HIF-tränaren efter 1–2 hemma mot Sandviken: ”Skit”

En besviken HIF-tränare Klebér Saarenpää mötte pressen efter lagets förlust i hemmapremiären mot Sandviken. Matchen slutade 2-1 till bortalaget efter ett avgörande mål i 91:a minuten. Det var lagets andra förlust på de två inledande matcherna i årets Superettan.

När Skånesport ber Saarenpää att beskriva känslorna efter slutsignalen svarar han kort och gott:
– Skit.
Hur analyserar du matchen?
– En första halvlek som vi får efter vår matchplan, där Sandviken är duktiga med boll. När vi orkar och flytta får vi de bollvinster vi vill ha och det öppna spjäll bakåt för deras del och framåt för vår del. Vi hittar ett bra djupledsspel och bra tajming i slumpbollarna som dyker upp. En bra första halvlek, det är inte så mycket mer att säga om det.
– I andra halvlek tycker jag att vi får en dålig, tveksam start, igen. När mattan börjar gå sönder första tio minuterna – sätt bollen bakom. Efter tio minuter har deras backlinje börjat droppa av så pass mycket att det är ett hav framför dem. Vi ser inte det och kan inte förmå oss att ändra oss så som matchbilden blir. Den blir ganska ryckig. På slutet kommer vi in i det igen, men slutkänslan är det som händer på övertid. Det är tråkigt. Jättetråkigt. Inte den start vi vill ha, men nu är vi där.

Det är dock inte läge att kasta bort allt som varit, menar HIF-tränaren.
– Vi kommer att jobba på samma sätt, säger han.
– Det handlar om att lugnt och metodiskt arbeta så kommer det att komma igång. Det är två matcher som spelmässigt inte är noll poäng, men nu står vi där med noll poäng. Ska vi då vända upp och ned på saker och ting? Nej. Lugnt och fint.

Skånesport frågar Saarenpää om det är de missade chanserna som varit problemet i de två inledande matcherna, eller om det finns andra systematiska skäl till förlusterna. Han lyfter den ”dåliga starten” av andra halvlek idag och de missade chanserna mot Sundsvall. Och när det gäller dagens största missade målchans säger han:
– Det blir löjligt, jag tror inte att jag behöver stå och säga det – men när vi är tre mot keepern… Ni kan referera det själva… säger han och syftar på det läge vid ställningen 1–1 i första halvlek då Max Svensson, Adrian Svanbäck och Wilhelm Loeper var fria med Sandvikens målvakt, men där anfallet mynnade ut i att Loeper sköt över.

Marcus Gudmann utgick i slutet av första halvlek efter att ha kolliderat med Sandvikens Linus Tagesson i samband med en hörna.
Båda spelarna byttes ut och det räknades som ett så kallat hjärnskakningsbyte – enligt den nya regel i svensk elitfotboll som möjliggör ett extra byte och bytestillfälle om läkare misstänker hjärnskakning (direkt efter match har Saarenpää ingen ny information om statusen på Gudmann).

Därför kunde HIF göra fyra byten vid tre olika tillfällen i andra halvlek.
Adam Akimey ersatte Oscar Aga längst fram.
– Vi ville få in Adam med sin snabbhet. Aga är mer smartness och hittar ytor. Adam kan med sin explosivitet vaska fram något en mot en.

På centralt mittfält byttes både Samuel Asoma och Lukas Kjellnäs ut mot Ervin Gigovic och Casper Ljung.
– Det är mer kondition på ”Sammy” innan han kommer ”up to speed”. Central mitt har stor arbetsbelastning och vi kan utgå från att vi i nästan varje match kan komma att behöva byta. Jag hoppas att man inte behöver byta båda i varje match, men Lukas hade ett gult (kort).

Max Svensson ersattes av Milan Silva Rasmussen på vänster mittfält.
– Vi får en liten förändring där på kanten. Han hittar den ytan ganska bra.

Foto: Mauri Forsblom

Lundblads fem intryck från HIF–Sandviken 1–2: HIF kvar på noll poäng, förlorade i 91:a