Sylisufaj i storform när Landskrona BoIS hemmaslog Utsikten

Landskrona BoIS tog emot Utsiktens BK i Superettans tredje omgång under lördageftermiddagen. Efter två inledande kryssmatcher skulle också säsongens första förlösande trepoängare inkasseras på Landskrona IP, inte litet på grund av en enorm andra halvlek signerad Edi Sylisufaj. 

Landskrona BoIS var tillbaka på Landskrona IP på lördagen efter seriepremiärens magplask då Brage kvitterade i matchens absoluta slutskede. Sedan dess har man hunnit åka upp till Östersund, där man i stort sett replikerade Brages prestation med ett kvitteringsmål signerat Gustaf Bruzelius i 98:e (!) minuten. Gästerna, Utsiktens BK, har å sin sida haft en ännu tuffare säsongsinledning med två raka förluster inför lördagens drabbning i Skåne. 

BoIS såg ruskigt spelsugna ut direkt från avspark och lyckades spela sig in i motståndarnas straffområde flera gånger om bara under matchens första fem minuter. När man tappade bollen kunde Utsikten visserligen närma sig hemmamålet, men genom ett resolut försvarsspel kunde BoIS frejda sig utan problem. 

Det fina spelet och möjligheten för BoIS att ta sig långt in på motståndarnas planhalva innebar däremot inte att tempot i matchen var något vidare. När hemmamålvakten Marcus Pettersson stod mer eller mindre stilla med bollen vid egna fötter tyckte till och med publiken att det gick väl långsamt. Resten av spelarna på planen gjorde ingen som helst ansats att röra sig för att ge Pettersson några direkta spelalternativ, men när bollen väl kom loss blev det snabbt och ofta farligt.

Främst var det Xavier Odhiambo som kunde springa sig loss i djupled flera gånger om och känslan var att Utsikten saknade svar på anfallarens snabbhet och tekniska förmåga. Faktum är att man kom till så pass många bra lägen under den första halvlekens första hälft, att man nog borde ha spräckt nollan redan då. 

Istället var det gästerna som skulle inleda målgörandet för dagen. Efter en fin kontring där Alexander Johansson till slut kunde röra sig inåt banan mot straffpunkten stod Pettersson för ett fint ingripande. Bollen gick dock ut till Alexander Faltsetas som kunde dra på ett skott från kanten av straffområdet. BoIS-försvararen Rassa Rahmani blockerade skottet och kunde till en början fira med lagkamraterna innan domaren pekade mot straffpunkten. Vänsterbacken hade blockerat med handen vilket också föranledde ett gult kort, till synes helt onödigt då Pettersson befann sig mellan honom och målet. Gästernas Arian Kabashi gjorde inga misstag från straffpunkten och plötsligt stod det 1-0 till Utsikten. 

Matchbilden förblev mer eller mindre oförändrad fram till pausen. BoIS dominerade spelet och tog sig ofta in i farliga ytor, samtidigt som man hade vått krut i bössan och misslyckades med att faktiskt få foten på bollen när chansen gavs flera gånger om. Utsikten pressade ganska högt och kunde skapa en del oråd i hemmaförsvaret, som dock kunde spela sig ut ur nästan alla situationer man ställdes inför. Publiken var inte på topphumör med det ganska orimliga 0-1-resultatet, men stämningen var ändå ganska god och känslan var hela tiden att BoIS skulle få in en kvittering. Det hände dock inte innan domaren hann blåsa av den första halvleken. 

Bara någon minut in i den andra halvleken började gästerna maska betänkligt (igen, det var även en faktor under innan pausen). Efter att Edi Sylisufaj kommit till ett pressat avslut nära inpå mål valde bortamålvakten Jakub Ojrzynski att ligga kvar på marken. När domaren först inte blåste av tog han sig plötsligt för huvudet, till publiken och hemmalagets stora förtret. 

Irritationen verkade inte ha någon negativ inverkan på hemmalaget, snarare tvärtom. BoIS tryckte på ännu hårdare än tidigare och verkade vara bosatta i den sista tredjedelen av planen. Utdelningen skulle också komma från just Sylisufajs kant då yttern återigen vek inåt i banan och delikat placerade in 1-1 intill den bortre stolproten. På såväl planen som läktaren var det tydligt att en stor vikt föll av hemmaaxlarna och om något blev trycket mot bortamålet bara större och större. 

Bara några minuter senare skulle också ledningsmålet komma genom innermittfältaren Adam Egnell. Sylisufaj drev fram bollen på vänsterkanten, och drog en crossboll över till Kevin Jensen på motsatt sida planen. Han spelade bara enkelt bakåt till en framåtlöpande Adam Egnell som kunde dundra in ett långskott i målvaktens vänstra kryss. BoIS chanskavalkad tog däremot inte slut där. Kort därefter hade man chansen att klämma dit en ytterligare boll från straffpunkten efter fint spel, återigen från vänsterkanten. Ännu lite senare höll en hemåtpass från Utsikten på att glida in i mål bakom bortamålvakten, som dock hann upp den en meter innan mållinjen. 

Om Utsikten hade problem med Odhiambo i inledningen av första halvlek vet jag inte vad man ska säga om Sylisufaj i den andra. Det spelade egentligen ingen roll om yttern gick på insidan eller utsidan av ytterbacken, eller för den delen hur många försvarare som täckte upp bakom. Man fick ändå inte grepp om Sylisufaj som verkar ha funnit sig tillrätta i sin nya klubb efter vissa frågetecken under försäsongen. 

Precis som 5-5 efter två matcher antyder var det i försvarsspelet som man kunde hitta flest utvecklingsmöjligheter i BoIS. Visserligen löste man mer eller mindre alla situationer man ställdes inför, men samtidigt var de också fler än vad som kändes rimligt utifrån spelövertag och prestation. Ofta gjorde man lite för enkla tekniska misstag som gav Utsikten chansen att kontra, och hade gästerna varit spetsigare framåt hade det kunnat gå riktigt illa flera gånger om. Däremot agerade Melker Jonsson och Gustaf Westström resolut i mittblocket och de där riktiga farligheterna kunde avstyras innan gästerna hann komma till avslut. 

Med drygt 20 minuter kvar av ordinarie tid ersattes den andra halvlekens gigant Sylisufaj av Cameron Streete. Odhiambo tog platsen till vänster i anfallet och inledningsvis verkade det enorma hemmaövertaget avta en aning. Det dröjde däremot bara några minuter innan BoIS hittade nya nycklar till anfallsspelet, inte minst genom fina överlappningar av Rahmani som föranledde ett par fina anfall. Ytorna för Utsikten att kontra i fanns dock kvar och segern kändes långt ifrån säkrad med bara 2-1 för BoIS i ryggen, spelövertaget till trots. 

Mot slutet av matchen kom den nyligen inbytte yttern Christian Stark till ett ruskigt bra läge mitt framför mål. Bollträffen hade dock kunnat vara bättre då avslutet gick i ribban efter att Stark grävt lite väl djupt i skottläget. De tekniska missarna från hemmalaget fortsatte komma men när man förväntade sig att Utsikten skulle trycka upp laget i större utsträckning, för att jaga en kvittering, var känslan snarare att man började få slut på bränsle.

Detsamma kan nog sägas gälla även BoIS, som kom till lägen mest hela tiden men som inte fick till avsluten över huvud taget mot slutet av matchen. Det tydligaste exemplet på detta var när Streete missade öppet mål efter att ha fullständigt frispelats vid straffpunkten. Snart därefter blev det också handgemäng nere på planen, vilket föranledde att Stark visades ut. Domaren måste ha sett och hört något som jag missade då gästernas David Tokpah, som såg ut att ha knuffat yttern i förstaläget, undgick bestraffning helt och hållet. 

Det finns mycket att säga om passningsspel, effektivitet i avsluten och ett bortalag som kanske inte riktigt höll måttet. Det mest framträdande intrycket från lördagens drabbning på Landskrona IP var dock det enorma underhållningsvärdet. Det kändes som att samtliga på plats närmast höll andan under hela matchen. Antingen spelade sig BoIS till farliga lägen, ofta genom vackra kombinationer, eller så slog man bort en boll i gapet på motståndarna som kunde fylla på med folk i kontringar framåt. Visst skulle resultatet sannolikt ha varit ännu bättre, men spelmässigt presenterade sig hemmalaget på allvar som ett topplag i Superettan idag. Sitter avsluten och passningarna bättre framöver kommer det vara mycket trevligt att se på fotboll i Landskrona i år.

Foto: Bildbyrån (Avdo Bilkanovic)