Finland – nästa heta spår för svenska elitklubbar?

En försommarvecka reser en österbottning runt Skåne i en danskregistrerad hyrbil.
Fredrik Haga är på Skåneturné, en resande fotbollsarbetare från en av den europeiska fotbollens utmarker.
– Finland som fotbollsland har inte varit i ropet, konstaterar han.

Foto: Mauri Forsblom

63-åringen har en lång karriär som spelare, tränare och klubbledare bakom sig.
Nu är han sportchef i den finska ligaklubben FF Jaro, regional storklubb från hemstaden Jakobstad, som ligger i höjd med Umeå tvärs över Bottenviken.

Han för med sig den finländska fotbollens evangelium på trippen, som tar honom till Trelleborg, Landskrona och Helsingborg.
– Jag bestämde mig för att komma hit och bekanta mig med några lokala föreningar och fotbollsmänniskor, säger han.

° En dag hos TFF och sportchef Salif Camara Jönsson.
° En dag hos BoIS och sportchef Billy Magnusson.
° En dag hos HIF och sportchef Mikael Dahlberg.

Vad vill han och hans FF Jaro få ut av den skånska resan?
– Vi vill komma ut från Finland, till de större marknaderna. Samverka och helt enkelt synas, säger Haga.
– Jag vill se om det finns någon typ av möjlighet till samarbete eller utbyte mellan vår klubb och de skånska klubbarna.

Han säger att Superettan-klubbar håller ungefär samma nivå som FF Jaro, ekonomiskt och sportsligt. Samtidigt som han vill göra sina egna spelare intressanta för skånska klubbar, ser han en potential även för flyttar i andra riktningen.
– Om en spelare som behöver speltid får det hos oss, så håller kanske vår klubb högre nivå än om man lånar ut denne till sin lokala grannklubb.

Den finska ligan är rankad 38:a i Europa. Fredrik Haga bedömer att fyra lag i ligan – storklubben HJK Helsingfors (som vunnit sex av de senaste åtta ligatitlarna), KuPS (regerande mästare), SJK och Ilves – skulle kunna hänga på nedre delen av Allsvenskan. Övriga skulle klara sig bra i Superettan.
– Finland är ungefär åtta gånger sämre på att sälja spelare än Sverige. Som situationen är nu, så är Finland en underleverantör till Sverige.
– Du kan titta på kartan: För att komma från Finland ut till Europa är du tvungen att åka över Sverige. Därför blir det lätt att steget ut till Europa, för en finländsk spelare, betyder Sverige, Norge eller Danmark.

Han exemplifierar med Axel Widjeskog, mittfältsprofil och straffskytt i finska ligamästarna KuPS.
Äldre brodern Adam spelar i FF Jaro, där pappa Niklas är tränare. Yngre brodern Isak spelar i Varberg.
Efter ligatiteln flyttade Axel utomlands – till Superettan och TFF.
– Det fanns klubbar längre ned i Europa som han skulle kunna gå till, men han valde att bli i Sverige.

Skälet: Det är lättare att ta sig vidare ut i Europa via Sverige. Att vara en ledande spelare i en svensk klubb, snarare än långt nere i hierarkin i en klubb på kontinenten, kan löna sig på sikt.
Kulturen och språket spelar så klart också in – inte minst för finlandssvenskar.
Ett exempel är den 84-faldige tidigare landslagsmannen Tim Sparv, som via Halmstad kom till Groningen och Greuther Fürth. Tidigare Jaro-spelaren Simon Skrabb en annan – via Åtvidaberg, Gefle och IFK Norrköping till Brescia.
– För oss som talar svenska är Sverige en bra omgivning att gå till, säger Fredrik Haga.

Nu sitter vi i ett kök på Landskrona IP. Skånesports fotograf Mauri Forsblom – mångårig bekant till Fredrik Haga – är också här, liksom en av Skåneresans huvudattraktioner – BoIS sportchef Billy Magnusson.

– Det är nog ganska sällsynt, säger Haga om sin turné som finländsk klubbföreträdare i Sverige.
– Men det är lite annorlunda för oss i FF Jaro. Vi är en helt svenskspråkig klubb, med svensk bakgrund och omgivning. För oss är tröskeln att komma hit lägre.

Skånesport frågar Billy Magnusson vad BoIS kan få ut av att knyta kontakter i Finland.
– Dels är det intressant att bara sitta och nätverka och få större inblick i hur den finska fotbollen är uppbyggd och hur nivån är, med allt från löner till den sportsliga biten och ungdomsfotboll och så. Ju mer man vet, desto lättare är det den dag man åker över och tittar, säger han.
– Finland är ett intressant land på frammarsch. Pratar man om ekonomin är det en liknande nivå, vilket gör att det är sannolikt att ekonomin inte sätter stopp om man hittar rätt spelare.

BoIS har på senare år gjort många framgångsrika värvningar, men inte från Finland. Strategin har till stor del varit mer lokal, fokuserad på exempelvis Ettan och Division 2.

– Det är en konsekvens av vår strategi, men vi öppnar upp för internationella spelare som inte är fostrade i det lokala. Ett sätt att ta steg är att ha de här nätverken och passa på att lära oss mer. Vi försöker ta steg – vi har tagit in Kujtim (Bala) som scout och nu har vi en sportchef. Vi gör ingenting (i spelarväg) om vi inte verkligen tror på det och känner oss trygga med vad vi har att jobba med.

Fredrik Haga, hur tycker du att svenska klubbars kunnande om finsk fotboll är?
– Obefintlig… börjar han svaret.
– Det kanske är att ta i, men det har att göra med att Finland som fotbollsland inte varit i ropet. Jag förstår att det finns andra marknader för de skånska klubbarna. Det är geografiskt en enormt lång väg till att börja scouta Finland. Geografiskt är det samma som att åka till Sydeuropa.
– Men intresset för Finland är på frammarsch i Sverige. När man pratar med klubbar och agenter är de numera jätteintresserade av att prata Finland. Det har hänt något senaste året. Som jag ser det kommer svenska klubbar att utan vidare börja fokusera på Finland inom två-tre-fyra år. De som är i första ledet först, har förstås bäst utgångsläge.

Handlar det om att andra spår är mättade?
– Den finska marknaden är ännu undervärderad ekonomiskt. Det är en billig marknad att scouta spelare i. Sverige, Norge och Danmark har blivit dyrare. De baltiska staterna håller på att bli dyrare. Finland är ett område där du får bra kvalitet för dina pengar.
– Problemet är det som alla säger till mig: ”Hur ska vi börja? Hur går man in i Finland?” Man hittar ingen position eller någon att diskutera med. Där vill vi i FF Jaro vara i framkant på andra sidan. Vi vill vara den klubb som man ska kunna ta kontakt med i Finland. Det betyder att vi får en fördel mot de andra finska klubbarna när de svenska klubbarna vill in, säger Haga.

Billy Magnusson anser inte att det är ett underbetyg åt svenska klubbar att man inte nyttjat den finska ligan mer för spelarrekryteringar.
– Vi har ändå varit framgångsrika. Det finns en massa exempel på spelare från danska andra- och tredjeligan som man plockat in och sålt för ganska dyra pengar, som (Mileta) Rajovic (gick från Næstved till Kalmar till Watford, reds. anm). Nu har många varit där och plockat spelare och de har blivit dyrare. Då går man till nästa och då kanske Finland är intressant om vi pratar om det nordiska.

Fredrik Haga fyller i:
– Jag tycker inte heller att det är ett underbetyg. Över tid ändras omgivningen och marknaden och nu har man kanske utnyttjat de andra marknaderna. I den här tidpunkten blir Finland nästa område att utvecklas.
– Svenska klubbar tror kanske att det bara finns exempelvis fem spelare som Matias Siltanen (17-åring som gick från KuPS till Djurgården). Man förstår inte att det finns många fler, säger Haga.

Axel Widjeskog nämndes ovan. I vintras var han inte ensam finländare i TFF: Altti Hellemaa kom från JäPS i näst högsta serien. Bara ett par månader senare sålde TFF honom vidare till Elfsborg.
– Det (JäPS) var en klubb vi spelade mot mycket förra året. Vi har jättemånga spelare som håller den nivån i Finland.

Det blev en bra affär för TFF, som kunde värva Hellemaa utan övergångssumma – hans kontrakt med JäPS hade gått ut.
– Ekonomierna i de flesta finska klubbar är så pass små att man inte har råd att skriva långa kontrakt. Det är egentligen en helt avgörande faktor, att komma igång med att göra den första miljonaffären, så att du inte är tvungen att skriva korta kontrakt. Vi måste komma till positionen som Billy (och BoIS) är i, att man inte har så många utgående kontrakt. I FF Jaro har vi nästan bara ettårskontrakt.

Jakobstad har en stark fotbollskultur. Det byggs en ny stadion med plats för 3500 åskådare i staden som har knappt 20000 invånare.
– Det ska vara en intim stadion och vi vill att den ska vara fylld så ofta som möjligt. Inte att det blir som på många ställen att halva stadion är tom, säger Fredrik Haga, som vid besöket i Skåne nyligen haft derby med sitt Jaro mot österbottniska rivalerna VPS från Vasa.
– Det var lite samma typ av läktarkultur som på Skånederbyt, med rök som kommer här- och därifrån och domaren fick vänta att blåsa igång spelet tills röken lagt sig, säger han.

Skånederbyt, ja. Dagen före mötet var Haga på plats och såg BoIS och HIF spela 3–3 på Landskrona IP.
– Jag sa till Mauri Forsblom att det här är kultur. Stämningen på läktaren och på planen. Vädret. Resultatet. I ett Landskrona med 50000 invånare. Hälften var helsingborgare, såg man på halsduksfärgerna, men man känner ändå den lokala kulturen. Jag blev jätteimponerad.

Han lyfter särskilt fram musiken som spelades på IP.
– Det var bra skånsk punkmusik.
– Landskronitisk, korrigerar Billy Magnusson.

Skånesport frågar vad den finländske gästen tyckte om fotbollen.
– Fotbollen är så olika. I Finland är det ännu mer strukturerad taktik, defensiv taktik. Det är inte så öppen fotboll. Vi i FF Jaro ligger lite närmare Helsingborg, om vi pratar om gårdagens match. Det är lite snabbare spel och att hålla strukturen bakåt, säger Haga, som dagarna därpå ska se TFF spela borta mot Falkenberg och sedan se HIF spela hemma mot Oddevold.

Det är en stolt österbottning som söker nya samarbeten och vill vara med när det finska tåget går.
– Vi kan inte titta på HJK. Vi kan inte skida i samma spår, efter dem, säger Fredrik Haga, som sett Fredrik Svanbäck (pappa till Adrian, som spelade i HIF 2005-09 och BoIS 2010-13) växa upp hundra meter från hans hus. Som nästan bott på samma gata som Jens Portin (Gefle 2010-17).
– Vi är en svensk region. Under årens lopp är det många av oss som åkt och jobbat i Sverige. Det finns en tradition av att många åker ut inom fotbollen – och det finns mycket mer att hämta, säger han.
– Vi ska ut i världen: Upp med hakan. Vi är inte så dåliga. Varför skulle våra spelare från början vara sämre än La Masia-spelare? Vi måste bara göra dem bättre.

Foto: Mauri Forsblom