Lundblads fem intryck från BoIS–UFC 1–3: BoIS förlorade mot laget som inte kunde vinna

Landskrona BoIS förlorade hemma mot jumbon Umeå FC på söndagen – trots stort övertag i bollinnehav.
Här är Gustav Lundblads fem intryck från matchen. 

BoIS–Umeå FC 1–3

0–1 Eythor Martin Bjørgolfsson (18, assist Linus Marklund Panboon)
1–1 Max Nilsson (45, assist Rassa Rahmani)
1–2 Eythor Martin Bjørgolfsson (67, Stefan Lindmark)
1–3 Elias Cederblad (90+5)
Publik: 2805

BoIS (4-3-3): Amr Kaddoura – André Alvarez Perez, Gustaf Bruzelius, Melker Jonsson (Gustaf Westström, 68), Rassa Rahmani (Victor Karlsson, 68) – Adam Egnell, Max Nilsson, Constantino Capotondi (Hampus Näsström, 85) – Markus Björkqvist, Xavier Odhiambo (Enes Hebibovic, 62), Kevin Jensen.

Umeå FC (5-4-1): Pontus Eriksson – Linus Marklund Panboon (Leo Frigell Jansson, 23), Jacob Hedenquist, Ludvig Öhman, Tobias Westin, Tim Olsson – Daniel Persson (Elias Cederblad, 61), Stefan Lindmark (Emmanuel Yeboah, 90+2), Yiriyon Gideon, Jørgen Voilås (Teo Grönborg, 90+2) – Eythor Martin Bjørgolfsson.

Målen

1–0 (18): Efter ett BoIS-inkast på egen planhalva vann Umeå bollen. Lindmark slog en fin diagonalpassning till Marklund i straffområdet. Denne fick på första tillslaget fram bollen till Eythor Martin Bjørgolfsson, som fanns mellan BoIS mittbackar och satte dit den.
1–1 (45): Ett snyggt BoIS-anfall där Jensen, Rahmani och Capotondi samarbetade innan Rahmani spelade en boll längs marken från vänsterkanten till central position utanför straffområdet. Där sköt Max Nilsson ett lågt skott, som gick in i vänster hörn.
1–2 (67): Frispark från Lindmark nära hörnflaggan. Eythor Martin Bjørgolfsson var omarkerad och nickade in bollen från främre ytan.
1–3 (90+5): I BoIS-forceringen blev Kaddoura av med bollen som siste man till vänster om eget straffområde. Elias Cederblad snodde bollen och satte den i tom bur.

1. Förlust mot jumbon

Den uppmärksamme läsaren noterar att mitt rubrikval är motsvarande det som användes för två veckor sedan, då HIF förlorade med 1–0 i Umeå.
Det säger ju en del om de skånska Superettan-lagens säsonger, att de enda tre lag som detta UFC besegrat i år, är BoIS, HIF och TFF.
BoIS fiasko i den näst sista matchen innan de klassiska läktarna rivs var dock sin egen historia, sitt eget misslyckande.
De hade 76 procent av bollinnehavet, men få stora målchanser.
Umeå flög till Skåne och parkerade Airbusen i straffområdet.
Sedan flög de hem till Västerbotten med tre säkra poäng.

2. Ofarligt passningsspel

BoIS ställde upp med en elva snarlik den som imponerade mot Varberg före landslagsuppehållet. Två ändringar: Amr Kaddoura var tillbaka mellan stolparna (första seriematchen sedan korsbandsskadan mot Brage för 360 dagar sedan) och Xavier Odhiambo ersatte avstängde Christian Stark längst fram.
Bemanningen den samma: Två mittbackar, två ”ytterbackar” som är mer passningsskickliga speluppläggare än Cafu (Perez och Rahmani), fyra passningsskickliga mittfältare, en ytter (Jensen) och en renodlad forward (Odhiambo).
Bollinnehavsfotboll.
Men det passningsspel som ofta bröt mönster och var kreativt mot Varberg, blev sterilt och stillastående mot Umeå. Inne i boxen hände inte mycket alls.
Ett mer aggressivt Varberg bjöd BoIS på ytor.
Umeå hade i princip inget presspel utanför sin egna sista tredjedel. Och BoIS var inte tillräckligt bra för att dyrka upp deras 5-4-1-försvar. Under de första 20 minuterna var det nästan bara en lång väntan på att BoIS skulle slå en felpassning och så blev det en kontringsmöjlighet för Umeå.
Jag skriver den här texten på måndagsmorgonen, då jag jobbade med två andra matcher igår och såg BoIS–Umeå i efterhand, sent på söndagskvällen.
Det gör att jag har förmånen att i arbetet med texten kunna ta del av statistik från matchen, från Wyscout:
• Där läser jag att BoIS hade 76 procent bollinnehav – 82 procent under sista halvtimmen.
• De tog in bollen i straffområdet 56 gånger, Umeå nio.
• Trots det hade lagen nästan lika många bollberöringar i straffområdet: 22–18 (startande nian Odhiambo och hans ersättare Hebibovic hade varsin).
• Lagen hade lika många avslut: 13–13, men BoIS hade bara fyra avslut inne i straffområdet, medan Umeå hade sju (noterar även xG-statistiken 0,99-2,62, men anser att den är något missvisande, då exempelvis ett hyfsat farligt trippelavslut för UFC tidigt i andra samlade ihop hela 0,90 xG).
• Vunna luftdueller: 5–21. Bortamittbackaren Ludvig Öhman bröt elva bollar i eget straffområde (Jacob Hedenquist, Erics bror, bröt sju).
• Sammantaget intryck: BoIS dominerade matchen ute på planen, men inne i boxarna var Umeå planens kungar.

3. Bjørgolfsson

BoIS har en anfallskris. Edi Sylisufaj är långtidsskadad. Cameron Streete är också borta. Christian Stark var avstängd igår. Xavier Odhiambo var den enda tillgängliga A-lagscentern och det här var ingen matchbild som passade hans styrkor (snabbhet, rivighet). Under sista halvtimmen fick oprövade talangen Enes Hebibovic, 17, göra Superettan-debut.
BoIS hade behövt Eythor Martin Bjørgolfsson.
Den norsk-isländske anfallaren gjorde sitt nionde och tionde mål i Superettan och trodde att han gjort hattrick när han slog in bollen i tomt mål på stopptid. Han tog emot en passning på rätt sida om BoIS siste försvarare – men Umeå-spelarna gjorde den klassiska missen att glömma bort att även målvakten räknas i offside-regeln och möjligheten uppstod då Amr Kaddoura var uppe i offensivt straffområde på en hörna.
Två mål blev det i alla fall för den här store, smarte, rivige vikingen. Han är inte särskilt snabb, men han jobbar för två.
Han har gjort mål i alla lagets segermatcher – mot TFF, HIF och BoIS. Totalt har han satt 43 procent av lagets mål.
Bjørgolfssons spelartyp skulle behövas i BoIS, inte minst för att erbjuda ett alternativ för längre bollar, när matchbilderna ser ut på det här sättet.

4. Försvarsproblem

BoIS var uddlöst där framme, men årets återkommande problem med försvarsspelet behöver åter igen lyftas.
Jag har svårt att begripa mig på årets BoIS, därför att i många matcher har de sett riktigt bra ut – som senast mot Varberg.
Sedan kommer sådana här rena bottennapp, där ingenting fungerar och särskilt inte försvarsspelet.
Även om Umeå fick sina kontringslägen, så kom de två första målen till på andra sätt. Mittbacksspelet på 0–1 var inte bra och inte heller duellspelet på mitten som gav Superettans Borja Valero, Stefan Lindmark, chansen att slå sin fina crossboll.
Markeringsspelet på 1–2 var heller inte bra och situationen kom till när Bjørgolfsson och Cederblad gjorde bort Bruzelius och den förstnämnde sedan vann en frispark mot samma spelare.
Det har helt enkelt blivit för många enkla insläppta mål i år och detta är egentligen BoIS största systematiska problem 2025.

5. Vad var bra?

Det här blev en beskrivning målad i mörka nyanser, men det är på sin plats att lyfta fram några bra saker också.
Under de sista 20 minuterna av första halvlek spelade BoIS bra. De slutade bjuda Umeå på kontringsmöjligheter och tog efter hand fram ett mer öppnande anfallsspel.
Rahmanis agerande vid kvitteringen i 44:e var särskilt bra – först en snabb passning till Capotondi som skapade den farliga situationen, sedan en smart assist till Nilsson nästa gång han fick bollen.
Några minuter före det hade de ett fint anfall där de rullade bollen snabbt på högerkanten innan Björkqvist (troligen bäst i laget på nytt) spelade över den till vänster, där Rahmani slog ett bra inlägg som Nilsson var nära att kunna skapa en målchans på (men han fick frispark emot sig).
Med mer sådant hade de haft goda möjligheter att vinna den här matchen.
Det ska också sägas att BoIS skapade flera hyfsade kvitteringslägen under de sista tio minuterna av ordinarie speltid – men det ska förstås krävas mer av laget mot Superettans jumbo.

Nu vann istället Umeå på Landskrona IP.
Rättvist.

Foto: Mauri Forsblom

Lundblads fem intryck från Utsikten–TFF 3–1: Svagt TFF förlorade inför 148 åskådare