Billy Magnusson om BoIS sommarfönster: ”Då får de erbjuda en väldigt hög summa…”

När sommarens trasnferföster nu öppnar har Landskrona BoIS sportchef Billy Magnusson en intressant sits
Han har gott som spelare att kunna sälja. Men måste motstå frestelsen att göra det.
I potten ligger ett allsvenskt avancemang.
– Vill någon övertyga mig om att jag borde sälja en spelare… då får de erbjuda en väldigt hög summa, säger Billy.

BoIS har många spelare som bara genom prestationerna på senare tid torde locka till sig intresse från såväl Allsvenskan som utlandet. Många är dessutom i ”rätt försäljnigsålder”.
Vincent Sundberg (20 år), Max Nilsson (19 år), Robin Dzabic (23 år), Frederik Ihler (21 år), Kofi Asare (22 år) är kanske hetast.
Lägg därtill namn som Gustaf Bruzelius (21 år), Melker Jonsson (21 år), Samuel Burakovsky (21 år) och Adam Egnell (24 år).
I samtliga fall är det spelare som under relativt kort tid i BoIS visat en utveckling som torde ökat deras marknadsvärde avsevärt.
David Edvardsson är Malmö FF:s spelare. Även hans värde har skjutit i taket under 2024, vilket är positivt för MFF – men också för BoIS som får ytterligare ett kvitto på att de erbjuder en utvecklande miljö. MFF har haft utgifter för större delen av lönen, men tar på detta sättet igen på karusellerna det man förlorat på gungorna.

Det finns alltså goda förutsättningar för BoIS att sälja spelare om de vill och behöver. Sportchef Billy Magnusson är tydlig med att han ”vill fortsätta fotbollsmatcher” och att han om möjligt ”vill ha samma lag till hösten”.
Till att börja med, hur summerar du vårsäsongen?
– Den var väldigt bra. Vi har 33 poäng, spelat fin fotboll och haft en skadefri trupp med bra utväxling på många spelare.
Utveckla vad du menar med det sistnämnda?
– Tittar man på de som tagit större plats nu än tidigare så är det framförallt Vincent Sundberg och Samuel Burakovwky som tagit stora steg. Max Nilsson tog mycket plats även förra året, men jag är inte alls förvånad att han idag är så central i spelet och laget.
Vilka spelare tror du har ökat sitt marknadsvärde mest?
– Det där är hypotetiskt. Men potential kostar och Max Nilsson som är född 2005, som nu gjort poäng och spelar match ut och match in, tror jag är den vars värde har höjts mest.

Säsongen inleddes med en 2-7 förlust i en träningsmatch mot danska Sønderjyske. Då var det många som blottade sin skepsis med versaler eller allmänt högljutt. Vad tänkte du inför säsongen efter den matchen?
– Nu låter detta som en efterhandskonstruktion, men eftersom vi jobbat så mycket ihop som stab och grupp så fanns det ändå en trygghet. Där och då funderade jag mer på hur spelarna skulle ta det snarare än att jag tvivlade på dem… och jag tycker att de ”face:ade” det på ett snyggt sätt. De tog lärdom av eländet istället för att skjuta det ifrån sig eller peka finger på varandra. Ärligt talat tror jag att den matchen var det bästa som kunde hänt oss då, men jag vill inte uppleva det fler gånger…

En annan detalj i förberedelserna som skiljde sig för BoIS, jämfört med nästan alla andra elitlag, är att de i mars åkte på ett veckolångt träningsläger i Spanien med fokus på enbart träning och teambuilding. Inga träningsmatcher.
Vad gav det, tror du?
– Mycket!
– Min känsla efter att ha pratat med spelare och ledare är att det blev en fullträff med upplägget. Lägret var speciellt, alla kom varandra nära och väder och planer var väldigt bra. Ibland kan det vara skitväder och dåliga planer och helt plötsligt skapas det en irritation i gruppen istället. Ett träningsläger är trots allt en investering som görs i laget istället för att kanske ta in en spelare till.
– Jag säger inte att vi kommer att åka på träningsläger alltid, men jag hoppas det. De senaste åren har vi investerat mycket i de mjuka värdena för att skapa och förbättra den bästa tänkbara utvecklingsmiljön. Då är sådana här grejer väldig bra. Det stärker gruppen och det är anmärkningsvärt att flera av spelarna i detta fall var på sit första träningsläger någonsin.

Är det skillnad på att vara sportchef i det här transferfönstret när ni leder serien, jämfört med när ni var ett mittenlag förra sommaren?
– Nu var jag inte sportchef förrän i det absoluta slutskedet av fönstret förra säsongen, å andra sidan har jag varit tränare och vi ledde serien sommaren 2021. Så jag kan relatera till frågan. Skillnaden nu jämfört med tidigare är att nu vill vi inte göra någonting.
Kan det rentav vara dyrare att sälja spelare, än att riskera att inte gå upp i Allsvenskan.
– Ja, vi ligger såpass bra till. Nu äger inte jag alla ekonomiska frågor, det finns en styrelse också, men vill någon övertyga mig om att jag borde sälja en spelare… då får de erbjuda en väldigt hög summa, säger Billy och ler sådär pillemariskt som man gör när man har fyrtal i ess på handen.

I tidigare transferfönster har många reagerat på att det inte fyllts på med spelare efter att ha tappat tongivande pjäser. Hur väl förberedd är du med plan B, C och D om en viss spelare skulle försvinna i sommar?
– Jag har tre till fem namn på alla positioner, där det finns kontakter tagna. Sedan betyder inte det att en övergång är nära. Vill jag inte sälja vill jag heller inte ta in någonting och då kan man inte vara mer aktiv än att ”höra sig för”. Jag försöker verkligen nätverka och ta reda på status på olika potentiella möjligheter. Vi har lagt ner mycket tid på att vara förberedda.
Ousmane Diawara såldes i vintras och är således bokförd för 2024. Om inte den försäljningen gjorts då…?
– Då hade pressen på att sälja någonting i sommarens fönster varit större. Nu finns det ett annat lugn i klubben: att en försäljning redan är gjord.
På tal om press. När Diawara försvann önskades, eller krävdes, det på många håll i supporterled att en etablerad anfallare skulle värvas in. Magnusson valde inte det alternativet, utan satte sin tillit till att få utväxling av redan befintligt material. Det blev en fullträff som gett Magnusson ett ännu större förtroendekapital.
– Nu blev Frederik Ihler den naturliga ersättaren och det blev bra. Han har verkligen visat att han är en riktigt bra spelare.

En sak som Billy Magnusson varit väldigt tydlig med, redan innan han tog på sig sportchefsrollen, är att BoIS scoutingverksamhet måste utvecklas.
Sett till spelarnas utveckling måste ni vara nöjda, men hur har förutsättningarna utvecklats när det kommer till resurser till just scouting?
– Tidigare har vi varit framgångsrika i våra scouting, men det har skett med väldigt små medel fördelat på väldigt få personer. För att avlasta tränarna ska sådant ansvar ligga på en sportchef. Sedan önskar jag att vi som klubb hade kommit längre inom organisationen. Vi behöver få en tydligare arbetsbeskrivning kring vissa saker och eventuellt rekrytera någon person till, alternativt fördela arbetsuppgifterna annorlunda. Vi har inte kommit så långt vi vill och det är mitt ansvar att utveckla det. Vi är egentligen färre som scoutar just nu jämfört med för ett år sedan, men det är också ett medvetet val.
Tidigare ar du varit tydlig med att Landskrona BoIS i sin scouting ska ”äga” Ettan Södra och serierna i dess närhet. Har ni breddat det med exempelvis fler ögon utomlands?
– Nej, inte mer än att vi som klubb har blivit attraktivare. De namn vi får till oss kommer många gånger från utlandet och är mer värda att titta på. Det enda vi blivit bredare på i det sammanhanget är att vi har Adrian Iglesias (assisterande tränare) som har en hel del kontakter i Spanien och södra Europa.
I de två senaste matcherna har du suttit intill din tidigare kollega Tobias Celedon, numera utvecklingschef för AIK:s pojkakademi. Finns det några yrkesmässiga band där som kan ha inverkan?
– Nä, Tobias är en god vän till oss alla som kom ner till Landskrona under en vecka. Sedan är det klart att han, med det förtroende som finns för varandra, kan ge oss ett omdöme på spelare Stockholmsområdet. Det vore konstigt om vi inte använde honom i vårat nätverkande, precis som att någon i AIK kan ringa till oss och fråga om spelare i Skåne.
Hade den relationen förändrats om AIK och Landskrona BoIS spelat i samma serie, antingen i Allsvenskan eller i Superettan?
– Det tror jag inte. Nu är det inte så att vi sipprar ut hemligheter till varandra om olika spelare och framförallt är det väldigt stor skillnad på storleken på klubbarna. Jag tror inte att vi slåss så mycket om samma spelare.
Samtidigt så kanske ni visst slåss om samma spelare? I dagsläget är ni lag 17 respektive åtta i Sverige och nyligen var glappet ännu mindre – rent sportsligt alltså?
– Att våra spelare hamnar där är ingen omöjlighet, men utifrån rekrytering av spelare är vi inte på samma plats. Det är samma sak som med Malmö FF (som BoIS har ett gott samarbete med) – vi slåss inte om samma spelare.

Vad är status på utlåningarna av Xavier Odihiambo (FC Rosengård) och Rasmus Wendt (Eskilsminne IF).
– Xavi har haft det tufft med att få speltid, men det är också ett svårt steg att ta, från junior till senior. Det kan också ske mycket på kort tid, se på Vincent Sundberg som var i en liknande situation i Ängelholm förra säsongen. Tanken är att det lånet ska fortsätta och vi har en bra dialog med Rosengård.
– Vad gäller Rasmus Wendt så går hans låneavtal med Eskilsminne ut efter deras match under onsdagen. Vad som händer efter det återstår att se.

Avslutningsvis. Vad ska du göra i sommar?
– Jag ska hälsa på kompisar i Varberg och ta en dag i Köpenhamn. Det blir ingen jättesemester för mig i juli, så jag tänkte ta lite ledigt i september.

Så förändras BoIS förutsättningar vid ett allsvenskt avancemang – ”Krävs ett omtag”

Billy Magnusson om truppbygge, scoutingarbete, MFF-samarbete och klubbidentitet