Claes krönika: ”Korridorens alla öppna dörrar…”
Sagan sa att det en gång var en gång och längs den satt en uppsjö av dörrar.
Vilka skulle man glänta på, vilka skulle man öppna på vid gavel och stiga in igenom och vilka skulle man låta förbli stängda?
Utfallen kunde spänna över hela känsloregistret.
Rafflande..
Oavsett vad så är det vår i luften, dagarna blir längre och ljusare.
Och utanför mitt fönster spatserar en gammal kär bekant förbi.
Stolt och rak i ryggen.
’Fassan’ brukade vi kalla honom.
Innan delar av hans kadaver hittades i fågelbadet häromåret.
Nu är han dock tillbaka igen.
Fasanen, uppstånden i god tid före påsk.
Final4 är nu genomförda på både herr- och damsidan och vi gratulerar Ystads IF och H65 Höör till sina guld. Nu vankas det slutspurt i seriespelet.
Nervpirrande kvalspel och slutspel står runt hörnen, men vilka skall mötas och hur kommer det att gå? Det är spännande för många nu, så som för föreningarnas säljare, styrelser, spelare och övriga intressenter.
Det är viktiga veckor för sporten handboll.
Vad innebär de kommande veckorna rent sportsligt inför kommande säsong?
Hur kommer boksluten se ut? Kommer alla att ens överleva ekonomiskt?
Av erfarenhet vet vi att vi bara kan gissa hur det ligger till med den saken.
I Handbollsligan vet vi att Ystads IF vinner seriespelet, precis som de vann Final 4.
Vi vet också att Skånela som väntat inte har räckt till, men jag tycker att de har kämpat på bättre än väntat ändå. Vi vet att GUIF och AMO kommer att få chansen att kvala sig kvar mot allsvenskt motstånd, vi vet dock inte vilka de får möta.
Jag tror att vi kan gratulera Malmö, Kristianstad, Karlskrona, OV Helsingborg och Sävehof till en slutspelsplats redan nu, men vilka skall de möta?
Kampen mellan Hammarby, Alingsås, Hallby, Skövde och Önnered är raffinerad värre. Två av dessa kommer att gå till slutspel, två till ingenmansland och ett får göra AMO och Guif sällskap i ett negativt kval.
Och sen har vi Malmö!!
Det jobb som Björn Sätherström gör i Malmö är närmast chockartat bra.
Många tippade den urvattnade truppen som nästjumbo inför säsongen, men med tre omgångar kvar ligger laget tvåa. Hur är det ens möjligt?
Detta under en säsong där hela föreningen har varit i farozonen av ekonomiska skäl. Den anda som råder i denna klubb är avundsvärd och jag lyfter på hatten och visar min blänkande flint i pur beundran för alla inblandade.
Att nämnde Björn nu skall lämna seriens tunnaste trupp, till seriens mest namnstarka dito, för att där assistera en tränare som inte har lyckats tillnärmelsevis lika bra (hittills), känns direkt anmärkningsvärt.
Björn Sätherström är årets tränare i svensk handboll, så enkelt är det.
Att Karlskrona skulle ligga fyra är också en positiv överraskning för mig.
Jag är imponerad av Karlskrona och har med stort intresse följt deras tålmodiga resa mot allt högre höjder. Klubben förefaller vara en förebild för andra klubbar i att inte riskera klubben existens för att snabba på resultatutvecklingen.
Det får ta den tid det tar. Jag gillar vad jag ser och lyfter på hatten igen.
Att OV Helsingborg skulle gå till slutspel är mer väntat för mig.
Truppen är bred och bra och det finns några spelare med x-faktor.
Att just Toni Joghansson och OV skulle förlösa Marcus Norrbrinks potential, ställer en och annan fråga till hans tidigare tränare och klubbar. När Norrbrink nu får ett större förtroende och lite friare tyglar, visar han att han har en explosivitet som skvallrar om att han kan hamna på större arenor framöver.
Kristianstad och Sävehof gör båda så här långt säsonger som är betydligt sämre än förväntat. De är ojämna i sina prestationer och är väldigt beroende av sina unga mittnior Oli Mittun och Axel Månsson. Tiden tas som bekant i mål och båda trupperna har absolut kapacitet att nå en final, men som de ser ut i skrivande stund, så kan de lika gärna åka ut i en kvartsfinalserie.
Lagen har gett ordet luguber ett ansikte så här långt, och då är detta ansikten som jag förutspått skulle vara betydligt färgstarkare än så.
Att lag som Hammarby, Skövde och Önnered skulle riskera att missa slutspel hade nog ingen gissat inför denna säsong. Alla tre har var närmast osannolikt ojämna och blandat kanonmatcher med milt sagt bedrövliga insatser. Besvikelsen i dessa klubbar borde så här långt vara avgrundsdjup, kanske ännu djupare.
Jämför materialet dessa tre klubbar förfogar över, med andraplacerade Malmö om ni inte riktigt förstår vad jag menar.
Det finns dock kvalitet i klubbarna och en senkommen vårspurt hade kunnat fungera som Cuprinol på ett changerat trädäck i slutet av april. Önnered till exempel, möter närmast Malmö och Hallby, inom loppet av fyra dagar, dagar som kommer avgöra hela säsongen för deras del. Det har dessutom avhängda jumbon Skånela kvar..
Hammarby har både GUIF (i Globen) och AMO kvar att möta.
Att Alingsås och Hallby skulle dansa kring slutspelsstrecket är mer väntat.
Hallby spelar i vissa perioder riktigt bra, men faller sedan igenom i andra perioder. Det är inte första säsongen som det ser ut så här och man börjar undra på vad det kan bero på. Tränar och spelar man på ett sätt som gör att bränslet tar slut i förtid, eller är det bara upprepad otur? Kanske något att borra djupare i framöver.
Summerar man de sista omgångarna så kan man undra om inte Peter Gentzels mytomspunna gamla ’superdator’ kanske har dammats av.
Den måste i så fall ha varit en föregångare till både Ai och Saida.
I symbios dessutom.
Väldigt många av de streckinblandade lagen har nämligen inbördes möten kvar.
Och det kan faktiskt bli en målskillnadsaffär av detta och då har vissa lag bäddat bättre för sig än andra. Frågan är ifall det någonsin har varit så ovisst mellan lag 2 till lag 11 som det är detta nådens år 2025.
De närmaste 16 dagarna kommer sannolikt påverka apotekens lagersaldo av Omeprazol i stor omfattning.
Själv nöjer jag mig med en semla och ett glas samarin bakom lyckta dörrar..
Ekmarks 16 punkter efter Vinslöv-Lågan 29-25: ”En rektoskopiseger, inte vacker – men nödvändig”