Lundblad: Torn stod för årets största Skåne-skräll

Gustav Lundblads krönika om Torns sensationella seger i Trollhättan.

Fram till idag hade serieledande FC Trollhättan släppt in fem mål på tolv matcher i Ettan Södra.
Det struntade Torns IF, gjorde tre mål på en halvlek och vann med 3–2.

Det stod alltså 3–0 till Torn i halvtid, vilket ytterligare stärker känslan av att det var en storskräll vi nyss bevittnat.
Detta Trollhättan som ångvältat igenom serien, bara tappat poäng i 0–0-matcherna mot topplagen Oddevold och Lunds BK, samt borta mot Norrby.
De hade vunnit fyra matcher med minst fyra måls marginal och längst fram hade Alibek Aliev gjort 13 mål på tolv matcher.

Torn hade lite flyt och tur i första halvlek (läs matchreferatet här). Men fotboll handlar om vad man gör av de situationer man hamnar i, vad man gör av de förutsättningar man har och hur man tar sig an varje given aktion i en match.
Och när det handlade om det sistnämnda vann Torn snarare första halvlek med 30–0.
De saknade sin främste offensive spelare Hampus Ferhm och mittbacken Alex Sjöholm.
Det spelade ingen roll.
Titta på ett par sekvenser i mitten av halvleken. Trollhättans aktive vingback Simon Rundqvist försökte komma runt Torns dito Kevin Robért och slå ett inlägg från vänster. Robért täckte bort inläggsförsöket, knöt nävarna och jublade som att han gjort 1–0 i ett derby mot Lunds BK.
Ett par minuter senare täckte han ut ett nytt inlägg, till hörna. Närmaste backkollegan Jens Lynard applåderade som en galning.

I andra halvlek dominerade FC Trollhättan från början till slut. Oliver Lindstedt tvingades rada upp räddningar – till exempel en imponerande dubbelparad på Yoel Embaye och Alievs skott respektive retur i 55:e.
Och även från Lindstedt fick vi se de där knutna nävarna och jubeln.
Ingen jävel skulle över bron.

Mitt i straffområdet fanns Ted Sandberg och täckte inlägg efter inlägg, skott efter skott. Adam Olofsson rusade hem och stoppade boll efter boll nära straffpunkten när FCT försökte spela snett inåt bakåt. Till höger flängde Robért fram och tillbaka med sin städkvast.
Som i 79:e när han bröt en passning mot skyttekung Aliev efter att Trollhättan skurit sig in i straffområdet.
När en eller två spelare i Torn slagits ut av de individuellt skickliga hemmalirarna, fanns det alltid en tredje eller en fjärde där. Eller då sista utposten Lindstedt, som stod för ett tvåsiffrigt antal räddningar.

Det var en sådan match.
En sådan match där en rensning från hemmamålvakten gick rakt på Emin Karaman och in i Trollhättans egna mål.
En sådan match där Olofsson på ren granitvilja fick in bollen framför mål efter Robérts långa inkast och där mittback Linus Persson sedan grävde ut bollen ur straffområdesgröten och sköt in 3–0-målet.
Torn hade flyt, men de gjorde också allt i sin makt för få med sig så mycket som möjligt från den här matchen och reser de fyra timmarna hem på E6an med tre poäng i bagaget.

Segern är den största skrällen av ett skånskt lag i de högre fotbollsserierna så här långt i årets fotbollssäsong, det råder det nog ingen tvekan om.
Nu har bottentippade Torn bara förlorat två av de senaste nio matcherna.
I det som såg ut att bli en säsong där de skulle slåss för livet i Ettan Södra har de gjort just det.
Och belönats. Skapat sig ett avstånd om fem poäng ned till negativt kval i det som är klubbens sjätte säsong i följd i tredje högsta serien.
De kallar det för ”Tornandan”. Den fortsätter att ge resultat.

Sensationell seger för Torn – första laget i år att slå Trollhättan