Lundblads åtta funderingar inför HIF–Kalmar: Jag minns hur publiken ropade ”Avgå Nanne!”

På söndag kl. 13 tar HIF emot Kalmar FF på Olympia, fem dagar efter HIF:s urladdning mot Västerås i veckan. 
Här är Gustav Lundblads åtta funderingar inför matchen.

1. Tiderna förändras

Senaste gången de här lagen möttes i seriespel var i oktober 2022 i Allsvenskan.
När HIF förlorade den matchen med 2–0 började degraderingen till Superettan att övergå från överhängande risk till fullbordat faktum.
Kalmar slutade fyra i Allsvenskan 2022 och det var knappast någon som trodde att de skulle befinna sig i Superettan mindre än tre år senare.

Men historien tar ofta vägar, drar upp linjer, som i efterhand kan te sig naturliga och givna – men som på förhand definitivt inte var det.
Kalmar brakade ur Allsvenskan i vintras, efter 22 säsonger i följd i högsta serien.

Samtidigt minns jag hur HIF och Max Svensson ytterligare tre år före 2022, vann med 2–0 i ett viktigt allsvenskt bottenmöte hösten 2019.
Den gången fick Kalmar kvala sig kvar, mot Klebér Saarenpääs Brage. Då framstod det som en tidsfråga innan ett famlande KFF skulle få kliva av Allsvenskan – inte som att någon säsong senare skulle vara ett av Sveriges bästa lag.
Att HIF åter igen skulle åka ur Allsvenskan kändes avlägset. Sedan dess har de gjort det två gånger.

Jag minns även en match på Olympia mellan lagen hösten 2007.
HIF vann med 5–0. Nanne Bergstrands redan då långa tränarsejour i Kalmar verkade ha nått vägs ände – det var andra matchen i rad laget förlorade med det resultatet.
På Olympia skanderades det då med ljuvlig (?) läktarhumor/självironi ”Avgå Nanne!” – en passning till de i efterhand mindre lyckade avgångskraven mot dåvarande HIF-tränaren Bergstrand 2001.

Ett drygt år efter 0–5-smällarna tog Kalmar och Nanne sitt första och hittills enda SM-guld.

Så är det med fotbollen.
Klubbarna består.
Men dess framgångar och motgångar kommer ofta när man inte anat dem.

HIF har upplevt många år av motgångar på sistone.
Det verkar vända uppåt, det är de flesta överens om nu.
Men ingen kan veta  vart vi alla är nästa gång Kalmar FF kommer till Olympia (nästa gång efter morgondagens match det vill säga).

2. Avsparkstiden

Men vi vet vart vi är på söndag.
Det gäller att hålla tungan rätt i mun här.
Avsparkstiden är ovanlig – klockan 13 och ingenting annat.
Det känns som en avspark som jag verkligen hade kunnat inbilla mig själv skulle ske på det mer vanliga klockslaget två timmar senare.
Hade varit just snyggt att komma till Olympia lagom till intervjuerna efter match…

Med andra ord: Kom i rätt tid du också!

3. Avstängningarna

HIF kommer till spel utan avstängda duon Wilhelm Nilsson och Ervin Gigovic.
Givna ersättarna: Jon Birkfeldt och Samuel Asoma.
Det ska inte vara några större problem, men jag är inte helt säker.
Birkfeldt och Gudmann blir ett nytt mittbackspar, med två högerfötter.
Gigovic kommer från två starka matcher på mittfältet, fram till den mindre lyckade utvisningen.
Nyckeln blir att Asoma går in och visar sig från sitt bästa jag. Som den Asoma vi fick se i cupen mot Öster, eller i första halvlek av premiären mot Sundsvall. Han var klart mindre framträdande hemma mot Sandviken och i Örebro.

4. Mittfältskampen

På mittfältet ställs Asoma och Lukas Kjellnäs mot en tung duo: Robert Gojani, 32, och Herman Hallberg, 29.
Det är ett rutinerat, ärrat, högkvalitativt par på Superettan-nivå.
Helt klart en grund till att ett annars till stora delar nykomponerat Kalmar tagit sig ur Superettans fyra omgångar med tio poäng och serieledning på kontot.

5. Formationsbyten

Kalmar FF har växlat formationer under matcherna när de avfärdat förväntade nedre halvan-lag som Oddevold, Östersund och Giffarna.
Senast mot ÖFK var det trebackslinje i första halvlek, fyrbackslinje i andra.
Efter dagens träning frågade jag tränare Klebér Saarenpää om hur sådant påverkar förberedelserna.
Måste ni ha två olika planer?
– Vi kan nog ha tre planer. Men plan A är att vi fokuserar på oss själva, svarade han och fortsatte:
– Vi är medvetna om det och då kan man kanske inte presentera motståndare lika definitivt, utan mer löst toucha på allt. Men vi har spelat mot alla system och har vårt sätt att bearbeta de olika systemen. Vi vet vad vi ska göra även om vi behöver (ändra) i matchen.

Sådant kan exempelvis handlar om hur man positionerar sig i speluppbyggnaden. Vänsterbacken William Westerlund gick konsekvent in som extra innermittfältare mot GIF Sundsvall, i andra halvlek mot Örebro och under första halvtimmen mot Västerås.
När han inte gjort det har HIF till stor del använt ”åttan” på mittfältet längre bak i planen, medan Kjellnäs trycktes upp högt mot exempelvis Sundsvall – och Gigovic mot Västerås.
Återstår att se hur det ser ut imorgon.

6. Västerås

Vi måste prata lite mer om Västerås-matchen.
För vilken jäkla match det var!

Som jag sa i vår podcast i veckan (lyssna gärna på det korta och koncisa elva minuter långa avsnittet nedan eller i din poddspelare): En sådan här käftsmäll till match har jag bara sett två gånger tidigare sedan jag började skriva professionellt om HIF för Fotboll Skåne 2022: I 3–1-vinsten mot IFK Göteborg borta det året och i 1–0-vinsten borta mot Landskrona BoIS i höstas.

HIF gav ett besked om att man verkligen har den kapacitet man tyckte sig se under försäsongen för att vara med i toppen i år – jag märkte att många tvivlade efter de tre inledande matcherna.
Nu gäller det att upprepa det bara. Exempelvis när man möter en annan tippad toppkonkurrent på Olympia.

Sedan måste man sätta upp ett rejält frågetecken kring Västerås insats i matchen.
Hur mycket saknades skadade Diagne? Varför var Crystal Palace-lånet Dixon-Bonner så blek? Vad höll de annars skickliga Superettan-backarna Nsabiyumva och Bernardo Vilar på med?
Och så vidare.

7. Lite statistik

Hur mycket boll hade HIF före utvisningen? Svar: 49 procent.
Resten av matchen? 73 procent för VSK.
Avsluten före utvisningen? 8–0.
Resten av matchen: 5–22.

8. Max Svensson

I första punkten nämnde jag Max Svenssons två mål mot Kalmar FF hösten 2019. En viktig pusselbit i att HIF relativt enkelt klarade sig kvar i Allsvenskan det året.
Känslan är att han kommer att stå i centrum imorgon. Efter tre anonyma insatser gjorde han sin bästa match hittills i Superettan 2025 senast.
Inte minst efter det typiska Max Svensson-läget efter en halvtimme, då han vek in i planen och sköt mot bortre stolpen.
Den gången räddade målvakten, men det var på något sätt befriande att se honom ta sig in i den situationen – och det kändes om att han växte efter det.

Apropå Svensson tyckte jag även att det var intressant att Saarenpää lyfte fram hans defensiv vid dagens intervjutillfälle.
När HD:s Ulf Månsson frågade om Benjamin Örn och William Westerlunds starka ytterbacksprestationer mot Västerås, lyfte HIF-tränaren fram hjälpen som de fick från de extra centrala mittfältarna HIF hade i spel tio mot elva: Max Svensson och Wilhelm Loeper flankerade Lukas Kjellnäs i en 5-3-1.
– De stängde ned kanterna på ett bra sätt. Vi gav dem (VSK) inte tid att slå inlägg med kvalitet och när de fick slå inlägg var det från vissa ytor som vi tillät. Det gjorde vi jättebra och systematiskt, sa han och hyllade även Adrian Svanbäcks jobb som ensam forward i andra halvlek.
– Vissa bollar kommer du inte att vinna, men du löper på dem och tar en frispark. Då får vi andas lite, med sådana småknep, fortsatte Saarenpää och summerade Västeråsprestationen:
– Vi var ett vuxet lag. Ett ungt, vuxet, lag.

Foto: Mauri Forsblom (matchbilder), Gustav Lundblad (papperskorgen)

HIF:s nye målvakt om nollan och segern mot gamla klubben