Claes krönika: ”Du har väckt upp det jag trott var dött…”

Idag verkar temperaturen klättra sig upp mot 20 grader för första gången detta år. Det är ett välkommet tillskott för en stelnande och lätt frusen kropp. 

Man vederkvicks och flanerar.
Kval och slutspel har tuggat på.
Sensationerna har i stort lyst med sin frånvaro.
Det hela har följt en ganska luguber mall.
H43 och Kropps vann sina platser i Allsvenskan genom vinster i kvalet mot ett dödskrampande Karlskrona och ett till synes utbränt Lågan.
Det blev aldrig särskilt spännande.
Synd.

I Handbollsligakvalet var de allsvenska lagen ännu inte tillräckligt bra.
AMO, GUIF och Önnered vann till sist ganska bekvämt.
När Åhus snodde Örebros plats i div 1 var det dock rejält med dramatik.
Avgörande match.
En jämn sådan, där till sist Åhus vann, trots bortaplan.

Kristianstad gjorde en synnerligen slät figur mot Hammarby och avrundade säsongen med ett magplask från 10 meter.
Malmö verkade alltför nöjda med sin säsong och orkade inte med ett piggare OV Helsingborg.
Karlskrona föreföll också ha bränt sitt bästa krut när det vankades slutspel.
Ystad IF joggade förbi ett Hallby som gick på tandköttet.

Hyfsade publiksiffror på flera håll i kval och slutspel, men rubrikerna uteblev.
Istället blev det the white trash rumble mellan Avesta Brovallen och Mellerud som snodde rubrikerna. Lagen vann varsin match och Mellerud vann titeln ’Sämst i Sverige’ – på målskillnad. Detta efter vinst hemma i Dalsland i en fullsatt hall.

Jag hade börjat gäspa.
Ystad skulle vara för bra för ett strugglande Sävehof, som så här långt har gjort en otippat beige säsong.
Hammarby skulle vara för bra för OV Helsingborg.
Ystad skulle vara för bra för Hammarby.
Kittlingen att följa slutspelet uteblev.
Grattis Ystad IF och inte minst Kim Andersson till ett värdigt avsked.
Jag började tänka på annat.

Igår slog jag med ner med dubbla skärmar.
På den ena HBK-Öster i Allsvenskan, på den andra Sävehof-YIF.
Sävehof saknade båda sina högernior Emil Berlin och Magnus Persson.
Till det saknades energiknippet Sebastian Spante.
En förkyld Oscar Sävinger började på bänken.
Skulle Sävehof överleva ens 20 minuter?

Medan HBK försökte göra säsongens första mål, i förarsätet mot Öster, så föll mitt fokus alltmer på handbollen. När HBK genom en 17-årig mittback gjorde 1-0 på övertid var matchen i Partille redan avgjord.
Det var nämligen ett annat Sävehof denna kväll.
Viljan var trots de frånvarande spelarna på en bättre nivå.
Arvid Norén var fin i målet. Skapade en tro i de bakre regionerna.
Domarna tillät alldeles för mycket, men det bekymrade inte de nättare och yngre kämparna från Partille.

Olli Mittun och Olle Ek var de stora härförarna i offensiven.
Publiken vädrade morgonluft.
En med Partillemått mätt sett högst respektabel publiksiffra dessutom.
Sardinburken svällde i kanterna innan Sävehof till sist defilerade hem segern och luftade stora delar av sin bänk.
En välkommen taktisk triumf för Linus Ekman och Hampus Fernebrand som jag tror har haft en ganska tungjobbad säsong.
Nu blir det i alla fall en hemmamatch till, minst.

Ystad då. Jo, de fick mig att minnas tillbaka till barndomen.
Vi skulle spela match mellan våra stugområden, Knebildstorp-Strandhaga
Det var mycket prestige på spel.

Mamma hade lagat kokt lax, nypotatis och en kall sås på vispad grädde.
Makalöst gott.
Jag föråt mig, blev proppmätt.

Fick tala om för lagkamraterna att jag inte kunde spela ute.
Fick stå i mål.
Jag kunde knappt röra mig. Kändes som om min spända bål skulle kunna sprängas vid minsta rörelse. När jag sedermera slängde mig efter knallhårt distansskott, så liksom studsade jag upp i stående igen.
Jag var däst.

Kanske hade Ystad ätit lax igår.
För de var inte bra.
Det var nonchalant.
De hade redan vunnit.
De var mätta.
Sånt kan vara kostsamt i handboll.

Med det sagt så kom jag att tänka på låttexten i rubriken. 
Var kom den ifrån? 
Försökte tänka och jogga med minnet.
Kom då på att det sannolikt var Magnus Uggla.
Googlade texter och fann Astrologen.

Du är den vackraste jag mött
Inte påmålad och falsk som andra
Du har väckt upp det jag trott var dött
Och när du har mej när jag tar dej
Din hungrande kropp får frid
Bortom all rum och tid
Då är du den finaste jag mött

Så tack Sävehof för att ni väckte slutspelet igår kväll.
Kan månne det väcka hoppet för underdogen OV Helsingborg?

Jag hoppas det.
För jag vill ha bäst av fem i alla matchserier.
Med det sagt så återgår jag till en kopp kaffe med den finaste jag mött.