Mölder: ”Orolig nej. Frustrerad ja.”

En poäng mot Öster.
Noll poäng mot Örgryte.
När toppstriden tightar till sig kan Max Mölder konstatera att bra insatser bara tar lag en viss sträcka. Framöver måste målen komma om inte det allsvenska kontraktet ska sippra BoIS genom fingrarna.
– Killerinstinkten saknades, säger Mölder.

Förlusterna tidigare i somras mot lag som Varberg och Gefle fick Mölder att koka. 1-2-förlusten på Gamla Ullevi mot Örgryte tog han mer med ro. Spelmässigt är laget nämligen fortsatt på rätt spår. Den här kvällen blev dock ytterligare en påminnelse om att prestation och resultat inte alltid går hand i hand.
Nu var det en sådan här fotbollsmatch igen?
– Jo, jag förstår ungefär vad du menar…
Blir du orolig när det börjar upprepa sig – att ni inte får poäng för era insatser som kanske är värda det?
– Orolig är fel ord. Frustrerad däremot…
Vad är det, mer konkret, som är frustrerande med förlusten mot Örgryte?
– Från mina ögon sett så gör vi en tillräckligt bra insats för att vinna – men det gör vi inte. Det är det som är frustrerande; att det sett ut så allt för ofta. Det här var till och med en bättre insats än i de flesta andra matcher där vi lämnar med känslan att vi borde ha vunnit. Men det är ju så i fotboll, man behöver göra mål på sina chanser och vi hade ett par riktigt bra lägen i första halvlek. Sedan gör de målet istället…
Just det symboliserar väl hur svår den här serien är och alltid varit – hur små marginaler det kan vara från att vinna till att förlora. Och det är väl det som gör att man älskar Superettan. Eller du kanske hatar den…?
– Jag tycker inte det. Jag hatar inte Superettan på det sättet – jag hatar fotboll på det sättet, säger Mölder och garvar åt eländet.
– Förvaltar man inte sina lägen och sitt momentum – då brukar det smälla åt andra hållet. Som idag.
När fick du känslan att ”Fuuuuuck, det här är en sådan dag…”?
– Efter Vincents jätteläge. Innan det hade Kofi och Edi haft sina jättelägen…

Forceringen i andra halvlek såg ut som… vanligt?
– När man möter lågt stående lag behövs det individuella prestationer. Det var inte riktigt någon som bröt mönstren och gjorde sin gubbe. Vi saknade killerinstinkten och passionen som vi jobbat med och pratat om i andra änden av planen, och den måste såklart även finnas i offensivt straffområde.
Direkt efter matchen, bara några sekunder efter slutsignalen, började BoIS supportrar att sjunga upp inför tisdagens derbyt. Vad gav det för signaler till truppen?
– Det var väldigt imponerande att de visade den kärleken en tung kväll. Jag hoppas verkligen att det betyder mycket för spelarna; att de tar det med sig det och visar upp någonting helt annat på tisdag.

Ekmarks 23 punkter efter ÖIS-BoIS 2-1: ”Superettan är som den första kärleken”