Claes krönika: Grattis till IrstaVästerås – eller…?

På tidigt 80-tal åkte vi till Västerås för att spela Irsta-Blixten.
Minns en riktigt lång resa med buss.
Och en busschaufför som hade lite problem med orienteringen.
Vid ett tillfälle tvingades han göra en kovändning på E18/20.
Med buss.

Spelmässigt gick det ganska bra, men jag minns att vi åkte ut i sudden death.
Mot Stockholms Handbollsgymnasium, tror jag. På frikastuppställlning.
Det blev inget finalspel på Rocklundahallens filtmatta.
Snöpligt.
Inte minst för vår målvakt som brutit foten på knallhårdsförläggningen i en kontorsstolsmalör, redan innan första matchens avkast.
I pur ilska slog han sönder sin ena krycka på bänken efter slutsignal.
Bitter kalk.

Allsvenskan har denna säsong vunnits av just IrstaVästerås.
Ett lag som fyller mig med blandade känslor.
Dels på grund av just Irsta-Blixten.
Dels på grund av deras osportslighet från just Allsvenskan 2017.
De lämnade då in en protest efter att ha fått stryk av Drott.
Protesten gällde matchnummer, då lagen hade bytt hemma/borta, en övergång och en målvakt som var inne på en straff. En straff som han inte räddade.
Resultatet innebar sedermera att Drott åkte ur Allsvenskan på sin väg ner.

På senare år har jag imponerats av Axel Moréns manskap och klubbens förmåga att bygga ett fungerande lag. Dementorhallen är vida omtalad och laget har varit svårslaget i flera säsonger nu. Nu belönas klubben med en välförtjänt plats i Handbollsligan. Ett reservationslöst grattis utropas härmed.

Nu är frågan vad som händer med laget?
Halva förstauppställningen är nämligen borta redan innan säsongen är avslutad.
Vill de ens ha platsen?
Blir de ett nytt Skånela, som bara går upp, utmanas ekonomiskt och åker ur?
För att sen börja om från ruta ett igen.
Eller vilka planer har klubben nu?
Det har en bra tränare och Zacke som sportchef.
Skulle gissa att laget behöver en dryg handfull nyförvärv för att hänga kvar i ligan.
Löser de det?
En hektisk vår och sommar väntar för klubben.

Under IrstaVästerås surrar ett riktigt getingbo.
Mellan tvåan Varberg och sexan Torslanda skiljer fyra poäng och däremellan hittar vi Aranäs, Vinslöv och Tyresö. Och där det nordhalländska derbyt mellan Varberg och Aranäs drar till sig extra intresse. Dels beroende på att matchen är helt vital för att nå en av de tre kvalplatserna till handbollsligan, dels för vad som hände med Varberg efter deras sista hemmamatch förra säsongen och också eftersom Aranäs har blivit omskrivna i nationell press efter ’segern’ mot Vinslöv.

Många har tyckt att det var ovärdigt och moraliskt fel att inte vilja flytta matchen, när vinterkräksjuka slog ut mer än halva Vinslövs lag och deras ledarteam. Med sin vinst med 13 mål fick man inte bara två poäng, utan dessutom en förändrad målskillnad på 26 mål lagen emellan. Sportsligt rättvist blev det inte denna gång, men Vinslöv har ödet i sina egna händer ändå. Och det har Aranäs också med matcher mot just Varberg och Tyresö kvar att spela. Och Tyresö har dessutom formsvaga Karlskrona.
Vinslöv möter Kungälv och Drott, medan Torslanda möter Tumba och Lågan.

Efter att ha haft sin kanske sämsta period sedan 2017, fick ett defensivt strugglande Drott plötsligt ordning i de bakre regionerna.
Vinsterna började avlösa varandra, när tåget uppåt redan hade gått.
Avhängda som de är, är de plötsligt seriens formstarkare lag.
En annorlunda säsong för Drott, som har spelat som bäst utan press på resultat.

Även IFK Ystad har haft en fin form, sedan den rutinerade duon Henrik Knudsen och Axel Eriksson förstärkte det unga laget. Överraskande nog har 43-årige Knudsen dessutom lyckats dra på sig två röda kort på några veckor, vilket borde innebära en avstängning, som Varberg i så fall bör vara väldigt tacksamma för.

Och så har vi konsekvent 7-6-spelande IFK Tumba som överraskat positivt, så till vida att de med två omgångar kvar redan är klara för fortsatt allsvenskt spel.

Att Anderstorp SK är klara för division 1, är klart sedan länge och de är ingen överraskning överhuvudtaget, tvärtom. Det blir att börja om med ny tränare och trupp.

Sen har vi kvartetten Kungälv, Karlskrona, Lågan och Lugi kvar att redovisa.

Eftersom Lugi har seriens formsvagaste lag kvar att möta, så skall de inte kunna bli indragna i den negativa kvalstriden. Det kan andas ut och kasta in några vedklabbar i återtågets vedeldade motor och titta framåt. Och tur är nog det, för Lugi är också extremt formsvaga. Med en annan lottning hade det kunnat bli en rysare av detta och en upprepning av vad Drott och RIK lyckades åstadkomma när de lämnade Handbollsligan. Nu verkar istället Lugi bygga en organisation för framtiden och kanske tar de rygg på HF Karlskrona genom att bygga från grunden och inte förhasta sig genom dyrköpta genvägar.
Nästa säsong möts följaktligen de tre gamla storlagen Lugi, Drott och RIK igen. Denna gång i Allsvenskan, som på så sätt blir en extra namnstark serie.

Kungälv behöver slå Vinslöv på lördag för att inte vara klara för division 1, redan med en omgång kvar, men det är inte säkert att två vinster räcker heller, så sannolikt är det dags för omstart i Kungälv.

Kvalar gör i så fall Lågan och IFK Karlskrona.

Och just i Karlskrona är det match på flera plan nu. Det råder förstämning.
Ekonomin är körd i botten och inga egna ungdomar knackar på dörren för att fylla på i laget, om någon av de mer etablerade lämnar.
Vill Karlskrona spela i Allsvenskan nästa säsong? Har de råd?
Finns den anrika föreningen ens kvar i höst? Har de i så fall spelare?
Och vad betyder det i så fall för jagande Kungälv, eller lagen som kvalar från division 1. Här kommer även förbundet få en utmaning och ett knippe spelare får sannolikt se sig om efter en ny klubb. Frågorna är många och tunga att ta i. Lycka till.

Sen har vi Lågan som när det började se lite mörkt ut plötsligt vann fyra raka matcher. I LRF-derbyt i Furutorpshallen i fredags tog de dock stopp.
När Lågan inte slarvar är de ett lag för den övre halvan och i långa stunder varje match spelar de riktigt rappt och sevärt. Sen tar motståndaren en time out och förändrar något och vips börjar det ryka om Lågan. Slarv och stressiga missar har frekvent förändrat matchbilden i ett nafs.
Hade de lite snabbare hittat tillbaka till sina grunder i matcherna, så hade de haft en handfull poäng till och därmed sluppit kvala.
Men givet läget så tror jag att ha ödet i egna händer skapar tillförsikt i den gemytliga klubben från Hörby.
Publiklaget Lågan har alla möjligheter att spela allsvenskt även nästa säsong.

Om tolv dagar går slutsignalerna i den sista omgången av Allsvenskan och strax därefter vet vi vilka som vinner de tre kvalplatserna och lyckas kvalificera sig för desamma. Där väntar ett nyväckt Guif och AMO för två av dem, den tredje kvalplatsen kan vi bara spekulera om.
De negativa kvallagen får också sina motståndare klara snart.
Och föreningarnas sportgrupper får hektiska dagar, kassörerna likaså.

Och den 4-6 april spelas årets upplaga av Irsta-Blixten i Västerås.
En turnering som får mig att åter börja leta i minnesbanken.
Men det får jag återkomma till en annan gång.