DEBATT: Lundapolitiker: ”Sverige behöver storsatsa på idrotten”

Följande text är en debattartikel signerad Samuel Jonsson, ordförande för Moderaterna i Lund, och Douglas Thor, Förbundsordförande för Moderata Ungdomsförbundet.

Vid intresse för att publicera insändare eller debattartiklar på Skånesport, kontakta red@skanesport.se

Sport och idrott spelar en ovärderlig roll i samhället. De skapar en känsla av gemenskap, både nationellt när Sverige tävlar och lokalt när hemortens lag deltar i matcher. För barn och unga erbjuder idrott en meningsfull fritid som kan vara avgörande för att hålla dem borta från kriminalitet. Dessutom bidrar idrott till bättre fysisk och psykisk hälsa. Trots alla dessa positiva effekter får idrotten sällan den politiska uppmärksamhet den förtjänar – något som måste förändras.

Framgångarna bygger på eldsjälar

Under OS i Frankrike skördade Sverige flera stora framgångar. Många svenskar pausade nog precis som vi vardagen för att se Truls Möregårdh spela pingis eller Sarah Sjöström simma. När Sverige vinner är det fantastiska insatser från både lag och enskilda idrottare, men det är också stora samhällsinsatser under en lång tid som gjort detta möjligt. Ofta glöms alla de eldsjälar och föreningshjältar som lagt tusentals timmar under många år bort trots att deras insatser varit helt avgörande. Tack vare dessa personer kommer nästa generations Truls Möregårdh eller Sarah Sjöström att mötas av kunniga tränare, levande föreningar och en stor gemenskap. Varje dag ser tusentals föreningsengagerade till att det finns tränare i pingislokalen, att lag körs till handsbollsmatchen och att det finns grillad korv bredvid fotbollsplanen.

Föreningsengagemanget har bygg Sverige starkt

Sverige har genom historien haft en otroligt stark föreningskultur som är svår att hitta i andra länder. Engagemang i den lokala idrottsföreningen, byalaget eller kulturföreningen har byggt gemenskap och sammanhållning. Sverige står inför flera problem där idrotten är en viktig del av lösningen. Fysisk ohälsa, psykisk ohälsa, otrygghet och en meningsfull fritid är alla områden där idrotten är central. Den kanske viktigaste frågan där idrotten kan vara en del av lösningen är den svenska gemenskapen. 

Svenska partier kan efter bästa förmåga debattera svenska värderingar. För den som inte känner sig som en del av det svenska samhället och svenska gemenskapen är det knappast ett budskap som kommer nå fram. Första steget på vägen behöver vara att fler personer känner sig investerad i sitt lokalsamhälle. Den som spelar innebandy kommer inte att vandalisera idrottshallen, den som spelar fotboll kommer inte lämna tomma flaskor på idrottsplatsen och den som idrottar i stadsdelsklubben kommer inte att vara ute och bråka på stan om det finns sociala konsekvenser. För varje fall finns det alltid undantag, men principen gäller. Den som är engagerad och bryr sig om en idrottsförening, den är också väldigt mycket mer sannolik att bry sig om samhället runtomkring. Den som känner en gemenskap i sin del av Sverige, kommer också kunna känna sig som en del av den större svenska gemenskapen. 

Regeringens initiativ och framtida förslag

Under 2025 kommer ett fritidskort att införas för alla barn och unga mellan 8–16 år. Kortet kan användas för att betala avgifter i exempelvis idrottsföreningar, vilket gör det möjligt för fler barn att delta, oavsett familjens ekonomiska förutsättningar. Detta är ett steg i rätt riktning, men det finns mer som kan göras:

Ett nationellt idrottsskatteavdrag 

För många eldsjälar inom idrotten tillkommer en ekonomisk kostnad för deras engagemang som ofta glöms bort. Parkeringskostnader utanför idrottshallen, bensinkostnader för skjutsning till match eller att gått tidigt från jobbet för att kunna hålla i träningen. De personer som kan få ersättning för sitt engagemang ser oftast den summan försvinna i skatt. Det ideella engagemanget kan och ska inte ersättas av det betalda engagemanget. Däremot borde diskussionen lyftas om kostnader i samband med ideellt engagemang skulle kunna dras av på skattsedeln eller om vissa ersättningar upp till en viss nivå skulle kunna vara skattefria givet de stora samhällsvinster som engagemanget medför.

Nationellt anställningsstöd till idrottsföreningar

Många mindre och medelstora idrottsföreningar som vill nå fler barn och unga, ordnar fler tävlingar och nå större framgångar hindras av att administrationen blir för stor. Därför bör ett anställningsstöd övervägas. Det gör att administration, få in fler i verksamheten och långsiktig planering inte längre blir helt beroende av ideellt engagemang. Det kommer också bli en möjlighet för många unga att få sin första anställning i laget de brinner för eller till att ge en eldsjäl möjlighet att arbeta för föreningen.

Obligatorisk idrott hela gymnasiet

Under slutet av högstadiet och början av gymnasiet slutar många ungdomar med sin idrott. I samma veva försvinner den obligatoriska idrotten efter första året i gymnasiet och många ungdomar tappar sina träningsvanor helt. Både den fysiska och psykiska ohälsan bland unga behöver bekämpas, där är idrott i skolan och efter skolan ett viktigt verktyg. Idrottslektionerna kan med fördel variera fysisk motion med teori om god hälsa. Mer idrott i grundskolan borde också ses över. 

Fler behöver engagera sig för idrotten

I ett fungerande samhälle går människor till jobbet och delar språket. I ett fantastiskt samhälle går människor till jobbet, delar språket och engagerar sig i lokalsamhället genom idrottsföreningar. 

Genom att känna delaktighet och ha en andel i det lokala så kommer fler att även känna delaktighet i nationen Sverige. Fler personer ska känna sig hemma i kanske den svenskaste av värderingar, nämligen föreningsengagemanget. Ska detta ske måste politiken våga satsa på idrotten och peka med hela handen gällande den stora vikten föreningsengagemanget har för Sverige. 

Samuel Jonsson, Ordförande för Moderaterna i Lund
Douglas Thor, Förbundsordförande för Moderata Ungdomsförbundet