There’s a new kid in town

Vilken ytterst intressant 20:e omgång i Handbollsligan dam.
Av många anmärkningsvärda siffror är den mest anmärkningsvärda 16-4. Det var nämligen halvtidsresultatet när Skara manglade H65 Höör.
Det stannade sedan på 33-19. Lite som när H65 mötte Skuru hemma och ledde med 17-4 i paus.
Skillnaden?
Skuru hade en hyfsad ursäkt. Bjärrenholt nyss skadad och laget var tunt i allmänhet.
H65 hade ingen ursäkt.
Jag trodde att Höörs första halvlek hemma mot Kristianstad tidigare under säsongen var det sämsta jag skulle se av dem. Men detta var värre. Nyblivna cupmästare och fyra mål framåt på 30 minuter ger ordet ”underbetyg” en ny innebörd.

Men det handar väl om den där tunna tunna linjen i just damernas liga, där det skiljer så lite mellan att få maxutdelning och att ja… att ligga under med 4-16.
Det är lätt att hänga H65 här.
Men det är ändå Skara som måste stå i fokus även på en lokalsajt som denna. För det som sker i Skara just nu är p-r-e-c-i-s det jag charmas mest av i elitsammanhang i Sverige.
En liten ort som sluter samman och skapar någonting magiskt. Få ett hyfsat lag att tro att de bäst och sedan spela därefter.
– Jag tror fan att Skara kan vinna SM-guld, sa jag i en webb-tv-sändning för några veckor sedan och fick en ”Du-är-dum-i-huvudet-blick” från Johanna Ahlm.
Den blicken känner jag nämligen igen.
Ahlm är dessutom livspartner till Rasmus Overby – som dök upp som tränare i Skara mitt under säsongen och verkligen fått fullträff.
I den här matchen var Isabella Mouratidou dessutom som en flaska Stroh-rom – 80-procntig, i första halvlek. Det såg ut som att Skara spelade med ett innebandymål och H65 passade runt med en medicinboll.

Skara är lite av damhandbollens Hammarby. Fast med disco och klappor och opretentiösa supportrar.
De får ett tryck i hallen som inte finns någon annanstans. Väldigt häftig och det är precis så jag lärt mig att älska handboll.
Mindre hallar med ordentligt tryck.
Snarare än döda hallar med parkeringsgarageaura.

Vi har vant oss vid att ha Sävehof, Skuru och H65 som gör upp om titlarna.
Men! There’s a new kid in town.
Skara är i mina ögon en stark SM-guldkandidat. Ny tabelltvåa och allt.

Och Johanna Ahlm ger mig nog förmodligen samma blick, men det är nog mer baserat på annat än mina SM-guldtips just denna vår.

***

På tal om parkeringsgarageaura.
I Ystad Arena tog YIF dam ”sista chansen”. Det fick fin träff på Skuru i första halvlek, darrade i andra, men höll undan till seger med 24-22.
Noterbart 1: Ligans bästa målvakt Rebecca Nilsson (sorry Isabella) var inte med. Extremt obra för Skuru. ”Inte uttagningsbar” som man säger i Nacka.
Noterbart 2: Landslagspjäsen Clara Petersson Bergsten hade efter 20 minuter gjort Skurus samtliga fem mål. När hon sedan gick sönder (stukad fot?) ökade YIF:s chanser avsevärt.

Det var ett halmstrå för Ystad, som måste vinna ytterligare två matcher för att ens få kvala. Borta mot Aranäs och hemma mot Hallby.
Jag tror inte en sekund på det. Även om Skövde skulle förlora mot Kristianstad och VästeråsIrsta.
YIF får ladda om i Handbollsligan och lär gå en intressant kamp med LUGI och kanske OV nästa år.

***

Tidigare under kvällen såg jag en av de sämre matcherna jag sett i ligan denna säsong, mellan Önnered och Skövde.
Hemmalaget vann med mycket möda och stort besvär och jag drar två slutsatser:
1. Önnered kommer att vara en dröm att möta i kvarten. Som jag läser tabellen slutar de sexa och får möta den troliga trean – H65 Höör. Vinner Höör den får de Skara i semin… Mouratidou slickar sig redan om munnen.
2. Skövde, om de inte nosar ut Kungälv på målfoto, får kvala mot Kärra. Ingen skulle pusta ut mer då än Hamed Khazrai. Kungälvstränaren som nästa säsong ska coacha – Kärra.

Men!
Och det är ett stort men
Kungälv måste lösa alla ekonomiska knutar innan den 1 april. Elitlicensen är fortfarande i fara.
Även KHK har sina ”utmaningar”, men jag utgår från att den klubben löser det. Med Kungälv är jag mer osäker.