Espen Christensen inför sina sista matcher: ”Skulle vi byta nu vore det att jinxa allt”

Om någon, eller några, veckor är Espen Christensens handbollskarriär över.
Semifinalserien mot Hammarby är en oväntad bonus, men heller inte nödvändigtvis slutstationen. I potten ligger en finalplats och möjligheten till en titel han inte ens kunde drömma om.
– I de här matcherna blir det ett ”han-vet-att-jag-vet-att-han-vet-tänk”, säger Espen.

Espen Christensen kom till OV Helsingborg som en sällsynt vass spetsvärvning och briljerade stort när laget varvade Allsvenskan.
Under nykomlingssäsongen i Handbollsligan har dock en fingerskada och en hjärnskakning gjort speltiden i OV hackig. Mycket oväntat har Michael Andersson gjort sin främsta säsong någonsin och Espen Christensen har mestadels agerat supersub. Handbollsmålvakternas svar på Ole Gunnar Solskjaer.
Trodde du någon gång att du skulle få spela en semifinal igen när du skrev på för OV Helsingborg?
– Nej.
Vad ville du med din handboll då?
– Det var tudelat. Dels kunde OV presentera en rolig sportslig satsning där jag skulle få en mentorroll och att ta mycket ansvar även utanför planen. Det triggade mig personligen; att det kunde mynna ut i någonting nytt. Jag har en annan handbollsballast än de andra i laget. Samtidigt ville jag bevisa att jag är professionell. När tiden sedan är över hoppas jag att jag betytt mer än bara räddningar för klubben.
Espen lyfter fram hur OV ordnade med en helhetslösning.
– Klubben hjälpte mig att hitta mitt nuvarande jobb på Lindéngruppen; ett superjobb som är relevant för min utbildning och ligger i tiden. Jag jobbar med hållbarhetsfrågor och deras hållbarhetsrapportering. Jag ska inte sticka under stolen med att just det var viktigt för mig när jag skulle välja en ny klubb efter IFK Kristianstad.

När märkte du att det var läge att skruva upp de sportsliga förväntningarna? För några veckor sedan pratade ni fortfarande som att hålla er kvar?
– Huvudmålsättningen var att överleva ligan och så var det in i det längsta, men efter att ha vunnit flera tighta matcher och vunnit matcher i slutsekunderna började de hända något med gruppen. Mycket av de små marginalerna som hela tiden var på vår sida skapade ett lugn och gav alla stort självförtroende. Jag vet inte när vi började tittade uppåt… Vi har hela tiden varit extremt ödmjuka med vetskapen om att det krävts maxprestationer varje gång för att ta poäng.
Har du någon gång under säsongen upplevt att det spridit sig en viss mättnad?
– Ja, lite. Eller… Om det var mättnad eller helt enkelt bara så att vi var en grupp som aldrig varit med om det här förut är svårt att veta. I tuffa perioder blev vi slitna fysiskt, men även mentalt. Inte minst efter Final4-upplevelsen var det lite tungt med energin.

Hur upplevde du kvartsfinalserien mot Malmö?
– Det hände någonting i match två. Då svängde pendeln från Malmös till vår sida. Samtidigt hade vi extremt mycket fokus på match två och lärde och mycket av match ett. Många spelar slutspel för första gången och behövde hitta rätt i energinivån. Oavsett om man spelar i 30 sekunder eller 60 minuter måste alla i gruppen bidra med 100 procent.
Vad är annorlunda med slutspelshandboll?
– Jag känner att det kittlar lite extra. Det blir en extra intensitet. I de här matcherna blir det ett ”han-vet-att-jag-vet-att-han-vet-tänk”. Det är någonting jag tycker är väldigt kul.
Upplägget med dig och Michael är speciellt. Du får hoppa in under sista kvarten. Hur trivs du i jokerrollen?
– Det har bara blivit så. Jag och Michael styr mycket själva hur vi löser det. Vi är båda gamla gubbar och ansvarar till stor del för matchningen själva.
Många trodde att det skulle vara tvärtom?
– Ofta är Micke bra i försa halvlek och nu har jag hittat min roll. Det har fungerat väldigt bra. Skulle vi byta nu vore det att jinxa allt. Sedan är jag van vid just den här rollen från mina tio-tolv år i landslaget; då ska man kunna vända en match på kort tid.
– Hur det sedan blir i semifinalserien får vi se, säger Espen med ett lurig leende…
– Nu blir de en hel annan serie. Vi får möta en helt annan kuliss i Eriksdalshallen. Att spela i en fullsatt kokande hall där är någonting väldigt nytt för många.
Ni vann där i serien. Det måste kännas bra att ”ha med sig”?
– Sant. Sedan är frågan vad Arnelins straffmål i sista sekunden då är värt nu när det är semifinal. Vi hade hur som helst en bra upplevelse då och det ska vi ta med oss.
Hur mycket tänker du på att detta kan bli dina sista matcher?
– Ingenting!

Den skånska handbollskartan ritas om: ”Vinslöv & Lågan trots allt vinnare”