Lundblads fem intryck från HIF–Sandviken 1–2: HIF kvar på noll poäng, förlorade i 91:a

HIF förlorade hemmapremiären mot Sandviken med 1–2 efter ett sent avgörande signerat William Thellsson.
Här är Gustav Lundblads fem intryck från Olympia.

Foto: Mauri Forsblom

HIF–Sandvikens IF 1–2

0–1 Linus Tagesson (21, assist Victor Backman), 1–1 Wilhelm Loeper (22, assist Oscar Aga), 1–2 William Thellsson (90+1, assist Oscar Sjöstrand)
Publik: 9135

HIF (4-4-2): Johan Brattberg – Benjamin Örn, Marcus Gudmann (Ture Görefält, 45+4), Wilhelm Nilsson, William Westerlund – Wilhelm Loeper, Lukas Kjellnäs (Casper Ljung, 85), Samuel Asoma (Ervin Gigovic, 75), Max Svensson (Milan Silva Rasmussen, 75) – Adrian Svanbäck, Oscar Aga (Adam Akimey, 67).

Sandvikens IF (4-4-2): Hannes Sveijer – Linus Tagesson (Olle Samuelsson, 45+4), Gustav Thörn (Taulant Parallangaj, 85), Emil Engqvist, Christopher Redenstrand – Johan Arvidsson (Liam Vabö, 76), Daniel Söderberg, Victor Backman (Filip Olsson, 62), Oscar Sjöstrand – Moonga Simba (Pontus Carlsson, 85), Kim Käck Ofordu (William Thellsson, 62).

1. Hemmapremiären

Trafikstockning på Södra Stenbocksgatan. På trottoarerna människor i röda halsdukar, tröjor och hårklämmor och hundar i röda halsband. Alla på väg mot ett och samma mål.
Köbildning utanför södra ståplatsentrén i solskenet. Våren var här. Olympia lockade med hemmapremiär.
9135 personer tog sig hit idag, den största hemmapremiärpubliken sedan 2022, den högsta hemmapremiärsiffran för klubben i Superettan sedan invigningen av nya Olympia mot TFF 2017.
Förutom ett gäng tappra rödvita järnverksanhängare på östra, hoppades de alla på att det här skulle bli en hemmapremiär som förr i tiden, då HIF blåste över motståndarna och oftast bara vann sådana här matcher.
Men i 2020-talets HIF är det inte så enkelt.
De åkte istället på en rejäl smäll mot detta Sandviken, som verkar ha en speciell förmåga att jävlas med HIF särskilt mycket.
• Två kvitteringar med tio man på Olympia i fjor (2-2).
• Upphämtningen av 0-2-underläge till 2–2 på Jernvallen i oktober.
• Och idag: Ett rödvitt avgörande i 91:e som kastar mörka skuggor över Olympia i eftermiddag.
HIF har inlett säsongen 2025 med två raka förluster.
Vart ska det här ta vägen?

2. Hur blev det så här?

När detta skrivs har Klebér Saarenpää kallat till sig sina spelare för ett möte i mittcirkeln, direkt efter en särskilt jobbig slutsignal ljudit över Olympia.
Nedanför de tappra tillresta på östra jublar Sandvikens spelare över en seger som de verkligen inte var självklar.
Från södra stå hörs en frustrerad blandning av burop och ”kom igen, HIF”.
Hur blev det så här?

I den djupa besvikelsen behöver de rödblåklädda på innerplan se nyktert på situationen, jobba vidare och inte kasta runt allting – för det finns trots resultaten en hel del bra saker att ta med sig från de här två första matcherna.
För en vecka sedan förlorade HIF premiären mot GIF Sundsvall med 2–0. Även det efter en match som hade kunnat sluta helt annorlunda, men som inte gjorde det.
Mycket var annorlunda med den här matchen – HIF dominerade spelbilden mot Giffarna, idag hade Sandviken mest boll under större delen av matchen.
Men en sak hånlog spelarna i ansiktet både då och idag: De missade chanserna.

3. Chanserna

Första halvlek. Sandviken dominerade bollinnehavet och gick fram högt med hela laget.
HIF riktade in sig på snabba kontringar – och fick utdelning i form av målchanser.
Redan i andra minuten blev Adrian Svanbäck och Wilhelm Loeper fria i en två-mot-ett-situation, men målvakt Hannes Sveijer bröt den förstnämndes passning mot den sistnämnde och det blev inte ens ett avslut av det.

Sandviken tog ledningen i 21:a genom Linus Tagesson som efter en bollvinst på mittplan löpte upp från sin backsposition och satte den från position nära straffpunkten, på ett vänsterinspel från Victor Backman.

HIF:s kontringar fortsatte dock att vara ett gissel för Sandviken och bara en minut senare lyfte Loeper in kvitteringen med vänstran, fri med Sveijer på en mycket fin passning från Marcus Gudmann.

Problemet var att HIF inte gjorde fler mål på de där lägena. I princip varje gång Sandviken fick hörna – vilket hände ganska ofta – blev det en potentiell farlighet för HIF på den efterföljande omställningen.
I 27:e minuten blev det en ren målchans av det. Då kom Svanbäck, Loeper och Max Svensson tre mot noll mot Sveijer och Loeper fick chansen att göra ett andra mål – och avslutade över ribban.
En stor chans och den lär spelas runt, runt, i videobandspelaren i Loeper och många andras huvuden inatt.

Den missen var stor, men HIF brände inte lika många lägen som mot Sundsvall förra veckan. Däremot hade de kunnat komma till fler med lite bättre sista passningar. Men att de gjorde ett mål idag var inte orimligt.
Problemet var att Sandviken gjorde två.

4. Stenhårt straffade

Första bortamålet kom till efter ett bolltapp av Samuel Asoma på mittplan. Det gick fort och till sist satte alltså Tagesson dit den, trots att många HIF-spelare fanns i eget straffområde.
1–2 i 91:a var ett resultat av lite tafatt mittfältsspel, en missad brytning av en Wilhelm Nilsson som ville gå för ett avgörande och sedan gjorde William Thellsson bort Ture Görefält inne i boxen och satte dit den.
En parentes: Thellsson blev skyttekung i trean 2022 (med Älmhult), skyttekung i Supertvåan 2023 (med Räppe) och växte in i Ettan med Lunds BK förra året och satte nio mål.
Nu har han avgjort en match på Olympia – Thellssons väg uppåt fortsätter.

Jobbigt för HIF, så klart.
Kanske var det undvikbara mål, men grejen var att Sandviken nästan inte skapade någonting alls utöver de där målen – den enda övriga målchans under de första 91 minuterna jag noterade var Moonga Simbas skott när han kom in från kanten i slutet av första halvlek.

HIF blev stenhårt straffade och förlorade på grund av det. Det går att hävda att Sandviken inte vunnit den här matchen mer än två-tre gånger av tio.
Ingen vidare HIF-tröst – men åtminstone en signal om att det inte är läge för en fullständig omstart.

5. Jobbigt läge

2020 och 2022 inledde HIF Allsvenskan med två förluster i följd. 2023 inledde de Superettan på samma sätt och alla de här säsongerna blev direkt hemska.
Så nu gäller det att det här inte fortsätter likadant, men det ska det inte behöva göra.
HIF-laget och -ledarna behöver visa kyla och jobba vidare som om inget hänt.
Därför att rent systematiskt är spelet som sagt till stora delar fungerande. Poängutfallet noll på de här två matcherna är någon form av värsta möjliga-scenario utifrån hur matcherna faktiskt sett ut.

Den kylan behövs även ute på planen borta mot Örebro om tio dagar och hemma mot Västerås efter det: Bättre skärpa när lägena kommer är helt avgörande – och på samma sätt ett skarpare försvarsspel i den egna boxen.
Hemmapremiären blev skit, men 9135 åskådare, runt 25 spelare och ledare bör rimligen ha goda förutsättningar att vända på detta.

Foto: Mauri Forsblom

HIF-tränaren efter 1–2 hemma mot Sandviken: ”Skit”