Claes krönika: ”Det är bara döda och idioter som aldrig ändrar sig”

När jag sitter vid mitt tangentbord, har jag mellan varven lite svårt att välja på vad jag skall förtälja. Det finns så mycket att penetrera och ingångsvinklar saknas minsann inte.
Glädjande nog får jag då och då lite input på ämnen.
Önskemål rent av. Väldigt tacksam för det.
Ibland är det svårt att få till det som man vill och texterna hamnar i viloläge.
Kanske kan jag hämta fram dem och spetsa till dem en annan gång?

I skrivande stund finns ämnen som talangutveckling, föräldraledare, turneringsspel, farmarlagsfrågan, handbollens tystnadskultur, förbundets toppstyrning med mera i en hög i min dator. Stay tuned, de kommer publiceras när jag anser att tiden är mogen för dem.

Så istället tänkte jag denna gång bara skrapa några ämnen på ytan, lite som när man skrapade knäna på filtmattan i Rocklundahallen under Irsta-Blixten på 80-talet.

Men först Tomas Tranströmmer;
’The greatest fanatic is the greatest doubter.
Without knowing it’

Känn på den!

Igår började VM i handboll för våra damer.
Kritiken mot laget efter matchen är ganska hård.
Trots vinst med 31-23.
Jag vet inte, men har vi inte alltid imponerats över toppnationer, som tycks gå på halvfart i inledningen av turneringarna, men vinna ändå.
De svenska damerna har ofta inlett bra, men bränt för mycket krut första veckan.
Jag föredrar trögstart och progression före tvärtom.
Med det sagt tror jag att laget får vara nöjda om de når kvartsfinal.
Laget har saknat stjärnskott, som blommat ut fullt, på senare år.
Det är samma spelare år efter år som skall bära laget.
Alltid ett år äldre.
Ser inget stort genombrott komma just nu heller, men har mer än gärna fel.
Handboll spelas förresten i 183 länder.
Är det verkligen bara topp 4 som är godkänt i ett större perspektiv?

I damernas handbollsliga hann bara åtta omgångar spelas innan uppehållet.
Jag har lite svårt att förstå varför man inte hann klämma in ett par till.
I toppen av en relativt jämn tabell huserar Sävehof, helt enligt plan.
Jumboplatsen innehavs lite överraskande av Hallby .
Aranäs och Skuru haltar en smula, i övrigt är det ungefär som väntat.
Publikligan leds överlägset av nykomlingen Boden, med Skara på andra plats.
Roligt att småklubbar rör om i grytan.
Fyra av de sex topplagen i publikligan har inget herrlag som snor uppmärksamhet.
Om det nu säger något.

I herrarna liga upplever sannolikt fjolårets succénykomling OV Helsingborg en smärre kris.
Laget spelar dåligt och gör dåliga resultat.
Att torska med 14 mål mot jumbon GUIF är under all kritik.
Spelarna har drabbats av skador och tränaren är på dam-VM.
Nu får lagledare Timo Glave hålla i vissa pass, vilket kanske är en stor stövel att fylla ut.
En dansk på korttidskontrakt har värvats in. En 33-årig klubblös spelare.
Känns som en chansning. Fågel eller fisk återstår att se.
Alingsås är en annan klubb som inte får till det.
Spelar en fattig handboll, trots ett på papperet dugligt lag.
De har visserligen ett par hängmatcher som kan ändra det mesta, men de får snart visa på utveckling tycker jag. Annars blir det en tråkig säsong i potatisstaden.
Skövde biter ifrån sig när belackarna trodde att de skulle krokna.
Tappet av duktige Adam Ljungqvist syns inte än. Inte alls.
Karlskronas täta matchande kostar placeringar i tabellen.
Nu lånades en bänkspelare från allsvenska Lugi in och gjorde succé.
Vad säger det om Lugi? Om Allsvenskan? Om Melsungen? Om Karlskrona?
Jag vet inte än, men slutspelsplatsen har hamnat på tunnare is i alla fall.
I toppen utkristalliserar sig en trio, men hängmatcherna kanske ändrar på det också.

I herrarnas allsvenska blir man inte klok på nånting.
Nu slog Tumba Varberg. Borta! Och ligger femma.
En stor fjäder till Mats Kardell och hans mannar.

Tyresö är en besvikelse så här långt, framför allt defensivt.
De verkar få göra upp med Drott och IFK Ystad om att slippa kval.
Vinslöv drog sparka tränare-kortet redan efter fyra knappa förluster och två större.
Så här långt har det inneburit ännu större förluster.
47 minusmål på nio omgångar skojar man inte bort.
Nu måste poängen snart smyga in på kontot för att rädda en misslyckad säsong.
Nykomlingarna H43, Kropps och RIK har placerats sig mitt i serien så här långt.
Det är bra, riktigt bra. Jag tror de hänger kvar allihop.

I damernas allsvenska har Kärra, OV Helsingborg och Ystads IF gjort ett litet ryck.
I botten står Drott på noll poäng och Huddinge på ett.
Möjligen kan Karlskrona, RIK och Skånela blanda sig i bottenstriden.
Det krävs då att lagen i botten slår nåt annat lag än sig själva.
Och så har vi Lugi, som presterat ett sämre resultat än väntat.
Så här långt, kanske skall tilläggas. Det är 14 omgångar kvar.

I division 1 södra kan man konstatera att farmarlagen går bra.
Fyra av de fem första platserna innehavs av dessa lag.
Skulle gräsrotsopinionen få förbundet att lyssna, och köra ut farmarlagen ur ettan.
Då uppstår något intressant.
I division 2 södra spelar nämligen sju farmarlag.
Kanske är lösningen precis så lätt.
Sju plus fem blir tolv.
Plötsligt har vi en farmarlagsserie bestående av 12 lag.
De behöver inte ingå i det vanliga seriespelet alls.
Matcha som ni vill, använd överåriga, ge era spelare matchträning.

Så lätt kan man lösa det om man är pragmatiskt lagd.
Jag känner dock ibland att de konservativa krafterna i svensk handboll räds utveckling.
Det vill fortsätta att göra samma sak och förvånas över att resultatet ändå blir desamma.
År efter år.
Decennie efter decennie.
Omsättningen ökar inte.
Publiksiffrorna ökar inte.

Antalet aktiva seniorspelare ökar inte.
Antalet artiklar i media ökar inte.
De byråkratiska och principfasta beslutsfattarnas analys förefaller dock vara;
’Vi kör vidare som vi har gjort, det är rätt väg att gå’

 

Det pågår just nu en diskussion om föräldrars påverkan på ungdomsidrotten.
Både angående de som står vid sidan om, och de som tränar lagen.
Skall föräldrar verkligen kunna vara ledare?
Eller är föräldrar rent av bättre på att hantera och stå emot föräldratryck?
Tyresös Mattias Bejbom sammanfattade det kort, bra och kärnfullt;

’En bra tränare är en bra tränare, så jag ser egentligen inga problem med det.’

Summa summarum så händer det mycket inom handbollen just nu.

Precis som i världen i övrigt.
Det kan vara viktigt att påminna sig själv, och andra, om att inte ta sig själv på för stort allvar.

1967 kom till exempel Bondfilmen ’You only live twice’.
Det gör vi sannolikt inte.
1978 kom första Stålmannenfilmen
I den omkom Lois Lane oturligt i en jordbävning.
Stålmannen kom på den strålande idén att flyga runt jorden motsols.
På så sätt fick han tiden att gå baklänges, tills han hann rädda Lois ur slukhålet innan döden.
Det var sannolikt inte sant det heller.

Det vi däremot vet, det är följande.

Det är inte särskilt imponerande att fortsätta att göra samma sak igen och igen och förvänta sig ett annat resultat. Det är nämligen så humlor gör om sommaren, när de försöker flyga ut genom ett stängt fönster.

Eller som en klok vän sa till mig när jag var ung och lite för envis;
’Det är bara döda och idioter som inte ändrar sig’

Ps. Dagens artist är för övrigt Ray Davies. Född 1941, följaktligen 81 år gammal.
Bildade The Kinks med sin bror Dave 1964 och bandet anses som ett av de mest inflytelserika i rockhistiorien. Låtar som Lola, Lola, Sunny Afternoon och Waterloo Sunset är klassiker.
Låten You really got me omnämns ibland som den första hårdrocklåten. Bs.

Tack för kaffet.