Greppet direkt – med Olivia Stridsberg i Dösjöbro IF
Namn: Olivia Stridsberg
Moderklubb: Dösjöbro IF
Aktuell klubb: Dösjöbro IF
Division: SM F17
Ålder: 17 år
Bor: Trä
Jobbar som/studerar: Studerar på LBS Lund, Grafisk design
Favoritmat: Risotto med räkor
Favoritmusik: Varierar väldigt mycket men älskar alltid musikallåtar
Favoritlag i Sverige: MFF
Favoritlag utomlands: Real Madrid och AC Milan
Motto: “Jag kan om jag vill”
När stod du i mål för första gången?
– Jag stod i mål första gången i skolan på lunchrasten när jag var 7 år gammal. Sen började jag inte så i mål på fotbollen utanför skolan förens jag var ungefär 10 år gammal.
Hur ser din egen målvaktskarriär ut?
– Tycker det har gått bra, det har såklart gått upp och ned som det gör med allt annat men det ser ljust ut. Hur det ser ut i framtiden vet jag inte men fotboll är nog inget jag kommer att satsa på. Just nu spelar jag bara för att jag älskar det och tycker det är kul och sedan att det går så bra för oss gör det bara roligare!
Vad har du för rutiner eller ritualer du måste genomföra i samband med match?
– Jag har fyra saker som jag alltid gör innan match. Först tejpar jag handlederna vilket jag gjort sedan jag bröt dem. Jag är lite nojig av mig så därför tejpar jag alltid dem. Sedan gör vi såklart alltid samma uppvärmning. När vi sedan går ut på våra positioner så slår jag alltid ribban och när domaren sedan blåser av till matchstart så peppar jag alltid tjejerna.
Vad är det bästa med att vara målvakt?
– Det absolut bästa är känslan när man vet att man lyckats. Typ när man gjort en riktigt grym räddning eller liknande. Det är få saker som slår den känslan.
… och det sämsta?
– Det absolut sämsta är väl att om man gör ett misstag så syns det väldigt tydligt, oftast i form av att det blir mål. Det är en ganska utsatt position när de kommer till den delen, vilket kan vara lite jobbigt ibland.
Hur mycket tillgång till specialiserad målvaktsträning har du?
– Tycker att jag har gott om specialiserad målvaktsträning. Vi har målvaktsträning med Herrarnas A-lag på måndagar när det går och utöver det så har vi målvaktsträning själva på träningstiden där vi har antingen en eller två tränare som tränar oss.
Ni vinner en match med 1-0 efter att du briljerat i 90 minuter och limmat en straff på tilläggstid. Vad unnar du dig på kvällen?
– Oftast så spenderar jag tid med min familj och/eller pojkvän där vi bara tar det lugnt och kanske käkar något gott jag brukar helt ärligt inte göra något jättestort när det kommer till sådant.
Hur hanterar du en förlust?
– Oftast inte jättebra. Brukar alltid tänka på vad jag kunde gjort bättre och om jag kunde gjort något för att förhindra förlusten.
Trivs du i rampljuset mellan målstolparna eller är det betungande att ha det ansvaret?
– Både och faktiskt. Det är kul på ett sätt men man får ju lite prestationsångest. Men det är mest roligt, man får en liten adrenalinkick av det.
Om du får plocka ut en specifik räddning från din karriär – vilken vill du lyfta fram då?
– Den jag aldrig kommer glömma när jag vann min första straffläggning. Jag var 12 år om jag minns rätt och det var bronsmatch i en cup. Det stod lika efter förlängning och det gick vidare till staffar. Räddade jag den sista så vann vi brons om den gick in hade straffarna gått vidare. Jag räddade straffen och vi vann brons.
Korta frågor:
Vem är din förebild som målvakt?
– En stor förebild för mig är Zećira Mušović och Gianluigi Buffon
Vad anser du om VAR?
– Tycker att det är bra! Särskilt när det gäller mål eller sådana situationer som kan avgöra en viktig match.
Din största/värsta motgång?
– Det måste ha varit nu senaste året då jag varit långtidsskadad. Jag började få ont i rygg och höfter i augusti förra året. Spelade klart säsongen och var sedan tvungen att avbryta i princip all träning. Det var ett tag då jag hade så ont att jag gick på kryckor och var sängbunden men läkarna kunde inte hitta något fel. Nu tidigt i somras så lyckades äntligen en fantastisk läkare hitta felet och jag går nu på rehab och försöker komma tillbaka i form. Det var tufft ibland och är fortfarande tufft då man känner att man tappat en del men jag fortsätter att kämpa på.
Din största/bästa framgång?
– Det är nog att vi vann skåneserien två år i rad.
När fick du beröm senast och av vem?
– Beröm för min prestation på fotboll var nog på senaste träningen.
När fick du en utskällning senast och av vem?
– Kommer inte ihåg när senaste gången var.
På din dröm-löpsedel står det?
– Att jag tog mitt lag vidare på något sätt i straffläggning eller en superräddning under ordinarie tid som gjorde att vi vann med 1-0.
Vilka förväntningar och förhoppningar har du på höstsäsongen?
– Vill gärna att vi kvalificerar till allsvenskan nästa år.
Avslutningsvis, detta visste du/trodde du inte om mig?
– Jag är faktiskt även hästtjej och har vuxit upp bland hästar. Just nu har vi två hästar.
Foto: Privat
Kontaktuppgifter:
Lola.nilsson@skanesport.se