Amar Muhsin om glädjen efter efterlängtade målet och segern

Amar Muhsin kom in i HIF:s bortamatch mot GIF Sundsvall och satte 2–1 i den 86:e minuten – hans första mål för säsongen. HIF tog sin första seger på fem matcher.
– Det var väldigt roligt att vinna, säger han till Skånesport.

– Speciellt efter en första halvlek som inte var så bra visade vi att vi kan vinna. Vi har haft en tuff period på slutet. Det var skönt och det kändes som att vi spelade som ett lag, fortsätter Muhsin.
Han kom in med en halvtimme kvar att spela, vid ställningen 1–1 – hans sjunde och hittills längsta framträdande i årets Superettan.
Det kändes som att du var på hugget direkt? Du hittade ett bra samarbete med Loeper, spelade fram till Olsson som sköt och hade ett farligt skott i ribban?
– Jag hade en väldigt bra känsla att komma in och ändra på matchbilden. Att släppa skallen, helt enkelt. Man har tränat mycket på offensiva sekvenser och offensiva avslut. Det var bara att krama ur det. Jag kände mig rörlig och het och det var roligt.
– Under de sista veckorna har vi tränat mycket på mönster och samarbete där uppe. Kombinationer och avslut – just det man älskat att göra.
Du har kommit till HIF för att göra mål och hade inte gjort något sedan mot Halmstad i cupen i februari. Hur kändes det att inte ha gjort något mål på så länge?
– Som forward vill man alltid bidra och göra mål. Sedan är det många faktorer som spelar in. Men alla vet att jag älskar att göra mål. Det var länge sedan sist.
Detta var ditt första längre inhopp i år. Hur mycket betydde det?
– Det betyder mycket. Jag är väldigt tacksam för det. Med längre inhopp har man mer chans att kunna göra någonting och att kunna hjälpa medspelarna på ett bra sätt.
Hur har formen känts under den här perioden med mindre speltid?
– Formen har varit ganska bra. Vi har sprungit mycket och spelat mycket på träningar, men det är en annan form på match. I matcher kanske man ligger längre från, men i kondition tekniskt känner man sig bara sugen att visa att man är på plats.

Efter en ribbträff i 84:e minuten kom så Amar Muhsins mål i den 86:e. En mäktig lyftning in i bortre hörnet gav HIF 2–1.
– Det var så roligt att komma in och göra ett mål och bidra med poäng. Jag ser att luckan är öppen högt uppe på målvaktens sida och tänker bara att jag ska placera den.
Vad tänkte du när du satte den?
– Att det var skönt. Äntligen. Det var dags att visa vänsterdojan. Kul att få fira med fansen som kommit dit.
Och du tog av dig tröjan efteråt?
– Ren instinkt. Av med allt! Jag var glad, det var glädje bara.

På stopptid fick HIF sedan straffspark. Både Muhsin och den fällde Wilhelm Loeper, som båda kommit in i spel samtidigt, ville slå den och diskuterade frågan innan Loeper tog den och satte 3–1.
– Så klart ville jag ta straffen. Förra året var jag straffskytt och jag älskar att göra mål, så jag ville bara ta den, säger Muhsin, som berättar att det inte fanns någon uttalad straffskytt då både han och Loeper hade kommit in som inhoppare och Taylor Silverholt inte var kvar på planen.
– Det var en liten diskussion, men det är jättebra mellan oss. Han tog den och gjorde mål.
Ni samarbetade bra i matchen? Han assisterade till ditt mål innan och flera av dina avslut?
– Ja, vi hade ett gott snack på bänken när vi skulle komma in. Att vi bara skulle komma in med energi. Det var mycket bra jobbat av oss.
Hur firar ni detta nu?
– Just nu med en lång bussresa hem. Vi sitter och är jättetrötta, men glada. Vi försöker vila och kolla lite allsvenska matcher och lite Superettan. Och sedan fira genom att vara glada och positiva, hela vägen hem.

Foto: Bildbyrån

Mina fem intryck från GIF–HIF 1–3: Efterlängtade mål – och en så efterlängtad HIF-seger