Lundblads fem intryck från HIF–FFF 2–1: En bra och en dålig halvlek när HIF vann
HIF vann träningsmatchen mot Falkenbergs FF på Olympiafältets plan 10.
Två tidiga mål innebar vinst med 2–1 efter en bra första halvlek.
Här är Gustav Lundblads fem intryck från matchen.
Foto: Mauri Forsblom
HIF–Falkenbergs FF 2–1
1–0 Oscar Aga (7, assist Adrian Svanbäck), 2–0 Samuel Asoma (17), 2–1 Viktor Ekblom (61, assist Tim Stålheden)
HIF (4-4-2): Johan Brattberg – Benjamin Örn, Marcus Gudmann, William Westerlund, Ebrima Bajo – Wilhelm Loeper, Lukas Kjellnäs (Ervin Gigovic, 74), Samuel Asoma (Casper Ljung, 83), Max Svensson – Adrian Svanbäck, Oscar Aga (Milan Silva Rasmussen, 74).
Falkenbergs FF (4-4-2): Anton Andersson – Linus Borgström, Noel Hansson (Tim Stålheden, 39), Alexander Salo, Nils Bertilsson (Gabriel Johansson, 83) – Leonardo Farah Shahin (Adam Ekenhard, 83), Christoffer Carlsson (Sead Ali Hindi, 46), Melker Nilsson, Godwin Aguda – Viktor Ekblom, Isaac Shears (Albin Andersson, 62).
1. HIF vann igen
Efter tre hedersamma förluster mot allsvenskt motstånd i Svenska cupen var det dags för HIF:s första träningsmatch på över en månad.
Superettan-motstånd i form av nykomlingen Falkenbergs FF – och HIF vann för första gången sedan Örgryte hemma den 15 februari.
Det var viktigt i sig, då den ÖIS-matchen fram till idag faktiskt var HIF:s enda seger under 2025.
Insatsen mot FFF kan enkelt summeras i att HIF gjorde en bra halvlek och en dålig halvlek.
I den första gjorde man två mål och dikterade matchbilden från start – ett bra besked för Klebér Saarenpää som vill se mer av egen kontroll på bollen i år.
I den andra släppte man in ett mål och riskerade flera gånger dessutom att få en kvittering emot sig. Det var ett blekt HIF som uppträdde efter paus – en halvlek som visar att laget har en del kvar att jobba med.

2. Drömstart
Nye anfallaren Oscar Aga gjorde sin första start för HIF och var nära att göra 1–0 redan i femte minuten, framspelad av Lukas Kjellnäs. Den gången räddade målvakt Anton Andersson, men Aga gjorde istället ledningsmålet en dryg minut senare.
Falkenberg spelade upp kort i eget straffområde och då gick allt fel. Anderssons passning bröts av Adrian Svanbäck. Han serverade Aga som hade helt öppet mål och satte dit den.
I 17:e minuten kom 2–0. Samuel Asoma plockade upp en andraboll och sköt från 18 meter – i mål.
Målskyttarna var bland HIF:s bästa spelare i den första halvleken. Den ständigt spelbare spjutspetsen Aga satte faktiskt en boll till, men var offside när han frispelades av Adrian Svanbäck, som ser ut att kunna bli vårens assistkung i Superettan.
Asoma dikterade villkoren på mittfältet tillsammans med Lukas Kjellnäs. Kjellnäs hade den mer framskjutna centrala mittfältspositionen i offensiven, den som hans kollega Ervin Gigovic brukade ha i Superettan förra året. Därifrån kom Kjellnäs exempelvis upp till ett inlägg som Max Svensson sköt över på.
Kjellnäs såg intressant ut i rollen och jag gissar att det blir han och Asoma som får starta tillsammans på mitten i seriepremiären mot GIF Sundsvall borta om 13 dagar (tretton! det är nära nu).
Nästa helg, i genrepet mot IFK Värnamo, får Gigovic dock chansen att ta tillbaka platsen. Då är Kjellnäs nämligen iväg och spelar med U21-landslaget.

3. Andra halvlek
I första halvlek spelade HIF upp bollen bakifrån och lockade upp Falkenberg i en ofta resultatlös press, där man fick in bollarna mellan bortalagets linjer och kunde ta sig förbi de första lagdelarna på så sätt.
I andra halvlek tog Christoffer Anderssons Falkenberg kanske lite mer risk i hur de gick upp i pressen, för de började få fatt i andrabollar på mittplan och ytorna för HIF att spela i var betydligt mindre.
Leonardo Farah Shahin tvingade Johan Brattberg till en tidig benparad strax efter halvtid och FFF fick till ett bra tryck. Godwin Aguda och skicklige inhopparen Sead Ali Hindi fick också chanser och till slut kom en reducering.
Det var skåningen, tidigare IFK Simrishamn-, BoIS och Lunds BK-anfallaren Viktor Ekblom som tryckte bort William Westerlund och sköt in bollen efter att HIF tappat boll på mitten.
2–1-målet gjordes i 61:a minuten, men efter det fick HIF lite bättre koll på Falkenbergs forcering. Känslan var att de började spela lite mer enkelt och bortsett från en farligt skott från Ekblom (bäst i FFF, ser intressant ut inför Superettan) skapade FFF inga enorma kvitteringschanser.
Framåt hände dock inte mycket för HIF i andra halvlek. Det blev mycket småmissar och bästa möjligheten fick Wilhelm Loeper, snyggt framspelad av Svanbäck (vem annars?) efter en lång utspark.

4. HIF:s backlinje
HIF:s ordinarie mittbackspar Jon Birkfeldt och Wilhelm Nilsson missade bägge matchen på grund av fotskador – tunga avbräck, så klart.
Marcus Gudmann och William Westerlund utgjorde istället mittlås. Bägge hade en del problem mot Ekblom, men de höll uppe garden helt OK.
Westerlund skulle jag säga var en av första halvleks allra bästa spelare med sitt sätt att ligga rätt i löpduellerna och bryta bollar, plus fina uppspel. Det var efter just ett sådant som situationen där Asoma gjorde mål uppstod, exempelvis.
Gudmann hade en svag start på matchen, men spelade upp sig efter hand. På en hörna från Wilhelm Loeper i andra halvlek tog han sig till en målchans – typiskt för mittbacken som på nytt visar att han är ett hot även offensivt.
Till vänster fick Ebrima Bajo starta som vänsterback. Han löste det mesta som han fick emot sig på kanten (kantspelaren Leonardo Shahin syntes inte mycket), men han hade också ett också ett mindre bra bolltapp före Falkenbergs mål.
På högerkanten hade Örn en blandad första halvlek. Sedan var han dock en av få som klev fram i andra, då han vid flera tillfällen vann metrar genom att ta sig förbi Falkenbergs vänsterspelare med bollen. Hans inlägg höll också bra klass då.
Under slutminuterna försvarade sig HIF med fembackslinje, då Loeper gick ned som extra försvarare. Här skapade FFF egentligen bara en möjlighet – en nick från Albin Andersson i slutsekunderna.

5. Fler noteringar
Skåningen Noel Hansson, som gick till FFF från Lunds BK inför förra säsongen, har tidigare i karriären haft en hel del skadeproblem.
Därför var det extra tråkigt att se att den målfarlige mittbacken tvingades utgå med lindat knä efter knappa 40 minuters spel. Förhoppningsvis rör det sig inte om en allvarligare skada för Hansson, som kämpat länge för att få en chans i elitfotbollen.
HIF hade som sagt bra kontroll på bollen i första halvlek, men det är också värt att notera att mycket av det man skapade framåt kom på det gamla vanliga anfallsreceptet kontringar – eller snarare kontringar på kontringar.
Största plustecknet utifrån förväntningarna inför matchen sätter jag vid Oscar Agas namn – i linje med den positiva känsla jag fick av norrmannen på träningarna på Mallorcalägret.
Sammantaget var det här en match som inte förändrar så mycket av intrycket av HIF inför säsongen 2025.
Det är sällan Klebér Saarenpääs HIF gör en chockad, överraskad eller förvirrad.
I korthet:
Det är mindre bra att man inte var bättre än man var i andra halvlek.
Men spelar HIF som i första halvlek lär man vara ett givet topplag i Superettan.

Foto: Mauri Forsblom
Kontaktuppgifter:
gustav.lundblad@skanesport.se