Ekmarks 23 punkter efter ÖIS-BoIS 2-1: ”Superettan är som den första kärleken”

BoIS förlorade matchen och serieledningen.
Men inte nödvändigtvis ansiktet.
I en match som präglades av ineffektivitet borde BoIS kanske fått med sig en poäng eller tre, men fotboll är som bekant inte logiskt.
Christoffer Ekmark summerar matchen i 23 punkter.

1. Fotbollslivet
BoIS inledde med en felaktig inspark.
Det satte kanske inte tonen, men symboliserar på något sätt hur svårt det mest fundamentala med fotboll kan vara. Att sparka en boll vid rätt tillfälle.

2. Förlusten
Samtidigt som Degerfors gjorde sitt segermål i 94:e ljöd slutsignalen på Gamla Ullevi som förkunnade att ”Lirarnas lag” tog sin femte raka seger. Seriens formstarkaste lag blev visserligen utspelat långa stunder – men var bäst på det som i slutändan spelar störst roll: att göra mål.
För oss tabelltittare är det naturligtvis en stor grej. Nu leder ett annat lag än Landskrona BoIS serien!

3. Superettan i ett nötskal
I den här serien är det så så ytterst små marginaler, hos samtliga 16 lag, som avgöra om de vinner eller förlorar. Alla lag kan slå alla när som helst. Logiken har sedan länge offrats på Superettans altare.
Hade det denna afton sett ut som mot Varberg och Gefle hade Landskronaiterna köpa ett stabilt rep och leta upp en bärande bjälke, men den här matchen var någonting annat.
BoIS gör det de (nästan) alltid gör. Nöter på med sin metodik som sannolikt betalar sig i längden. Men som inte gjorde det denna kväll.
Det borde inte förvåna någon att Superettan är som den första kärleken: en ouppnådd dröm som sliter ut ens hjärta, ger tillbaka det till dig med en rådjursblick, säger ”Jag älskar dig” för att sedan ligga med trädgårdsmästar’n.

4. Örgrytes taktik.
De hade inte kunnat sjunka lägre om de så varit ett ankare på Titanic.
Det tog nästan tre minuter innan de fick känna på bollen första gången. Men det var också en klok taktik. Håll tätt, stå upp, ställ om när chansen finns och skjut på allt.
Ganska enkelt kan tyckas, men det ska utföras också och från att ha varit ett lag i den absoluta nedflyttningsdiskussionen är nu kontraktet mer eller mindre säkrat. Samma lag som inledde med 1-3-5 de nio första omgångarna…

5. Hybridgräsplanen
22 timmar efter GAIS-MFF spelades matchen på en sallad så clean att man instinktivt vill smörja in ljumskarna i tigerbalsam, snöra på sig ljumskbyxorna, tejpa fast benskydden och dra en volley så baksidan på låret lossnar.

6. Hörnvarianten
BoIS första hörna efter drygt sex minuter. Rullades in på en tom yta där det bara fanns en vänsterback från Örgryte, som undrade om BoIS ville byta boll eller något…
Jag kommer osökt in på den gamla devisen som Max Mölder brukade anamma på den gamla goda tiden: ”IN MED SKITEN!”.

7. Edi Sylisufaj
Sjunker ner i banan och blir ett passningsalternativ så fort han hamnar i skuggan av spelet.
Han bjuder in sig själv. Som en provisionsbaserad bibelförsäljare på ålderdomshemmet sticker han in foten innanför tröskeln och tvingar in sig…
Efter matchen deppade han hårt men såg mig rakt i ögonen och sa:
– Vill du veta en sak?
Jag: Vad tror du? Kör!
– Jag kommer att avgöra derbyt. Jag bara vet det.
Jag: Vet du ens vilken slags match det är?
– Nej. Men jag har spelat derbyn förut. ÖIS mot GAIS tillexempel. Är det något liknande?
Jag: Fråga din kapten… Och så tar vi cannelonin på Mamma Teresa.

8. Adam Krantz
RIK:s elegante målvakt var minsann på plats.
Jga har sett honom på HK Malmös fotbollsuppvärmningar. Han hade lätt kunnat ta en högerback hos Örgryte.

9. Sundbergs höckerbacks-DNA.
Ni vet den där känslan av att falla när motståndaren driver fram med boll, för att i ett snabbt steg stanna upp, trycka ut benet och skicka undan både boll och motståndare.
Det sitter djupt rotat hos Sundberg.

10. Sundbergs friläge (och höckerbacks-DNA)
En sällsynt långboll ämnad för Edi Sylisufaj rann iväg bakom Örgrytes backlinje. Där satte Vincent Sundberg fart och fick ett rent friläge med Hampus Gustafsson i ÖIS-målet. Men tyvärr tog högerbacks-DNA:n över där också… Missade mål, men träffade Gustafssons knäskål. Alltid något.

11. Kofi Asares jättechans
Från nära håll mitt i straffområdet damp bollen ner framför fötterna på Kofi Asare sådär som anfallare fantiserar om när de vänder sig fram och tillbaka när de inte kan sova.
Avslutet var stenhårt – men rakt på Gustafsson i målet. Det borde har varit 0-1 eller rentav 0-2 efter en dryg halvtimme. Men…

12. Örgrytes Messi
…men istället gick Örgryte till ett sällsynt motanfall direkt efter.
Amel Mujanic drog till från 25 meter mest för att han inte hade så mycket alternativ.
På ett sätt som hade fått Messi att rodna om kinderna.

13. Rassas 1-1
Direkt när Max Nilsson sköt en öisare på armen och fick frispark tändes en gnista i Rassa Rahmanis ögon.
Nu skulle allt slit (egentligen mest skitsnack och lösa avslut) med frisparksträningen de senaste veckorna betala sig.
– Den här tar Rassa, sa jag till Billy Magnusson bredvid och möttes av en blick som sa ”Är du helt dum?”.
– Edi tar den sa Billy, och blev motbevisad kort senare.
Första skottet tog i muren. Returen studsade rakt ut och Rassa drog till mot samma hörn igen – och denna gång satt den i maskan intill stolpen.

14. Punkt tre från gårdagens träningsrapport
Helt fel ute var jag inte.
Gentilt att Philip Andersson att lämna över ansvaret…

15. Charlie Vindehall
Kom tyvärr inte in på Komvux dramakurs och var närmare gult kort än straff i 45:e.

16. Örgrytes andra halvlek
Syrgasen i pausvilan gjorde verkligen nytta.
Örgryte klev ut starkt, vann dueller, gick in i närkamper och vann boll högt. De spelade sig ur BoIS press och var kort och gott: väldigt mycket bättre.
– Skjuuuuuuuut, ropade hemmapublken när Mujanic fick läge.
Men blixten slår inte ner två gånger, tänkte han, och spelade bollen slugt nog i sidled – till Isak Dahlqvist, som från delikat position bombade in 2-1. Isak, bror till den gamle BoIS-profilen Edvin Dahlqvist, för övrigt.

17. Dubbelbytet
Kom direkt efter Örgrytes ledningsmål efter timmen spelad.
Victor Karlsson och Kofi Asare klev av.
Filip Sachpekidis och Constantino Capotondi mönstrade på. ”Greken” inledde starkt och fick ett fint läge efter fem minuter – som täcktes till hörna. Mot ett lågt stående försvar hade de svårt att tränga igenom.

18. BoIS presspel
Återerövrade boll snabbt och smidigt. Gång på gång på gång.
Ibland kom ÖIS upp till halva plan. Men nyckelordet i den meningen är ”ibland”.

19. Max Nilsson
Numera innermittfältare om vi ska envisas med att sätta etiketter på dem.
Det blir ett slags 3-4-3, eller 3-3-4 som om det vore 1952.
Nilsson vill hela tiden ha boll och ropar allt högre efter den. Det är en spännande utveckling inte bara för denna säsong – utan för vinterns transferfönster.

20. Avstängningshoten
Rassa Rahmani, Max Nilsson, Robin Dzabic och Tino Capotondi riskerade alla att bli avstängda i derbyt vid ett gult kort.
Bara den sistnämnde fick sin ostskiva. Samtliga startspelare hänger alltså med en omgång till. Jag kan garantera att alla inte spelar borta mot Örebro…

21. Jesper Strid
Fick tio minuter i kvitteringsjakten på bekostnad av Max Nilsson. Fick aldrig chansen att göra något stort.

22. BoIS klack
Sjöng friskt i 90 minuter, svalde förlusten som en Pitbull sväljer en köttbulle och började direkt att sjunga ramsor på temat om derbyt.
Inte alls betydelselöst, intygade spelare och tränare efter matchen.

23. Fortsättningen
Superettans Superderby. Hemmamatch mot HIF på tisdag.
Med tre raka derbysegrar i ryggen mot Helsingborg har BoIS chansen att både stärka sina aktier i jakten på allsvenskan – och såga av HIF från grenen de klättrat upp på.
Derbyn lever sina egna liv, men i de senaste matcherna lagen emellan har BoIS spelat ut HIF och vunnit relativt smidigt.
Jag förväntar mig en liknande matchbild då, men har slutat att förvänta mig någonting i den här serien.

Bubblare:

Mer läsning om BoIS, och derbyt, kommer det gott om de närmsta dagarna.

Mölder: ”Orolig nej. Frustrerad ja.”