Lundblads nyårskarameller: Så var 2024 på de skånska fotbollsplanerna

Fotbollsåret 2024 i ett Skånesport-kondensat, summerat av Gustav Lundblad.

Årets bästa: FC Rosengårds damer. 25-0-1. Djupt imponerande.

Årets samtalsämne: Frågan om huruvida BoIS skulle tappa serieledningen när det började gå svajig i augusti. Alla ville prata om detta ämne under ett par veckor. ”De löser nog det”, sa jag. Men jag hade fel.

Årets Bragdguld: Ljungskile SK. De som var med 1997 minns vilken grej det var när Ljungskile nådde Allsvenskan, efter att bara ett par år tidigare ha spelat i Division 5. Det var länge sedan de senast spelade i högsta serien (2008), men sedan 90-talet har de i alla fall alltid varit i någon av Sveriges tre högsta serier. I somras såg den sviten ut att vara på väg mot sitt slut när man låg näst sist i Ettan Södra efter 21 omgångar, nio poäng från kvalplatsen.
Då vaknade Ljungskile som på Wålemark-brödernas tid. De vann sju av de nio avslutande matcherna och slutade elva, tre poäng ovanför strecken.
Klart att LSK borde fått Bragdguldet!

Årets länge efterlängtade fest: Kval till Superettan på Klostergårdens IP. Lunds BK kom till ett sådant för första gången på tolv år och hade chansen att nå näst högsta serien för första gången sedan 1994. 2156 åskådare trotsade snö och is i Lund. Men ett lömskt Östersunds FK vann med 2–0 och höll sig kvar i Superettan med totalt 5–2.

Årets uteblivna fester: BoIS och HIF:s allsvenska avancemangsfiranden. Det förstnämnda var inräknat i juli, men blåste till sist bort en kylig kvalkväll på Borås Arena. Det andra var en avlägsen dröm, som blev ett växande hopp som till sist blev till intet. Nordvästskåne får ladda om 2025.

Årets brandlarm: Det som utlöstes av kaffebryggare på Klostergårdens IP i Superettan-kvalet. Arenan utrymdes i halvtid, innan matchen kunde återupptas cirka 20 minuter för sent.

Årets snöoväder: Fick vi se på TV från Lunds retur borta mot Östersund i samma kval. Samt mellan GIF Sundsvall och FC Stockholm Internazionale i det andra kvalet till Superettan.

Årets kraftsamling: Ariana FC–BK Astrio 3–0. Ariana hade fallit ihop som ett korthus under hösten och tvingades kvala. De förlorade den första kvalmatchen, borta mot Astrio, och allt var mörkt inför returen i Malmö.
Då samlade sig stjärnorna i Ariana och spelade plötsligt på den nivå de hade inom sig. De mosade Astrio och klarade sig kvar.

Årets mest imponerande: Zander Hyltoft i TFF under ett par veckor i maj. En jätte på defensivt mittfält.

Årets mest imponerande 2: BoIS uppvisning hemma mot TFF i början av juni. De såg ostoppbara ut i 2–0-segern.

Årets mest imponerande 3: TFF:s 3–0-seger på Olympia.

Årets upp som en sol… 1: Torns IF låg tvåa i Ettan Södra i juni och övertygade. En blek höst senare hade de åkt ur serien, trots att de tog 34 poäng på 30 matcher.

Årets upp som en sol… 2: Ariana FC ledde Ettan Södra i maj och övertygade rejält. En svajig höst senare tvingades de kvala sig kvar i serien.

Årets Guldsköld: Torns IF utsågs till bäst på sociala medier på sportjournalistikens Guldskölden-gala i mars.

Årets match: Hässleholms IF–Kristianstad FC 3–3. Supertvåans seriefinal hade allt. Dramatik och drömmål, exempelvis.
Det var seriefinal, det var derby, det var solsken och 800 åskådare på Österås IP. En poäng skilde Supertvåans två dominanter inför avspark.
Lagen följdes åt även i matchen.
Lagens respektive mest meriterade spelare, KFC:s David ”Löken” Löfquist och HIF:s Adi Terzic, satte varsin frispark.
När Jonathan Okenge Wembonyama nickade in”Löken” hörna i mål i 86:e – 3–2 – såg ett formstarkt KFC ut att vara på väg att mot seriesegern och en efterlängtad återkomst till Ettan Södra.
Men HIF fick sista ordet. I 93:e minuten placerade Marko Tuka in sitt enda mål för säsongen. HIF höll därmed fast vid sin serieledning – och de släppte den aldrig.
Matchen var inte bara spektakulär i sig själv – den fick även stor betydelse för seriens utgång.

Årets vältajmade citat: ”Lök-läge”, sa en dam på läktaren när Kristianstad FC fick frispark 20 meter från mål i ovanstående match. Facit: ”Löken” klev fram – och bombade in bollen i hörnet.

Årets derby 1: Nordvästskånska derbyt. Ett speciellt derby blev än mer speciellt i höst när både HIF och BoIS slogs i toppen – något som i princip nästan aldrig tidigare hänt samtidigt under derbyts sekellånga historia.
HIF 1–0-vann toppmötet på Landskrona IP i september efter Wilhelm Loepers avgörande. Första segern mot BoIS sedan 2021 innebar revansch för BoIS triumf på Olympia på våren.
Den BoIS-vinsten var också minnesvärd. 1–0-vinsten efter Adam Egnells avgörande var en kröning av BoIS fantastiska vårsäsong, då de stormade mot Allsvenskan.
Det befäste också ett nytt övertag gentemot HIF. Segern var den tredje i följd mot Di röe och årets säsong blev den andra i följd då BoIS slutade före HIF i seriesystemet. Före 2023 hade det inte hänt sedan 1989.

Årets derby 2: Lundaderbyt. Torns IF har av olika skäl uppmärksammats långt utanför Skånes gränser under 2024. Samtidigt gjorde Lunds BK sin bästa säsong sedan 2012, eller kanske 1993. När lagen möttes på Klostergården i juni kom 1337 personer och kollade – en stark siffra i Lundafotbollen.
Matchen blev dessutom svängig och dramatisk. Lund dominerade första halvlek, men Torn hämtade upp 2–0 till 2–2 efter Hampus Källströms dunderfrispark i andra.
Augustiderbyt i Stångby var inte fy skam heller. Viktor Ekblom avgjorde målfesten för Lund med sitt 3–4 i 74:e, inför fler än tusen åskådare.

Årets derby 3: Helsingborgsderbyt. Så möttes de till sist, HIF och Eskilsminne. Den nordvästskånska damfotbollens storheter gjorde upp i Division 1 Södra efter att HIF avancerat genom tre serier på lika många år.
När det första derbyt skulle dra igång, lade sig en speciell stämning, ett lugn inför stormen, över Västergårds IP. Den aprileftermiddagen var HIF vassare, mer cyniska. De kontrade effektivt och vann med 2–1 mot den satsande motståndaren.
HIF vann två bortaderbyn till innan året var över (i DM och cupen), men i serien fick Eskils revansch inför 2682 personer på Olympia. Johanna Olsson blev hjälte inför rekordpubliken.
Nästa år smäller det igen i fler derbyn – Eskilsminne slutade trea och HIF fyra och spelar kvar i Division 1.

Årets derbyavsked: Tre heta skånska derbymöten strax under eliten var stora höjdpunkter för mig när jag började på Skånesport 2023. Runt tusen åskådare på matcherna och heta känslor var det mellan Lunds BK och Torns IF, Hässleholms IF och IFK Hässleholm, samt IFK Simrishamn och Österlen FF.
Nästa år uteblir de här matcherna.
Nackdelen med att Hässleholms IF bröt isen och nästa år blir första Hässleholmslag i Ettan på 20 år är att det inte blir några möten med IFK.
Torns IF åkte dessutom ur Ettan och Simrishamn åkte ur Supertvåan – derbyentusiaster blir tre fina lokala uppgörelser fattigare.

Årets seglivade derby: Kristianstadsderbyt. Kristianstad FC såg ut att kunna vinna Supertvåan och Nosaby IF såg ut att kunna åka ur samma serie. Men Kristianstadslagen fortsätter att spela i samma serie 2025. KFC missade seriesegern och föll med minimal marginal i förkvalet till Ettan.
Nosaby krånglade sig ur nedflyttningsplats i Supertvåans sista omgång och slapp till och med kvala efter en slutomgångsjackpot.+

Årets viktigaste: David Edvardsson i BoIS under våren. När han lämnade slutade BoIS rada upp vinster.

Årets efterlängtade regn i öknen: När Vittsjö gick in i damallsvenska derbyt borta mot TFF hade de gått mållösa från sju av sina åtta senaste matcher och kvalstrecket närmade sig. Då exploderade Vittsjö. Hanna Ekengren gjorde 1–0 efter fyra minuter och när hon satte sitt andra i 76:e fastställde hon slutresultatet till 4–1 till Vittsjö.

Årets nykomling: Linero IF var nya i Supertrean. De vann serien ändå.

Årets fynd: Alexander Sjöström. 2023 gjorde han 26 mål i fyran. IFK Hässleholm hämtade honom från Markaryds IF i trean i somras och under hösten gjorde han sex mål som starkt bidrog till att IFK räddade Supertvåan-kontraktet.

Årets före detta Mjällby-profil 1: ”Löken”, 39, avslutade sin allsvenska karriär och anslöt istället till Kristianstad FC. Han bidrog till att laget gjorde sin bästa säsong sedan degraderingen till tvåan 2019.

Årets före detta Mjällby-profil 2: Marcus Ekenberg, 44, bidrog till att hans Sölvesborgs GIF tog sig upp i tvåan. I kvalet besegrades första skånska favoriterna LB07 och därefter även IFK Simrishamn. Ekenberg gjorde enda målet i första kvalmötet när SGIF slog ut Simrishamn ur Supertvåan efter två säsonger.

Årets före detta Mjällby-profil 3: Mattias Asper, 50, tränar Kristianstad FC nästa år.

Årets före detta Mjällby-profil 4: Evighetsmaskinen Robin Cederberg, 41, var en del av det fantastiska Mjällby-laget som slutade sexa i Allsvenskan 2010. I år startade han 21 av 22 matcher för Ifö Bromölla IF i Division 4.

Årets före detta Mjällby-profil 5: Nu krystar jag kanske ämnet något, men Patrick Osiako, 38, en femte spelare från den där Mjällby-elvan, är fortfarande aktiv. Patrick Osiako spelade tio matcher för Kilimanjaro FF i Division 6 Stockholm B.

Årets tränardebut: Andreas Granqvist i ÄFF gjorde debut som tränare efter sortin från sportchefjobbet i HIF våren 2023. Facit blev en oväntat bra säsong. ÄFF slutade femma, åtta placeringar bättre än året före. Laget började bra, hamnade i bryderier under augusti, men repade sig och var tredje bäst i serien under sista tredjedelen av säsongen.

Årets lika som bär 1: Albin Sporrong, provspelare i HIF och mittfältare i Östersund, och Liam Lawson, Formel 1-förare.

Årets lika som bär 2: Samuel Burakowsky, BoIS (numera Bodø/Glimt) och Alessandro Bastoni, Inter.

Årets lika som bär – repris från 2023: Zander Hyltoft, TFF (numera Hobro) och skådespelaren Josha Strakowski.

Årets keps – repris: Liverpool-kepsen som minst en besökare i åldern 40-75 bär på varje skånsk fotbollsmatch.

Årets kyligaste: Linero IF–Veberöds AIF. Kylan trängde in i märgen under det här Supertrean-derbyt, trots att det spelades i slutet av april.

Årets svar på tal: Veberöds överraskande 2–1-seger i ovanstående match.
– Klart jag är nöjd. Vi var nederlagstippade av alla och även av er (Skånesport, reds. anm.). Vi skulle komma dyngsist och inte ha någon utveckling, eller vad ni sa. Nu står vi här och har slagit en av seriefavoriterna borta med 2–1 efter att ha legat under med 1–0, sa tränare Jimmy Hultin efteråt.
Från omklädningsrummet i den mörka och kalla Lundanatten skrålade Veberödsspelarnas segersång.
Till sist vann visserligen Linero serien, men Veberöd slutade fyra – en imponerande prestation av Hultin och hans lag.

Årets duell: Falkenbergs FF och Lunds BK långa kamp om seriesegern i Ettan Södra. Höjdpunkterna: Seriefinalerna, som bägge lagen vann med 1–0 på bortaplan.

Årets derbyinsats 1: Jon Birkfeldt för HIF mot BoIS borta. Stod i vägen för allt.

Årets derbyinsats 2: Filip Bohman för TFF mot HIF borta. Mål och assist. Hög teknisk nivå i aktionerna.

Årets vinstgaranti: Dylan Kosik Sulaiman, Rosengård. Skyttekungen gjorde mål i sex matcher i Ettan Södra. Nykomlingen FC Rosengård vann samtliga dessa. En bidragande orsak till att FCR klarade sig kvar och slutade nia denna nykomlingssäsong.

Årets sämsta tips 1: Undertecknad tippade Veberöd näst sist i Supertrean i vår maffiga Superbibel inför säsongen. Till mitt försvar tippade kollegan Christoffer Ekmark laget sist.

Årets sämsta tips 2: Undertecknad tippade Östersund som tvåa i Superettan. De fick till sist kvala sig kvar mot Lunds BK.

Årets sämsta tips 3: Undertecknad tippade IFK Berga trea i Supertvåan. Ekmark tippade dem fyra. Kalmarlaget slutade sist.

Årets bästa (?) tips: Efter att ha hängt ut Ekmarks tips ovan får jag ge honom att han prickade in Öster och Degerfors som årets direktuppflyttade lag till Allsvenskan, samt Gefle och Skövde som direktnedflyttade från Superettan.

Årets guide: Skånesports Superbibel. 162 sidor om 44 lag i nio serier. En rejäl kraftansträngning (plus några halvdana tips) – och ni läsare verkade gilla det.

Årets ordväxling: Åkerman och Eskilssupportern.
2022 gjorde Oliver Åkerman 23 mål i tvåan för Hittarp.
2023 gjorde Oliver Åkerman 13 mål i Ettan Södra för nykomlingen Eskilsminne.
På våren 2024 gick det trögare. Åkerman hade fortfarande inte gjort mål då Eskils tog emot FC Rosengård hemma i den tionde omgången.
En man på läktaren på Harlyckans IP påtalade detta.
– Du måste göra mål, Åkerman!, ropade mannen i den 67:e minuten när spelet brutits för byten.
Åkerman, som stod nära sidlinjen, småskrattade uppgivet.
– Jag kan inte.
– Du är målskytt!, förmanade mannen.
– Jag kan inte leva på gamla meriter!, replikerade Åkerman.
Nej, det kan man ju inte. Men man kan skapa nya.
Kanske var ordväxlingen det som behövdes för att vända på Åkerman-steken, för i nästa match, mot Oskarshamn, spräckte Åkerman sin målnolla.
Oliver Åkerman gjorde sju mål på sina efterföljande tio matcher – giftig som aldrig förr.

Årets Övrig sport 1: Minuterna före nedsläpp i Catena Arena inför Rögles första hemmamatch i SM-final-serien mot Skellefteå. Publiktrycket var vansinnigt, lika vansinnigt som Rögles 13 raka segrar och uppryckning i det slutspelet.

Årets Övrig sport 2: Truls Möregårdhs OS. Det var som att uppleva J-O och Jörgen i OS på 00-talet på nytt. Man rycktes med på ett sätt man sällan gör numera. Vi på Skånesport approprierade Eslövs-tävlande och Malmö-boende Möregårdh som skåning.
Till alla ni som gillade att påtala att han är från Hovmantorp i Småland: Vi vet. Men detta är Skåne. Vi ber inte om ursäkt för oss själva. Möregårdh är skåning nu.

Årets Övrig sport 3, tillika Årets svek: Det gjorde Björn Liljander sig skyldig till när han plötsligt lämnade sportchefsrollen i Malmö Redhawks för samma jobb hos konkurrenten HV71. Åtminstone om man får tro VD Patrik Sylvegård, som var tydlig som få när han redogjorde för vad som hänt i klubbens egna kanaler.

Årets omvandling: HIF kan komma att gå in i Superettan 2025 med blott tre spelare som fick A-lagskontrakt före det att Andreas Granqvist lämnade sportchefsposten i april 2023: Wilhelm Loeper, Benjamin Acquah och Simon Bengtsson.

Årets Serie B på 80-talet: TFF–HIF 0–0. Två lag som tog ut varandra fullständigt.

Årets höst: BK Olympic. Som alltid. Avslutade Ettan Södra med sju vinster, en oavgjord och två förluster.

Årets glädjefnatt 1: Wilhelm Loeper efter målet mot BoIS.

Årets glädjefnatt 2: ”Löken” efter frisparken mot Hässleholms IF.

Årets styrkebesked: TFF:s bortaseger mot HIF med 3–0.

Årets DM-specialister: Balkan. Förra året vann de hela turneringen. I år nådde Supertvåan-klubben final.

Årets mästare: Eskilsminnes herrar och Åhus IF:s damer blev skånska mästare.

Årets album: Ride – Interplay

Årets album 2: Liam Gallagher & John Squire – Liam Gallagher & John Squire

Årets låt: Kasabian – Algorithms

Årets låt 2: Fyr og Flamme – Spar Dame/

Årets låt 3: Shed Seven & Pete Doherty – Throwaways

Årets trägen vinner 1: Hässleholms IF.

Årets trägen vinner 2: Christoffer Andersson och Falkenbergs FF, som efter två förlorade kval återvänder till Superettan.

Årets spökmål: Åkte till Rydebäck i maj för toppmöte i Division 4 Västra och fick se något märkligt. När Fortunas Sixten Jönsson sköt in en boll i mål i 24:e minuten mot Lunds SK, tog bollen på målställningens hjul och studsade ut igen. Domaren underkände därmed målet. Uppror i Fortuna – men formellt var tydligen domslutet korrekt.
Matchen slutade 1–1. Till sist vann Lunds SK serien, men Fortuna gick också upp i trean.

Årets derbykung: Adam Egnell avgjorde derbyt borta mot HIF för BoIS. Ett par dagar senare gjorde han 2–0 för TFF i derbyt.

Årets farväl: Philip Andersson lämnar BoIS efter decennier. Han hade förtjänat att få kröna sin tid i klubben med ett avancemang till Allsvenskan. Men hans sista säsong i Randigt blev i alla fall en stark sådan – han var en av lagets bästa spelare.

Årets tyngsta: TFF:s debutsäsong i Damallsvenskan. Det blev bara tre poäng på 26 matcher för TFF.

Årets tyngsta 2: Ängelholms FF:s damers öde. De höll nollan hela säsongen i fyran, men slutade tvåa och förlorade kvalet.

Årets vändning: Ängelholms FF:s damers öde. De fick en extra kvalchans – och tog den. De spelar i trean nästa år, trots allt.

Årets comeback 2: Åstorps FF missade seriesegern i Division 3 Sydvästra Götaland på stopptid. Men de reste sig och slog både Dalstorp och Sävedalen i kvalet till tvåan och går upp, trots allt.

Årets snyggaste mål: Är rätt dålig på att utse sådana. Men några som dyker upp på näthinnan är Adi Terzics frispark mot KFC, Fredrik Hanssons kanon i Simrishamns cupmatch mot Varberg, lagkamraten Pontus Wiktorssons volleybåge mot IFK Berga, samt Max Nilssons mål för BoIS mot Skövde efter ett kollektivt fint anfall. Tipsa gärna om fler snygga mål från året som gått!

Foto: Bildbyrån, Mauri Forsblom, Gustav Lundblad