finns det ett optionsår som gör det möjligt att fortsätta ytterligare en säsong.
– Jag har alltid sagt att det hade varit djävligt roligt att sluta cirkeln i BoIS, men det är lättare sagt än gjort. Den dagen jag flyttar hem kanske jag inte håller måttet. Vi får se, jag har fortfarande bra kontakt med Billy Magnusson.
Annars kanske du kan sluta cirkeln på riktigt och göra någon säsong i Borstahusens BK – där din gamla kollega Robin Hofsö fräser runt?
– Vem vet? Jag har sett att de firar segrar på instagram rätt flitigt så det verkar gå bra för dem…