Jon Birkfeldt om att bli Årets HIF:are 2024 – hyllar fysteamet

Jon Birkfeldt krönte en stark individuell säsong blev att bli utnämnd till Årets HIF:are 2024.
Skånesport bad honom berätta om hur det var att ta emot priset och om varför det gick bra för honom i år.

Efter sitt sista år som junior i HIF (2015) fick den då 19-årige talangen Jon Birkfeldt inget kontrakt med klubben, som då hade Henrik Larsson som manager.
Sex och ett halvt år senare, sommaren 2023, återvände Birkfeldt till ett HIF i Superettan, efter tre och en halv allsvensk säsong med Varberg.
2024 blev han bofast i startelvan, som antingen mittback eller högerback. Samt sexa i den interna poängligan.
Inför avspark i sista omgången mot Örgryte fick han ta emot priset som Årets HIF:are.

– Det var otroligt kul och hedrande att få priset. Sedan jag började i HIF första vändan, när jag var 13, är det något man drömt om. Och att det ändå skulle gå så här snabbt – jag har trots allt bara varit här i ett och ett halvt år – det är väldigt kul. Det är en dröm som går i uppfyllelse, säger Birkfeldt.
Du har haft konkreta drömmar om priset?
– Så klart. Man har suttit här själv på Olympia när de delat ut det inför sista matchen. Det är klart att det alltid funnits där.
Visste du på förhand att du skulle få det?
– Nej, hade ingen aning.
Hade du tänkt på möjligheten inför?
– Jag hade faktiskt inte tänkt på det alls. Jag tyckte ändå att det var många som kunde vinna det i år. Det är otroligt kul att veta att folk tycker om det man gör.
Var det rätt beslut enligt dig?
– Eftersom jag vann, så var det väl det…

Om du ser tillbaka på säsongen – vad gjorde att det gick så bra för dig?
– Jag hade ett mål inför i år och det var att hålla mig skadefri och inte behöva gå på Försäkringskassan. Det var ett delmål och det var första gången det är så. Jag klarade det och det ligger något i att få kontinuitet och kunna träna på hela tiden. Nöta vecka ut och vecka in.
Varför höll du dig skadefri?
– Dels en dialog med tränarteamet och fysteamet. Även att jag lyssnat på min kropp när man varit extra trött eller stel. Då har man lyft det med ”Mackan” (Linnér, fysioterapeut) framför allt. Och han har då haft en väldigt bra plan för var och en. Överlag har vi haft väldigt lite skador i truppen i år. De har gjort ett verkligt superjobb. Man får vara ärlig ibland och lyssna på kroppen – hur mycket man än vill ut och sparka på bollen.
Du har varit i lägen den här säsongen då du tidigare i karriären kanske ”kört på”?
– Ja, lite så. Ju yngre man är desto mer klarar man. Inte för att jag är lastgammal, men någonstans får man lyssna på kroppen för det är det stora verktyget i sporten.

Var detta din bästa säsong i karriären?
– En av dem.
Vilken säsong håller du mer högt?
– Framför allt mitt första år i Allsvenskan i Varberg (2020).
Är det en tydlig effekt av kontinuiteten att du nått till den nivån?
– Så klart. Att ständigt få matchtempo och att man kan delta i allting. Det tror jag är a och o. Det är bara att kolla på många stora och bra fotbollsspelare som fått lägga skorna på hyllan tidigt eller inte blommat ut. Det är ofta skador som satt stopp. Nyckeln är att lyssna på sin kropp och ta hand om den.

Du har spelat på två olika positioner i år? Hur har det varit?
– Det har jag varit rätt så van vid i alla mina år. Jag har kunnat spela överallt i backlinjen. Sedan är det ingen hemlighet att jag själv känner att jag vill vara mittback och det har jag varit tydlig med till tränarna. Men det är en lagsport och jag litar på att tränaren tar ut det bästa laget för att vinna fotbollsmatcher. Då är det bara att gå in och göra det bästa av situationen och hjälpa laget?
Har du varit lika bra som högerback som mittback i år?
– Det vill jag inte svara på. Jag har bara försökt göra mitt bästa. Sedan har det gått bättre i vissa matcher än i andra. Vart jag spelat har spelat mindre roll.

Under några varma sommarveckor var Jon Birkfeldt HIF:s poängkung. Han gjorde två mål och tre assist på fem matcher, samtliga i samband med fasta situationer (han tvingas dock rätta Skånesport, som överdriver i samband med att ämnet tas upp och säger till Birkfeldt att han var i ”vansinnig målform”).
– Två mål är inte ”vansinniga” siffror (skratt), påtalar han.
Men säsongen blev Jon Birkfeldts poängbästa i karriären – totalt två mål och fyra assist.
– Det är klart att det är kul att kunna bidra framåt för en gångs skull, fortsätter han ödmjukt.
– Vi har varit väldigt farliga på offensiva fasta i år. Är du med i toppen ända in i slutet har du oftast plusstatistik på fasta situationer. Det har vi haft väldigt nytta av när det stått och vägt i matcher. Under den perioden fick vi in många mål på fasta situationer och det är enklare att spela när man leder med 2–0.

Tidigare Årets HIF:are:

Herrar:

1982: Birger Johansson
1983: Dan Hedin
1984: Pär-Olof Ohlsson
1985: Mikael Martinsson
1986: Sven-Åke Landgren
1987: Pieter Esberg
1988: Lino Boriero
1989: Jan Möller
1990: Björn Lilius
1991: Jonas Dahlgren
1992: Henrik Larsson
1993: Sven Andersson
1994: Ola Nilsson
1995: Andreas Jakobsson
1996: Roland Nilsson
1997: Mattias Jonsson
1998: Peter Wibrån
1999: Sven Andersson
2000: Ulrik Jansson
2001: Christoffer Andersson
2002: Alvaro Santos
2003: Jesper Jansson
2004: Mattias Lindström
2005: Atiba Hutchinson
2006: Erik Wahlstedt
2007: Henrik Larsson
2008: Christoffer Andersson
2009: Henrik Larsson
2010: Marcus Lantz
2011: Pär Hansson
2012: Ardian Gashi
2013: Mattias Lindström
2014: David Accam
2015: Andreas Landgren
2016: Anton Wede
2017: Alex Timossi Andersson
2018: Andri Rúnar Bjarnason
2019: Max Svensson
2020: Martin Olsson
2021: Anthony van den Hurk
2022: Kalle Joelsson
2023: Wilhelm Loeper

Damer:

2021: Maria Edman Falke
2022: Tilda Jonhag
2023: Agnes Eklöf
2024: Alma Larsson

Foto: Mauri Forsblom