Ebrima Bajo om glädjen – och tårarna – när han fick kontrakt med HIF

Ebrima Bajo från Lamin i Gambia är ny i HIF. Den 20-årige vänsterbacken skrev på ett kontrakt med klubben i februari, efter ett par veckors provspel.
Skånesport träffade Ebrima Bajo på HIF:s träningsläger på Mallorca för ett samtal om känslorna kring kontraktet, löftet till den bortgångna modern, väder och instruktionerna från tränare Klebér Saarenpää.

Foto: Bildbyrån (Mathias Bergeld)

Provspelet i HIF var Ebrima Bajos första resa till Europa, ett sista steg på en målmedveten väg mot ett proffskontrakt.
– Jag började spela fotboll på gatan med mina kompisar, berättar han.
Familjens ekonomiska situation var svår och Bajo slutade skolan när han var nio år gammal för att fokusera på fotbollen.
Efter ett par år i akademilag debuterade han redan som 14-åring i den gambiska seniorfotbollen.
– Många sa till mig att jag inte skulle gå till ett seniorlag, för att jag var ung och spinkig. Men jag var inte rädd, fotboll handlar om vad du kan göra och du måste tro att det är möjligt. Jag ville bevisa att de hade fel och det gjorde jag, berättar han.

Steg för steg tog han sig uppåt i seriesystemet. När han kom till Greater Tomorrow låg den klubben i näst högsta serien. De gick upp i GFA League First Division och efter två säsonger där kom chansen att provspela med HIF.
När Ebrima Bajo sedan fick beskedet om att HIF ville skriva ett avtal med honom, var känslorna många, med både stor glädje och sorg.
– Jag har jobbat för det så länge, med min mamma som var mitt största stöd. Och nu fick jag chansen att skriva på ett kontrakt och hon är inte längre i livet. Så jag började gråta så mycket för jag hade lovat henne att en dag göra henne stolt och skriva på ett kontrakt, berättar han.
Bajos mamma dog när han var 16 år gammal. Han har sedan växt upp med sina syskon, mammans systrar, morföräldrar och morbröder i Lamin.
– Varje gång jag sa att jag skulle få ett kontrakt tittade hon på mig och frågade: ”Är du säker?” Jag svarade att ”jag är säker”. När jag fick kontraktet var jag glad, men plötsligt kände jag mig ledsen därför att hon som jag lovat att skriva på kontrakt inte är i livet. Så jag grät den kvällen och kunde inte sova, förklarar han.

Nu kommer Ebrima Bajo in i ett nytt lag, ett nytt land, en ny kontinent. För första gången i livet bor han ensam.
Han bor i tidigare HIF-spelaren Benjamin Acquahs tidigare lägenhet i Helsingborg och får mycket hjälp med omställningen och allt praktiskt från HIF:s materialförvaltare Lino Boriero.
– Jag gillar honom mycket. Han ler alltid och vill inte se mig ledsen. Han vet saker bättre än mig och vill alltid vara där för mig, säger Bajo om Boriero.
Vilken har varit den största utmaningen i allt det nya?
– Det största var vädret. Det kalla vädret. Om du aldrig varit i Europa kan du tycka att Gambia är kallt. När du är här vet du att Gambia inte är kallt. Jag tyckte vintern var svår när jag kom, men jag var stark mentalt för att mitt mål var inte uppfyllt: Jag skulle skriva på ett kontrakt.

Bajo är en av två spelare i laget som inte är från Skandinavien, en av två från Afrika. Den andre är Samuel Asoma, från Ghana, men uppväxt i Belgien och tidigare i spelandes i Sverige för Dalkurd, Västerås SK och TFF.
– Det hjälper mig. När afrikaner är i Europa försöker vi koppla ihop oss med varandra. Vi kan systemet i Afrika, även om jag är från Gambia och ”Sammy” är från Ghana. Han är min närmaste vän här. Vi gör mycket saker tillsammans. När vi sitter hemma chattar vi och vi går ut och köper afrikansk mat.

Hur gör de andra spelarna för att du ska komma in i laget?
– De försöker alltid få mig att förstå, för svenska är ett svårt språk att lära sig. När tränaren förklarar något på planen eller i ett möte så översätter de åt mig. Jag är så glad över lagkamraterna och tränarna – det är inte alltid så enkelt, det är ett nytt land och ett nytt system och de hjälper mig förstå. Fotboll handlar inte bara om att sparka bollen, du måste veta vad du gör.
Speciellt som back, antar jag? Hur mycket ger (tränare) Klebér Saarenpää dig individuella instruktioner?
– Ibland kan det kännas som att du försvarar bra, men så är det inte det och tränaren komma och säga ”om du gör så här istället”. Jag lär mig, fotboll handlar om att lära sig. Jag är redo att lyssna och att ta ansvar för att göra saker på rätt sätt.

Ebrima Bajo har startat en HIF-match sedan kontraktet blev klart – cupmötet hemma mot starka Häcken (1–4).
– Det var min debut i cupen. Det var en bra start. Efteråt kom tränaren till mig och sa ”bra match”. Han gömmer inget för mig – när jag inte är bra säger han det och jag känner mig inte dålig för det. Jag måste lära mig, jag måste ta det. Men det var jobbigt att vi förlorade, jag hatar att förlora.
Du hade en tuff tackling (mot Mikkel Rygaard)?
– Det var i en farlig zon. Om jag inte glidtacklat hade det varit farligt. Ibland är det nödvändigt att ta ett gult eller rött kort för lagets bästa – om jag lämnat honom och de gjort mål hade det varit mitt fel. Men det var en väldigt farlig tackling. Jag skulle fått rött kort där, men hade tur (tacklingen renderade gult kort, reds. anm.)

På planen är Ebrima Bajo vänsterback. När hans provspel med HIF inleddes figurerade han även som mittback på träningar, men han har även en bakgrund längre fram i planen.
– Jag var vänsterytter förr, berättar han.
– Vi hade en match där vår vänsterback blev sjuk och de tog ned mig på den positionen och jag hade en bra match. Från det började jag spela vänsterback. Men jag har haft många roller – mittback, mittfält, vänsterback, ytter. Så jag kallar mig en mångsidig spelare!

Ebrima Bajo:

Ålder: 20
Från: Lamin, Gambia
Kontrakt med HIF: Till och med 2028
Tidigare klubbar: Universal Academy, Gambia Ports Authority FC, KGH Lamin, Greater Tomorrow FC
Favoritspelare: David Alaba
Favoritlag: Real Madrid

Foto: Bildbyrån (Mathias Bergeld)

Läs de övriga (hittills 14 st) artiklarna från HIF:s träningsläger på Mallorca på denna länk: HIF på Mallorca.

HIF och Lundblad på Mallorca: Eto’o, Jakob I av Aragonien och kartan över träningslägret