Ekmark om lördagens matcher, darriga sändningar, ATG-dumheterna och FK-dramat: ”Vi ställer fel fråga”

H65 Höör hade mer eller mindre stängt matchen borta mot Hallby.
För att sedan dra ur sladden med knappa kvarten kvar i sexmålsledning och utförde tekniska fel pålappande band, Horribelt övertalsspel, nonchalanta beslut och passivt försvarsspel.
En mycket stabil arbetsinsats i 45 minuter borde varit avgörande. Istället hade man turenpå sin sida när slumpens skördar föll.
Så var slutminuterna:
17-23 blev till 26-26 med fyra minuter kvar.
27-27 med tre minuter kvar.
Hallby kastar bort bollen i en omställning med två minuter kvar, med chansen att gå upp i ledning.
Timeout Hallby, med minuten kvar – som brände sitt anfall.
Timeout H65, med 20 sekunder kvar – och Shoai Hallberg avgjorde med 28-27 i slutsekunden. Återigen efter passning från Emma Nuahanovic.
Att inte kunna se klockan under slutminuten var otroligt frustrerande. Och oacceptabelt svagt från produktionen, men vi kommer till det.
Ola Månsson summerade:
– Jag är jättenöjd med att vi åker till Hallby och vinner med en boll – OCH har saker och ting att förbättra.

Det är aldrig enkelt att möta Hallby borta. Ett lag som nu dessutom fått Gry Bergdahl i mål.
Och det är svårt att riktigt sätta fingret på hur bra Hallby är. De har Sävehof, H65 och Skuru i sina tre första matcher och kanske inte ska dömas på det.

***

YIF-Skara slutade 25-37
Inför 724 Åskådare var fjolårets semifinalister bättre på allt. Starkare, snabbare och tyngre.
Välkommen till Handbollsligan, Ystad… Här duger inte alibiskott från tio meter. Förlorade dueller innebär baklängesmål direkt.
Jag undrar om det var ett slags uppvaknande för många av spelarna.

Noterbart.
Isabella Mouratidou, målvakt i Skara, spelade – i gul väst. Numera är det alltså en utmaning att bara hitta rätt kläder till en målvakt i ett mörklila lag.
Jag tycker det sätter fingret lite på svensk klubbhandboll. Enkla saker fungerar inte som de ska. Torftiga nödlösningar som andas Potatiscupen snarare än elit.

I ljuset av den här matchen sjunker dessutom oddsen på att Kungälv åker ur direkt.
Det är goda nyheter för mitt sockerberoende.
Jag har nämligen ett vad med Wilma Pettersson. 200 spänn till henne om Kungälv inte slutar sist. En 200-grams chokladkaka till mig om så blir fallet.
Det enda som är enklare än att ta godis från små barn är att ta godis från handbollsspelare. 200 gram mjölkchoklad, Wilma – inga hokuspokussmaker med som du fått som smakprov någonstans.

***

Alstermo-Skånela slutade 37-23.
Slakt.
Det som slog mig mest är att båda lagen ser ut som de brukar. Amo ett humörlag med mycket tyngd. Skånela ser fortsatt ut som ett topp 5-lag i Allsvenskan snarare än ett lag som är redo att etablera sig i Handbollsligan.
Kan de ta sina poäng hemma i Vikingahallen, där det är erkänt svårspelade? Eller är det bara en artighetsvisit från Skånelalaget i högsta serien?
Hur som helst: jag börjar mer och mer tippa över till att HK Malmö är ett bättre lag än Skånela. Kanske till och med utan Grötta.
David Källemyr sa i en skakig intervju efter matchen: ”Vi tappade karaktär helt och hållet”.
Exakt så var det. Jag har sett ett glas utspätt vatten med mer karaktär än Skånelas andra halvlek.

Glen Solberg-gate är den stora nackisen denna helg.
Det har varit mycket spekuleranden i namn. Vem ska ta över som förbundskapten?
Jag tror vi ställer fel fråga.
En betydligt intressantare fråga är: Hur ska arbetsbeskrivningen se ut?

Är det en ren matchcoach som efterfrågas? Då finns det säkert en lång lång lista på folk som kan ta ett av sportens skönaste jobb: coacha i mästerskap, dricka kaffe och käka lunch hemma hos spelare över hela Europa och fokusera på att var inkluderande.
Eller är ska Sverige ha en förbundskapten som ska jobba bredare, med de större penseldragen? Kanske i ett tätare samarbete med sin assisterande tränare, U21-tränarna, ungdomslandslagen, Partille Cup, Åhus Beach, förbundet och gräsrötterna?
Här har svensk handboll ett val att göra gällande riktningen på den framtida verksamheten. Så den stora frågan är, kan jag tycka: vad tänker Fredrik Rapp som är ordförande för Förbundsstyrelsen (SHF:s beslutande organ) och Robert Wedberg?

Jag jobbar med att sätta ihop en lista. Det kommer det kommer.

***

Sändningarna i handpollsligan.live har fortsatt stor förbättringspotential. Kommentatorerna är till stor del samma herrar som tidigare, liksom de som sköter kamerorna. Men…
Fördröjningen vid de flesta intervjuer är ett steg bakåt. Det låter som att det är någon som bestigit ett berg på månen, inte någon som spelat handboll i Småland.
Grafiken som försvinner, eller ofta inte stämmer (resultat/tid), är ett steg bakåt. Det har sett vid upprepade tillfällen, och är således ingen tillfällighet.
Att det ibland inte syns utvisningar i grafiken är ett ännu större steg bakåt.
Sannolikt typiska effekter av produktonsbolagskiftet så tätt inpå säsongsstart. Hur som helst: för kunderna har det inledningsvis varit sämre. Som det absoluuuut inte skulle bli…
Felet ska tydligen delvis bero på liveuppdateringenhos Handbollsligans livescore – två system som inte hakar i varandra.
Från Alstermo klickade bildöverföringen i allmänhet och förstörde hela upplevelsen.
Låt mig förmedla ett budskap från alla oss som tittar: lös uppgiften.

***

ATG är svensk sponsor till Handbollsligan.
Jag är förundrad att ett spelbolag som syns så mycket runt handbollen gör så lite för att få hjulen att snurra.
Från att ha upptaktsträff på Åby, tränare som fick köra häst och integrering mellan ATG:s kärnverksamhet travsport och handboll – så har det bara blivit kattpiss av det mesta.
Det var ett år sedan senast, inför säsongen 23/24, som ATG gjorde någonting aktivt. ”Handbollssnack” tog tempen inför säsongen. ”Rekordmånga deltog i undersökningen” hette det då, alltså att det var fler än året innan…
– Vi hoppas att det kommer bidra till att fler blir nyfikna och får upp ögonen för handboll, sa Martina Olsson, Commercial PR Manager på ATG då.
Hur det blev?
Mest skit. Tyvärr!
Efter ett år av tystnad är det väl ingen som egentligen förknippar ATG med handboll? Mest för att ATG inte gett det ett ärligt försök. De har satt sitt namn på cupen och har sina loggor på golven, men i övrigt finns det inget engagemang alls.
Man kan tycka att det bara är en svaghet för ATG, men deras flathet spiller ju även över på handbollen. Hade de kunnat skapa roliga odds och spel (som den tidigare sponsorn Svenska Spel gör) hade säkert fler kunnat få upp ögonen för svensk handboll.
Jag har arbetat mot, och hos, ATG och följt det företaget hela mitt liv. Jag har alltid förknippat det med passion och innovation, samt svag förståelse för IT.
Men i samarbetet med Svensk Handboll finns det oerhört mycket som kan bli bättre. Inga odds på matcherna i ATG Svenska Cupen. Få eller inga liveodds i matcherna i ligan. Inga aktiviteter. Inget nytänk. Inget äkta intresse. Bara LinkedIn-svenska och torftiga pressmeddelanden som inte lever upp till vad som sägs.
Kanske beror det på att de känner till hur få som tittar på svensk ligahandboll?

Avtalet med ATG inleddes 1 juli 2021 och löper fyra år framåt, alltså till nästa sommar.
Sedan finns det option på ytterligare två år.
Jag hoppas innerligt att svensk handboll kan hitta ett bättre alternativ, men hela spelbolagsbranschen har förändrats extremt mycket de senaste åren.

***

Avslutningsvis ett tips till IHF om man vill ha ännu snabbare handboll.
Ta bort regeln om att alla spelare ska på egen planhalva när avkast sker. Låt alla bara springa.
Det är ändå ohyggligt svårt för domarna, och ett slumpartat lotteri, när ett lag blir avblåsta för felaktigt avkast. Ofta hinner en kantspelare tjuva med ett par meter, dra ner sin etta i försvaret snabbare än vad de borde. Och så får det effekter på resten av försvarande lags förutsättningar för att försvara sig mot tryckspelet.
Ett alternativ kanske är att tänka tvärtom, för att bromsa upp farten; vänd anfallet vid felaktiga avkast. Som det är idag sker det ingen bestraffning för felaktigt avkast; lagen får en andra chans, av någon anledning.

Jag tror inte ett dugg på det – och vem ska ta över?